Senaste Kommentarer

Top Commenters

Laurence Anyways – Recension

Inlägg av Ingrid Forsberg den 20 september 2012 i

Film Recensioner

Det är 1989, i Montreal, Kanada. Laurence Alia jobbar som lärare och har just gett ut sin första diktsamling. Han och flickvännen Fred lever i ett kärleksfullt, energiskt förhållande, men så en dag meddelar Laurence att han vill vara kvinna. Han står inte ut längre, han måste berätta och börja leva som den han egentligen är. Men han vill inte göra det utan Fred.

Det kanadensiska underbarnet Xavier Dolan har med Laurence Anyways gjort sin tredje film. Ja, kanske är det lite tröttsamt att påpeka det här med att Dolan är ett underbarn… men det faktum att han 23 år gammal har skrivit och regisserat tre långfilmer, (som dessutom alla tre fått priser i Cannes, bland annat) är helt enkelt imponerande.

Xavier Dolans två tidigare filmer, Jag dödade min mamma (2009) och Hjärtslag (2010) var också riktigt bra, men med Laurence Anyways överträffar han dem med råge. Allt är större, vackrare, mognare, mer episkt. I Jag dödade min mamma och Hjärtslag spelade Xavier Dolan själv en av huvudrollerna. De skildrade personer i hans egen ålder, var väldigt ungdomliga i stil och stämning och var delvis självbiografiska. I Laurence Anyways är det  fascinerande hur denna 23-åring har skapat en sån här mogen och komplex historia, om identitet, relationer, fördomar, att anpassa sig till sina medmänniskor, kärlek, lojalitet och livets allmänna svårigheter. Dessutom om människor 15 år äldre än honom själv. Som sagt, det är onekligen imponerande.

Laurence Anyways är så klart mycket en film om att hitta sin identitet, om människors fördomar och om att bli accepterad, men jag skulle inte säga att fokus egentligen ligger på själva könskorrigeringen utan snarare på kärlekshistorien mellan Fred och Laurence. Fred bestämmer sig för att backa upp Laurence och ge sitt stöd, men klarar hon av att fortsätta att leva med den person hon älskar, även om han omvandlas från man till kvinna? Uttrycket de kan inte leva med varandra, men de kan inte leva utan varandra har sällan träffat mer rätt.

Jag älskar Xavier Dolans förmåga att göra superseriösa historier med en, så att säga, poppig form. För det estetiska är verkligen viktigt här, men står absolut inte i vägen för historien. Musiken, kostymen (som Dolan också skapat), fotot och klippningen (också Dolans verk) förstärker historien och skapar verkligen en mäktig stämning som går rakt in i hjärtat. Och det är faktiskt i allmänhet en rätt episk film – handlingen spänner över många år, det är stora känslor, och den är 2 timmar och 40 minuter lång…

Tydligen var det egentligen Louis Garell som skulle spela Laurence, men han hoppade av bara några veckor innan inspelningen. Istället blev det fransmannen Melvil Poupaud, och det är faktiskt helt omöjligt att tänka sig att någon annan var tänkt för rollen. Han är otroligt bra, och spelar med en sådan självklarhet. Och Suzanne Clement som Laurences kärlek Fred är fullkomligt fantastisk. Nervig, intensiv, rolig och cool växlar hon mellan vrede, lycka, sorg och förvirring (och har dessutom det typ coolaste håret som setts på film). Skådispriset Suzanne Clement fick i Cannes var minst sagt välförtjänt.

Även om Xavier Dolan hade kunnat döda, eller i alla fall klippt ner, några darlingar (han gillar ju sina slowmotion-sekvenser om man säger så), så skräms för allt i världen inte bort av den långa filmtiden. Det är värt det, jag lovar. Laurence Anyways är en film som ger mig en klump i magen, av blandade känslor. Det är starkt, vackert och sorgligt, roligt och coolt och mäktigt och bitterljuvt och hjärtslitande på en gång. Se den, bara gör det!

Laurence Anyways har biopremiär den 21 september

 

Skrivet av Ingrid Forsberg

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg