Är girighet verkligen bra?

Det verkar som om trenden i Hollywood idag är återvinning och då menar jag inte den miljövänliga sorten. Uppföljare, adaptioner och remakes tycks vara den nya flugan. Om det beror på idétorka eller hoppet på ett redan köpstarkt varumärke vet jag inte, men det börjar bli en smula löjligt när man gräver upp gamla och nästan bortglömda filmpärlor för att göra uppföljare på dom. Vissa här på Onyanserat ser på det med förhoppning, ta en titt här. Själv är jag lite ambivalent, speciellt efter att ha sett trailern.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=rS0PJSKJoxw[/youtube]

Jag vill inte påstå att jag har någon direkt personlig nostalgi vad det gäller den första Wall Street det var en bra film men inte mycket mer, vilket kanske gör att trailern går mig en smula förlorad mig eftersom den spelar ganska mycket på just nostalgi till Michael Douglas karaktär Gordon Gecko från föregångaren. Aktiespekulationer, insidertrading och förskingring kändes kanske fräscht och intressant i yuppiesarnas 1987, men är det verkligen något som vi vill se idag? För mig är det ointressant och tråkigt. Har vi inte sett det här så många gånger förut; Ung hungrig snubbe söker sig till gammal inbiten räv för att få lektioner, det får åt skogen. En frånvarande far och hans ansträngda förhållande till sin skeptiska dotter. SNARK! Jag får ingen lust att se det igen trots möjlig nostalgifaktor.

Skrivet av Alexander Kantsjö

En cineastisk allätare som framförallt slukar genrefilm och Tv-serier. Tycker att Leonardo Di caprio är på tok för överskattad och har en förkärlek för udda karaktärer. Skriver manus och drömmer om att sätta genrefilm på den svenska filmkartan. Vattuman och en smula laktosintolerant.

Fler inlägg av Alexander Kantsjö Maila Alexander Kantsjö