Senaste Kommentarer

  • Johan Anderson on Dr Who – Alla tiders doktor

    Jag är ju lite rädd för att det med en stor dos nostalgi som jag kommer ihåg den, jag har...
    Posted 21 juli, 2017
  • Simon on Vi drevar på.

    Inte så konstigt att folk tycker till om någons tröja eller smink i det sammanhanget, det utesluter inte att man...
    Posted 21 juli, 2017
  • Lindman1 on Apornas Planet: Striden – Den grandiosa finalen

    Tack Petter! Det var mycket roligt att höra, det gjorde helt klart min dag. Jag suger åt mig berömmet likt...
    Posted 20 juli, 2017
  • Petter Stjernstedt on Apornas Planet: Striden – Den grandiosa finalen

    Hej, måste bara säga att du skriver mkt bra! Beskrivande, metaforiskt, inlevelsefullt. Vi skribenter (Kulturbloggen) måste stötta varandra. Och håller...
    Posted 19 juli, 2017
  • Therese Wåtz on Dr Who – Alla tiders doktor

    Ja, han är onekligen väldigt populär (med rätta). Jag ska ta en till titt på Baker, för han har fått...
    Posted 19 juli, 2017

Top Commenters

Dumma Mej – Recension

Inlägg av cpanov den 1 oktober 2010 i

Film Recensioner

Ja. Det händer igen. När filmen sista scen utspelar sig fäller jag en tår som gör att jag måste ta av mig mina 3D brillor, torka ögonen och ta ett djupt andetag och ännu en gång erkänna att jag älskar barnfilm…

Mitt i en förort fylld av rosenträdgårdar, står ett hus som skiljer sig från mängden – en svart villa med en död gräsmätta. Vad grannarna inte vet är att gömt under detta hem ligger ett hemligt gömställe. Omringad av en mindre armé av små enögda, gula och dumma hantlangare finner vi här Gru mitt i planerandet av den största kuppen världen någonsin skådat. Han ska stjäla månen.

Gru avgudar allt som är ont och elakt. Beväpnad med en arsenal av krymp- och frysstrålar samt stridsklara farkoster för land och luft, övervinner han allt som kommer i hans väg. Det vill säga fram till den dag han stöter på tre små föräldralösa flickor som ser honom på ett sätt som ingen annan någonsin har gjort: en potentiell pappa.

Världens största bov har just mött sin största utmaning – tre små flickor vid namn Margo, Edith och Agnes.

Historien är inte på något sätt originell. Men på något sätt ändå. Jag menar, har ni sett en tecknad James Bond film med omvänd dramaturgi?

Nej.

Det är inte heller varje dag man ser ett tecknat kärnvapenkrig mellan gott och ont i en barnfilm?

Definitivt inte.

Jag hörde en kvinna på bion sucka och berätta för sin väninna att hon tyckte filmen var för våldsam och att hon tyckte bättre om Tom och Jerry. Låt mig säga såhär. Tom och Jerry är verkligen fullblods-psykopater om man jämför med Gru. Han vill bara vara elakast i hela världen.

Dumma Mej är väldigt underhållande. Det är inga gapskratt utan snarare ett konstant leende på ens läppar i en timme och trettio minuter.

Den lyckas vara smörig på ett sätt som känns äkta och samtidigt hålla sig en bra bit från sockersöt moralkaka.

Gru´s röst görs av Steve Carell. Hans brytning låter som en blandning av Gary Oldman´s Dracula och Peter Stormare´s galna ryska astronaut i Armageddon. Jason Segel spelar hans nemesis och gör även han det riktigt bra. Men personen som imponerar på mig mest är ändå Russel Brand. Han gör Gru´s uppfinnare. En gammal gubbe som gör allt i ultrarapid. Jag har tidigare ställt mig tveksam till herr Brands skådespelarförsök, men jävlar vad bra han gör en 85+-gubbe. Magnifikt.

3D:n lämnar inte heller någon besviken. Man har framförallt lyckats med att göra ”vanliga” människor på ett sätt som jag aldrig sett förut.

Dumma mej är en bra film och väl värd att se med barnen, sambon eller ensam.

Dumma mej har biopremiär 1 oktober

Expressen: 4 av 5 : Aftonbladet: 3 av 5 : DN: 3 av 5 : SVD: 2 av 6

Skrivet av cpanov

Fler inlägg av Maila cpanov
Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg