Senaste Kommentarer

  • Embla on Svt Play-tips: Dödsfallet

    Men gud vad spännande! Visste inte detta. Ja alla dokumentärer borde sluta som Jinx egentligen, men för de som inte...
    Posted 12 juni, 2018
  • Lindman1 on Svt Play-tips: Dödsfallet

    Körde precis igenom denna på Netflix och redan par avsnitt in kände jag igen storyn men kunde först inte riktigt...
    Posted 11 juni, 2018
  • Embla on Svt Play-tips: Dödsfallet

    Eh, hur fasen kunde jag skriva fel? 2 ggr dessutom. Skäms som en HUND. :D
    Posted 10 juni, 2018
  • Daniel S on Svt Play-tips: Dödsfallet

    Finns på Netflix också! Och han heter ”Peterson”. :)
    Posted 8 juni, 2018
  • Lindman1 on Deep Blue Sea 2 – Hajar som pajar

    En helt rimlig frågeställning. Jag har alltid plats för hajar, dinosaurier, seriemördare och rymdvarelser. En härlig blandning men tyvärr också...
    Posted 4 juni, 2018

Top Commenters

Recension – Behind the candelabra

Inlägg av Embla Sue Panova den 30 augusti 2013 i

Film Recensioner

behind

Recensionen publicerades ursprungligen den 14 juni.

Alltså så jävlajävla bra – se den! Så skulle min recension kunna kortas ner till en enda mening, för den som inte orkar läsa. För det här är verkligen en sevärd, och på sitt vis också, en viktig film. Hur kan en film om en pianospelande discoboll vara viktig, undrar du kanske? För att det fortfarande finns idioter här i världen svarar jag.

mich

Det som glittrar i vissas ögon sticker tydligen i andras.

HBO-producerade Behind the Candelabra är en film om Liberaces liv och hans förhållande med unge Scott. Liberace, eller Lee som han blev kallad privat, var en enorm pianostjärna i USA under 50-70-talen. Men förutom att han var kvickare i fingrarna är en kobra älskade han guld och glitter och det är väl kanske det de flesta av oss minns med honom – pinaospelande fingrar fyllde av guldringar. Men han var också en entertainer. Mellan låtarna pratade han med publiken med en skön blandning av bitchig ton och pappahumor. Exempel: Folk frågar hur jag kan spela med alla ringar på fingarna. Väldigt bra, svarar jag. Padam! Men Liberace, med sin enorma fanbas av medelålders kvinnor, kämpade för att verka hetero och tillgänglig. Och i Behind the Candelabra får vi se Lees liv som det verkligen var: ganska ensamt och med en enorm längtan att bli älskad – och för all del med en lite skev bild av vad ett kärlekspar ska göra för varann.

leescott

Lee och Scoot i verkligheten.

I rollen som Liberace ser vi Michael Douglas och jag är helt häpen över hur han kan förvandla sig från att vara ungefär samma karaktär i de flesta av sina filmer till att BLI Liberace. Jag jämför med Al Pacino som i rollen som Phil Spector ändå har lite av det där som tydligen inte går att bli av med när man är Al Pacino – ni vet: boh-ya! Älskaren Scott spelas av Matt Damon, även han gör en helt imponerande roll – och nu kommer vi till det som så många i landet på andra sidan Atlanten har stört sig på: samspelet. I USA har det nämligen varit minst sagt svala känslor gentemot filmen, finansiärer har till och med dragit sig ur eftersom filmen varit för gay, vilket lett till att både Michael och Matt fått gå in med egna pengar för att slutföra filmen. Ingenstans ser man sex eller särskilt naket (vilket iofs ingen reagerar på om det är Sharon Stone som visar muttan) men däremot har jag sällan sett en så övertygande intimitet på film – och det verkar vara ännu mer provocerande. Det är det där helt naturliga plockandet och att liksom nuddas utan att tänka på det. Fysiken mellan Lee och Scott, eller Michael och Matt, är liksom både naturlig och elektrisk och når långt igenom vita duken.

michmatt

Lee och Scoot på film.

En annan höjdpunkt i filmen kommer när Lee känner sig gammal och vill göra a little somethin’ somethin’ under kniven. Som Lees plastikkirurg får vi se Rob Lowe som gör en helt briljant roll med ett fejs inte helt olikt Michael Jacksons och ett hårsvall jag inte ens kan beskriva i ord.

rob

What’s not to lowe?

Behind the Candelabra är en kavalkad av förtjusningar, det är ett kärleksfullt porträtt och det är en film man kommer vilja se om igen. Steven Soderbergh, som regisserat, visar på en stor respekt och fingertopsskänsla och jag är glad att jag fått lära känna karln som levde efter devisen: Too much of a good thing is wonderful!

Behind the Candelabra får svenska namnet Mitt Liv Med Liberace och har biopremiär den 30 augusti.

betyg5

 

Skrivet av Embla Sue Panova

Copywriter som älskar zombiefilm, superhjältar och nästan vad som helst från det brittiska imperiet. Är i princip uppvuxen på en biograf, men har inte fått särskilt förfinat smak av det. Här blir det alltså inga texter om svåra smalfilmer – om de inte kommer från britannien, förstås!

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
  • Eva

    Instämmer helt och fullt. Underhållning när den är som bäst. Douglas har väl gjort sitt livs roll och Damon visar sin bredd. Rob Lowe var en härlig överraskning och det var kul att se Dan Ackroyd igen även om han i sin roll som manager blev väldigt nedtonad. Tog igen det med brillorna 😉

  • EmblaMalmenlid

    Vad roligt att vi är överens! Ja, man har svårt att se hur Michael skulle kunna toppa detta. Håller med om Dan också! Hade gärna sett mer av honom, men det var väl kanske tillräckligt excentriska karaktärer. 😉

  • Pingback: Tema: Pride. Filmtips! | Onyanserat - Blogg om film och tv()

Fler onyanserade inlägg