Senaste Kommentarer

Top Commenters

A Hijacking – Recension

Inlägg av Ingrid Forsberg den 1 februari 2013 i

Film GIFF2013 Recensioner

Ett danskägt fraktfartyg är på väg till sin slutstation i Mumbai, och den muntre kocken Mikkel ser fram emot att mönstra av för att äntligen träffa sin fru och dotter igen. Men mitt ute på havet blir fartyget bordat av somaliska pirater, och de vill ha en riktigt stor summa pengar för att släppa sin gisslan. På huvudkontoret i Danmark tar man in en expert för att hjälpa till att lösa den ytterst prekära situationen, men själva förhandlingen vill vd:n Peter absolut sköta. Det är mitt skepp och mitt ansvar, resonerar han, trots expertens invändningar.

Därefter följer ett intensivt, nervigt drama, med en ständig psykisk spänning. Berättelsen varvas mellan det kapade fartyget och huvudkontorets försök att lösa situationen, och kontrasten mellan de två skådeplatserna kunde inte vara större. I Köpenhamn sitter män i gråa kostymer och bläddrar i papper och dricker kaffe, medan de förbereder sig på att lyfta luren när kaparnas förhandlare och tolk ringer. Där i mötesrummet är det beräknande resonemang, medveten förhandling och planering som gäller. På fartyget är det en desperat besättning som sitter i piss och skit och undrar varför chefen inte bara betalar de jävla pengarna så de kan få åka hem istället för att bli av avrättade mitt ute på havet. Och det är en komplex fråga som väcks här. Gisslanexperten som kallats in och coachar chefen är inriktad på att vara hård med att förhandla ner lösensumman genom olika strategier. Självklart förståeligt att man inte bara vill gå med på piraternas krav, och att man inte vill betala hur mycket pengar som helst. Men samtidigt, hela den här strategin gör också att hela gisslansituationen drar ut på tiden, och låter besättningen leva i misär och frukta för sitt liv i månader. Vad är värt mest här egentligen?

Paniken tilltar hos vd:n Peter (Sören Malling) när han förhandlar med piraterna

Gisslan lever tillsammans med kaparna ombord på fartyget i flera månader, och det blir en schizofren situation, där besättningen ömsom får automatvapen riktade mot huvudet, ömsom festar tillsammans med kaparna. Intressant nog händer det mesta våldet utanför bild, vilket funkar väldigt bra. Att uppleva en skottlossning genom ögonen på den person som befinner sig bredvid förstärker närmast upplevelsen. Inte ens själva kapningen får vi se, istället ser vi blicken på vd:n när han läser det sms med beskedet som hans medarbetare kommer in och visar honom under en intervju.

Det är dansk hög kvalitet och bra skådespeleri rakt igenom A Hijacking. Särskilt från Pilou Asbaek i rollen som kocken Mikkel, som gör sin roll oerhört nervigt och trovärdigt. Han känner nog många igen från Danmarks eget West Wing – Borgen – där även Sören Malling (vd:n) och Dar Salim (vd:ns närmsta medarbetare) är med faktiskt.

Regissören och manusförfattaren Tobias Lindholm (som också skrivit manus till Jakten) får verkligen fram känslan av vanmakt och att aldrig veta var man har kaparna eller vad man kan förvänta sig av dem, och den tilltagande paniken som bubblar under ytan hos vd:n. Och det gör A Hijacking till en gastkramande film, där man sitter som på nålar mest hela tiden.

A Hijacking visas just nu på Göteborg International Film Festival, där den tävlar om en Dragon Award Best Nordic Film.  

 

Skrivet av Ingrid Forsberg

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg