Senaste Kommentarer

Top Commenters

Mama – Recension

Inlägg av Måns Lindén den 2 april 2013 i

Film Recensioner

01_mama_1920x1080_wallpaper

Mama

För fem år sedan försvann systrarna Victoria och Lilly spårlöst från sin trygga förort. Sedan dess har deras farbror Lucas och hans flickvän Annabel tröstlöst sökt efter dem. Efter att paret hittat flickorna vid liv i en gammal stuga förbyts glädjen över upptäckten i en undran om flickorna verkligen är de enda gästerna som de har välkomnat in i sitt hem.

För vänner av skräck är det ganska skönt att leva just nu. Sällan har det producerats så mycket skräckfilm och dessutom går filmerna upp på biograferna. För en 70-talist som jag, uppvuxen på ruttna VHS-kopior med holländsk text, borde detta vara ett optimalt scenario.

Eller?

Att göra skräckfilm är lätt. Och billigt. Det är tesen som de flesta filmbolagen driver och det är därför vi befinner oss i denna lavin av fasor. Men allt är ju sannerligen inte bra. En bra skräckfilm behöver inte kosta massor med pengar och är därför en ganska riskfri investering. Pengarna tjänas nästan alltid in i slutändan. Resultatet av denna affärsmodell är dessvärre väldigt mycket bruksfilm. Anonyma regissörer som levererar kött och potatis-produktioner utan några större personliga avtryck.

En som sannerligen lämnar sin signatur på allt han gör är Guillermo del Toro. Vare sig han står som producent eller regissör känns det alltid som ”hans” filmer. Den gemensamma nämnaren är att barnen oftast står i fokus och att det finns alltid en vemodig ton i berättandet. Han tillåter sig och sina regissörer att ha en mer konstnärlig touch och fotot är alltid bländande. Han tar helt enkelt genren på allvar. Mama må vara regisserad av Andres Muschietti men att Guillermo del Toros ande svävar över det här projektet råder det inga som helst tvivel om.

Megan-Charpentier-in-Mama-2013-Movie-Image-600x321

Dålig stämning

Lucas och hans flickvän Annabel lever knapert rent ekonomiskt men de förverkligar i alla fall sina drömmar. Han är serietecknare och hon spelar bas i ett punkband. (Jag har lite svårt att köpa Jessica Chastain som tuff Joan Jett-klon men det är en parantes i sammanhanget.) I en hyfsat övertydlig scen i början av filmen lär vi oss att Annabels intresse att få barn är obefintligt. När Lucas brorsdöttrar anländer efter åren i vildmarken är hon alltså måttligt road. Att hennes karaktär måste göra resan från ansvarslös rockbrud till kärleksfull styvmoder är kanske inte den mest feministiska historien som berättats men det är kanske en överflödig analys. Det är ju trots allt en spökfilm vi pratar om.

För som titeln men än antyder handlar den här filmen om moderskap. Eller kanske snarare ett ofrivilligt sådant. Barnen blev omhändertagna i den där stugan i skogen av ett väsen som ogärna släpper taget. Så länge som Annabel är distanserad gentemot barnen är allt frid och fröjd – när hon närmar sig väcks avundsjukan och vreden hos deras ”riktiga” mamma och det är då filmen verkligen tar fart. Det här är en klassisk spöksaga av asiatiskt snitt. Barnen slits mellan de onda och goda krafterna och priset är högt – begreppet överbeskyddande mamma får en helt ny och väldigt skrämmande innebörd.

mama550

En moders kärlek

Mama är inte bara en skrämmande film, den är vackert plåtad och det finns en utsökt melankoli som ligger kvar långt efter att filmen är slut. Tyvärr känner Muschietti och del Toro att de måste förklara lite väl mycket i filmens sista tredjedel. Hade de bara vågat gå all in på det asiatiska spåret hade betyget varit ännu högre. Jämför den amerikanska och asiatiska versionen av The Ring så förstår ni vad jag menar. (Hur som helst är det inte särskilt relevant att jämföra den här versionen av Mama med en version som bara finns i mitt huvud.)

Mama är än så länge årets bästa skräckupplevelse på bio – jag blev skrämd, berörd och påmind om hur bra skräckfilm kan vara om den görs av passionerade genremänniskor som har något att berätta.

Mama går upp på biograferna 3 april 

betyg4

 

Skrivet av Måns Lindén

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg