Senaste Kommentarer

Top Commenters

OZ – fem säsonger på fyra dagar

Inlägg av Leiyah Rose Lindén den 24 juli 2010 i

Allmänt TV

OZ - en fängslande serie

I skuggan av ”The Human Centipede” pågår ett inte fullt lika skitigt experiment i en av Stockholms förorter. Fem säsonger av OZ på fyra dagar, i syfte att undersöka risken för personlighetsförändring och våldsamma tendenser. Resultatet var överraskande och en smula oroande. Alla hypoteser visade sig stämma.

Tesen var att tendenser till aggressivt beteende skulle infalla efter dygn två. Därtill skulle även blodtryck och moral höjas respektive sänkas. Noggrann dagbok fördes under hela experimentet och inga djur eller barn kom till skada under testperioden.

Dag 1

Bevittnar hela 5 våldtäkter från första parkett. Får också nöjet att bevittna lite consensual sex. Finner det ytterst intressant att män tydligen är bättre på att knulla varandra än vad de är på att knulla kvinnor. Mental notering om att undersöka om mannen inte är det starka könet after all…

Studerar även terapi- och läkarrutinerna på OZ och finner att om landstinget brydde sig en tredjedel så mycket om sina  patienter skulle antalet självmord och självskadebeteenden minska avsevärt.  Vem vill inte ha en nunna som psykolog? Om någon vet hur man ska få kontakt med gud är det väl hon.

Dag 2

Vaknar upp med andan i halsen efter att ha drömt att Minister Said väsandes/mässandes ”asalam aleikum” hållit låda på sängkanten.

Morgonen fortsätter sedan med att en maffiaboss får glas i maten, intressant. Undrar stilla om samma metod hade funkat på exet. Minnesnotering inför nästa skitstövel som gör entré. Får inspiration till massa alternativa mord. Tycker mindre och mindre om avdelningschefen Tim McManus, inte ens exet var så ryggradslös. Men i likhet med honom verkar ju McManus åtminstone vara bra på att knulla, och i likhet med honom knullar McManus allt som rör sig. När drömmarna krossas gäller det att ha is i magen, eller en mun runt kärlekstrumpeten.

OZ har fruktansvärt snyggt foto, försöker påminna mig själv om att kolla upp foto-teamet för vidare research.  Gotta love it. Sen blir det förfärligt bråttom för att möta bästisen, några timmar senare dyker herr Panov oväntat upp. Kan man få en bättre dag än så? Nej.

Dag 3

Romantiktema på OZ, love baby cock baby one two step. Dagen erbjuder mer än vanligt mycket hångel, bromance och lull-lull. Lyckan blir dock kortvarig, som sig bör. Pang pang, utstuckna ögon och straffknull för hela slanten. Glory.

Börjar nu inse att fängelse absolut inte är ett alternativ, men de verkar ju åtminstone inte ha tråkigt. Riktiga män slåss, mördar, knarkar och stjäl. Åtminstone om man får tro OZ. Sen är det ju lite smålustigt att halva Dexter-crewet är med i OZ. HBO, recycling is what they do.

Dag 4

Sakta men säkert tappar jag verklighetsuppfattningen och mina känslor smälter ihop som polkagrisdeg med fångarnas. Psykos, you say. Party party, I say. Deras fiender blir mina, deras smärta blir min egen. Deras hat pulserar som svällkroppar under min hud. Och jag kan känna hur alla mina vätskor flödar för varje hugg, för varje blick, för varje spottloska.
Ett med naturen, yes’iah.

De sista två säsongerna är som ett våldsfyrverkeri, det sprängs, vedergälls, våldtas, och skriks utan motstycke. Hämnden är ljuv, till skillnad från döden. Twisted fucks you say. Give it to me baby, I say. Säsong fyra har sexton avsnitt, antagligen för att sålla agnarna från vetet. Jag super mig  full på whiskey för att kunna känna nåt överhuvudtaget. Jag överväger starkt att spendera en månad med att bara kolla på kärleksfilmer, typ ”Micke & Molle” och ”När Harry mötte Sally”. Eller till och med ”Sömnlös i Seattle”. Behöver kärlek. NU.

Dagen efter kvällen före.
Vaknar upp naken och med en känsla av förnedring, ser den ut-och-in-vända spetsbodyn bredvid sängen och försöker komma underfund med vart jag är. Snabb blick åt höger, fönsterbräde i marmor. Hemma. Snabb blick åt vänster. Tomt. Sniffning i luften. Liljekonvaljer och patchouli. Ingen man i huset med andra ord. Skönt.

Dissar sjätte säsongen pga dåligt diskutrymme både själsligt och praktiskt. Kanske är jag inte lika tuff som jag trodde att jag var. Jag får väl lov att hålla mig till romantiska komedier nu, åtminstone månaden ut. Efter fyra dagars isolering fick jag ett smärre sammanbrott och var tvungen att ge mig av. I likhet med många före detta fångar gick jag raka vägen in till närmaste bar och söp mig full för att fira min nyvunna frihet. Dagen efter vaknade jag upp i mitt fängelse igen. Nåväl. Efter alla dessa år är detta ändå mitt hem, mitt alldeles egna Emerald City.

Alla sex säsonger av OZ finns på DVD. Ain´t that SWELL?

Skrivet av Leiyah Rose Lindén

Är ökänd för sin totala oförmåga att underordna sig sociala strukturer, men är i övrigt förtjusande. Student på Estetikprogrammet vid Södertörns Högskola där hon försöker få in lite mer hiphop. Föredrar dokumentärer men är ruskigt svag för independentfilm.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg