Senaste Kommentarer

Top Commenters

Bill Cunningham New York – Recension

Inlägg av Måns Lindén den 31 augusti 2012 i

Film Recensioner

Bill på jobbet

Med en nästan religiös hängivenhet har fotografen Bill Cunningham dokumenterat trenderna på New Yorks gator de senaste 40 åren. Bill Cunningham New York berättar om den nu 80-åriga fotografen vars enorma livsverk skildrar tidsuttryck, miljö och individualitet bättre än någon catwalk i hela världen. När regissören Richard Press får frågan hur lång tid det tog att göra Bill Cunningham New York så svarar han tio år: åtta till att övertyga Bill och två till att göra filmen. Men hur porträtterar man en ensamvarg, en person så privat att inte ens gamla vänner vet något om hans privatliv? 
Den 83-årige Bill Cunningham är en vandrande motsägelse. Han bor i en minimal lägenhet utan vare sig kök, badrum eller garderob. Den blåa jacka han alltid bär är av samma sort som sophämtarna i Paris använder. Han menar att det är ett slitstarkt och pålitligt plagg. Han tar sig runt på New Yorks gator med en cykel  – hans 29:e eftersom de blir stulna med jämna mellanrum. Han äter mackor, dricker billigt kaffe och använder en enkel analog kamera med fast optik. Varför ska man göra en film om denna blygsamma man?
Jo. I över 40 år har han dokumenterat klädtrender i New York och har veckovis en egen sida i The New York Times. Utöver det besöker han världens alla modemässor och diverse välgörenhetsmiddagar i New York och tar bilder på det han finner intressant.
I vardagen träffar man ofta människor som hävdar att de ”brinner för sitt jobb” – men jag lovar – ingen brinner mer än Bill Cunningham. Med pojkaktig uppsyn och oemotståndlig charm ramar han i världen genom sina nyfikna ögon. Han är totalt ointresserad av kändisar eller vem som råkar bära plaggen. Det enda som intresserar honom är kläderna och stilen på den som bär upp dom. Han är en gentleman av den gamla skolan och har ett starkt patos. Exempelvis avbröt han samarbetet med en tidning som satte förlöjligande bildtexter i ett reportage. Bill mådde dåligt i flera veckor efter händelsen.
De excentriker som bor grannar med Bill i konstnärshuset vid Carnegie Hall intervjuas. Alla har bara gott att säga om men det blir också tydligt att ingen egentligen känner honom. Bill Cunningham är en man som vigt sitt liv åt sitt yrke och hans passion, energi och rastlöshet är förbluffande för en man i hans ålder. Han har alltid med sig kameran och tar bilder precis hela tiden och ser ut som ett barn på julafton när han hittat den perfekta bilden. Filmen bärs upp av hans charmiga persona men man saknar ändå lite djup. Vem är han egentligen? Det finns ett tillfälle då det bränner till. Intervjuaren frågar Bill om hans sexuella läggning (han har aldrig varit gift och har inga barn) samt han tro (han går till kyrkan varje söndag). Mellan frågorna tappar Bill fattningen för en sekund och rösten brister en aning och han torkar snabbt bort en tår. Man ser att det finns ett mörker bortom han soliga leende och det skulle jag velat sett mer av. Bill Cunningham New York är hur som helst en mycket sevärd dokumentär och en fascinerande excentriker av vars sort inte tillverkas längre.
Bill Cunningham New York har biopremiär den 31:e augusti.

 

Skrivet av Måns Lindén

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg