Bulgarien – det nya Trollhättan

Bulgarien är det nya Trollhättan. Över 120 utländska långfilmsprojekt filmades i Bulgarien förra året och det antalet kommer med största sannolikhet fördubblas de närmsta åren.

Så hur ser Bulgariens egna produktioner ut? Jag har letat. Men har inte hittat mycket. Förra året visades den bulgariska filmen ”Zift” på Göteborgs filmfestival. Den handlar om en man som strax innan kommunismens intrång i Bulgarien döms för mord. Filmen hyllades och har nu fått distribution i USA.

Jag pratar med en bulgarisk regissör och frågar varför man hör så lite om bulgarisk film. Han skrattar och frågar mig; hur ska man kunna höra om något som inte finns? Det är för dyrt att göra film.

Några mil utanför huvudstaden Sofia, uppe i bergen, ligger Nu Boyana Film studios. Detta har utvecklats till en av Europas största fimstudior. Bolaget har funnits sedan 1962 och var fram till 2005 statsägd. Numer är Nu Image ägare, som bossar från Kalifornien.

Man har byggt upp allt från ett mini-New York med gula taxibilar och metros.  Det finns ett klassiskt öststatsområde med dieselgråa hus, trasiga väglyktor och trafikljus som blinkar gult. Här finns även ett litet mini-Afghanistan, perfekt för ondskefulla al Qaida-träningsläger. Men det mäktigaste är ändå att när du promenerat förbi Talibanerna kommer du fram till Ceasars Rom. Cirkus Maximum? Titta till vänster.

Och vet du vad som är bäst? Det är så jävla billigt att göra film i Bulgarien. Det kostar runt 20-30% mindre att spela in en film i Bulgarien jämfört med Hollywood.

Snart filmar alla i Bulgarien. Utom bulgarerna själva. För dom är det för dyrt.

Skrivet av Christopher Panov

Romantiker med en softspot för människor på film som är pressade och Depeche Mode. Är Sveriges bäste berättare av Bulgariska vitsar. Gråter åt film när folk blir lyckliga - Aldrig tvärtom.

Fler inlägg av Christopher Panov Maila Christopher Panov