Dokumentärvecka: With Great Powers – The Stan Lee Story

Jag har skrivit det förr och jag kommer sannolikt skriva det igen – jag älskar Marvel. Varför jag just fastnat för Marvels superhjältar, jämfört med exempelvis tråkiga DC Comics (med Superman och Batman) är ju för att det finns en tudeladhet i hjältar som Wolverine och Iron Man. Wolverine med sitt pissiga humör och Tony Stark som använder Iron Man-dräkten för att kicka igång en fest när han är packad – vilket han är lite för ofta för att vara superhjälte. (Går här inte in på diskussionen om han ÄR superhjälte eller ej, men fellownördar där ute: jag har tanken!) Det finns en mänsklig och vardaglig sida som är fantastisk och ger dessa hjältar ett helt annat djup än de skulle haft om de bara var gjorda av stål och kunde förgöras av kryptonit.

Bakom många, de flesta, av hjältarna i Marvels universum ligger Stan Lee och i den här dokumentären får man veta allt om hur han avancerade från att vara springpojke till att bli en av vår tids största nördikoner. Det är också han som hela tiden envisats med att ladda sina hjältar med lite mänskliga sidor och alltid ha en god sensmoral. I dokumentären pratar både han och hans kollegor om yrkes-Stan men vi får även träffa hans familj som berättar vem Stan är när han är hemma.

Förutom att Stan är med i alla superhjältefilmer som görs omnämns han nästan som en superhjälte i sig, exempelvis Big Bang Theory och får de vuxna männen som arbetar på seriebutiken i TV-serien Comic Book Men att bete sig som småpojkar. Det är något alldeles speciellt med den här gamle mannen. Folk som älskar superhjältar avgudar honom och efter att ha sett With Great Powers förstår man att han inte bara förtjänar att beundras för sina serier utan också för sin önskan att själv göra världen till en lite bättre plats.

Skrivet av Embla Sue Panova

Copywriter som älskar zombiefilm, superhjältar och nästan vad som helst från det brittiska imperiet. Är i princip uppvuxen på en biograf, men har inte fått särskilt förfinat smak av det. Här blir det alltså inga texter om svåra smalfilmer – om de inte kommer från britannien, förstås!

Fler inlägg av Embla Sue Panova Maila Embla Sue Panova