Senaste Kommentarer

Top Commenters

What´s the story ´bout Monty Python´s glory?

Inlägg av Måns Lindén den 16 juli 2010 i

Allmänt Film Skådespelare TV

 

 

Titta på oss! Vi är roligast i hela världen!!

När det var som allra varmast stapplande jag runt på gatan som en drucken man. Svettig och pressad som Christopher hade sagt. Jag fann till slut ingen annan lösning än att söka mig in i en kyrka. Där är det ju alltid svalt och skönt. Och mörkt. Så pass mörkt att jag snubblade på en tröskel och in i en bänk. Jag skrek ut min smärta och utan att tänka närmare svor jag rakt ut i luften. I guds hus. Jag svor i kyrkan.

Och nu ska jag göra det igen.

Jag fattar inte grejen med Monty Python.

I vår värld av tvärsäkra åsikter brukar ofta Monty Pythons humor framhållas som den allra ädlaste. Helt tidlös och alltid lika rolig. Humorns ground zero. Jag håller inte med. Överhuvudtaget. Jag tycker att större delen av deras produktion spelar i samma division som en genomsnittlig artikel ur ”Blandaren”. Eller Grönköpings Veckoblad. Herrarna i Monty Python möttes ju på Oxford och Cambridge och är djupt präglade av den studentikosa humorn. Ränderna går aldrig ur, och de inom kulturvärlden som bestämmer vad som är roligt har samma bakgrund.

Att påstå att Monty Python är tråkiga och överskattade kan potentiellt utlösa en ”läsarstorm”. Kanske liknande den som blev när jag skrev om Marcus Birros omättliga begär efter uppmärksamhet?.  Jag tar gärna det. Men ännu hellre skulle jag vilja att ni förklarar och pekar på vad som är så roligt. Jag tycker att ”Monty Python and the Holy Grail”, ”The Meaning of Life”, ”Life of Brian” är lysande exempel på att det inte går att göra filmer som är roliga från början till slut. Det duger inte att stapla sketcher på varandra och hoppas att det löser sig i redigeringen. Visst, filmerna är bitvis småkul men några så kallade ”skrattfester” är de absolut inte.

Jag tog fram ett par sketcher som allmänt anses vara det bästa som Monty Python har presterat. Det är ”Silly Walks” och ”Dead Parrot”. Det första är ett exempel på fysisk humor, det andra på lite mer dialogdriven komik. Titta gärna på dom. Texten fortsätter nedanför klippen.

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=9ZlBUglE6Hc[/youtube]

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=npjOSLCR2hE[/youtube]

”Silly Walks” är i grunden en ganska bra idé, men väldigt illa genomförd. Den fysiska humorn är marginellt bättre än det som clownerna på Cirkus Brazil Jack presterar. ”Dead Parrot” är ju en sketch helt utan mål vilket det abrupta slutet skvallrar om. De element som förväntas bära sketchen i fem och en halv minut är alltså:

  • En död papegoja
  • En knasig dialekt
  • En lösmustasch

Jag vet inte…men…räcker verkligen det? Ä R detta så hysteriskt roligt som publiken verkar tycka?

Kan vi inte bara enas om att tiden har sprungit ifrån denna mossiga form av humor? Vi har ju faktiskt Larry David, Ricky Gervais och Bill Hicks.

Det räcker för mig.

 

Skrivet av Måns Lindén

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
  • Håller i princip med om Monty Python. Tv-serien slutet 60- och början 70-talet har jag aldrig sett storheten i. Men – i filmerna finns oöverträffade scener (skrattfest!!!)som "Steningen" i "Life of Brian". En scen som åtminstone jag kan se precis hur många gånger som helst – och gör det också på min blogg. Annars är problemet – som jag ser det – i långa stycken väldigt svaga, väldigt tunna och alldeles för enkla manus. Och – sist men inte minst – att "Monty Python-gänget" består av mediokra komiker/skådisar. Med ett självklart undantag: John Cleese. Glada studentspexare och amatörer – och ETT superproffs (John Cleese, förstås!. Den mannen – en av alla tiders absolut största komiker! (Och exempelvis åtskilliga "Pang i bygget"-scener är ju också tidlösa klassiker!) Humorsmak är sannolikt också en åldersfråga. Åldern på en själv och åldern på det man ser. Och inget åldras så snabbt som humor. Själv är jag född -56 …

  • Jag håller med till viss del. Monty Python har gjort väldigt många sketcher, och en stor del av dem är inte särskilt roliga egentligen. Humorn uppstår istället när folk pratar om dem. Vem har inte hört Monty Python-fans citera sketcher för varandra och tycka det är jätteroligt. Vissa kan hela filmer utantill. Man skulle kunna se det som en sorts interaktiv humor där det roliga inte ligger i sketchen i sig utan hur publiken bearbetar den efteråt. Själv tycker jag många Monty Python-sketcher är roligare när jag tänker på dem efteråt än när jag ser dem. Den som vill kan säkert skriva något väldigt akademiskt om detta ämne.

    Sedan har Monty Python ett antal sketcher som enligt mig är riktigt roliga på riktigt. "The argument sketch" till exempel.

  • Äntligen! Trodde jag var ensam om att tycka Monty Python är överskattade! Mycket bygger på nostalgi antagligen men jag tycker faktiskt att det mesta de har gjort har åldrats förfärligt mycket.

  • Mengan

    Tycker att topparna i Monty Python är högre än de flesta andra humorprogram, men det är ju som alla andra humorprogram, väldigt mkt svackor, gäller även filmerna tyvärr.

Fler onyanserade inlägg