Senaste Kommentarer

Top Commenters

The Secret Life of Walter Mitty – Recension

Inlägg av Emil Viksell den 25 januari 2014 i

Film Recensioner

Mitty 2

Walter Mitty (Ben Stiller) är ansvarig för tidningen LIFE:s fotoarkiv. Han är nitisk, tråkig, ensam, olyckligt förälskad och en hardcore dagdrömmare. Tidningens motto – i filmen i alla fall – är:

 “To see the world, things dangerous to come to, to see behind walls, draw closer,to find each other and to feel.That is the purpose of life.”

Alltså, det sätt på vilket Walter egentligen skulle vilja leva sitt liv, men inte vågar. Allt ställs på sin spets när ett negativ försvinner. Negativet till det som ska bli omslaget till den sista pappersutgåvan av LIFE, som sedan – givetvis – bara ska finnas online.

Jag kan liksom inte släppa mina funderingar kring LIFE under filmen. Varför har de spunnit storyn kring detta varumärke? Pappersupplagan, den genom åren urvattnade, lades ned redan 2007. Nu finns tidningen bara på nätet, men det produceras inte något nytt material, sidan fungerar bara som arkiv. Några av världens mest ikoniska bilder har publicerats i tidningen, det går knappast att tvivla på styrkan i varumärket. Kanske vill ägaren, Time Warner, att något av LIFE:s traditionella gammelmedia-renommé och aura av autenticitet ska färga av sig på resten av verksamheten?

The_Secret_Life_of_Walter_Mitty 3

Walter (Ben Stiller)och Cheryl (Kristen Wiig).

Här är det liksom inte längre tal om vanlig produktplacering. Här är varumärket själva berättelsens ramverk. Men detta är bara början på marknadsförings-bonanzan. En del av intrigen handlar om Walters ”relation” till kundtjänst-killen (Patton Oswalt) på en stor amerikansk dejtingsajt. Återkommande i både tal och bild, samt även det inskrivet i intrigen, är också en amerikansk pizzakedja. Och detta är bara de mest påtagliga exemplen, utöver tillkommer också traditionell produktplacering med en hel radda varumärken.

Den där typen av djupgående varumärkesexponering har fördelen att den inte bryter mot kontexten, den är liksom en naturlig del av den. Det är gjort på ett så oförblommerat sätt att jag ändå accepterar det. Men samtidigt har jag en ihållande känsla av att jag är där i kraft av konsument, och inte som biopublik.

Filmen är genomkapitaliserad och genomdesignad. De hinner tamejfan inte ens börja förrän filmbolagsrepresentanten försöker sälja in soundtracket, med José Gonzalez, både som soloartist och med sitt band Junip. Musiken är som filmen ser ut: snygg, friktionsfri och lättviktig. Så genomproducerat att riktiga känslor och riktigt liv närmast är helt bortredigerat. Jag förstår att filmbranschen är bizniz, men aldrig har det varit så påtagligt som vid detta tillfälle.

The_Secret_Life_of_Walter_Mitty 5

Walter och mästerfotografen Sean O’Connell (Sean Penn).

Det är lättflytande. Det är slickt. Det är inte mycket som skaver. Och det är de stora stråkarna regissören Ben Stiller plockat fram ur fodralen. När Walter väl reser sig ur den existens han är så missnöjd med är det till Arcade Fires bombastiska Wake Up. Feta naturbilder blandas med svulstig musik – vulgärt, men jag ryser av välbehag trots att jag inte vill och mår lite illa av att jag faktiskt gör det. Walters dagdrömmeri består av vad som ser ut att vara rätt dyra datoranimeringar. Och de är faktiskt ganska onödiga. Filmen blir bättre när dessa fantasier slutar och Walter låter det verkliga livet bjuda på drömmarna. Filmen innehåller också en del roliga skämt och figurer, bland annat en islänning som snackar om Fonzie och säger homeslice – hihi, homeslice, det var inte igår.

Det är en rätt underhållande rulle. Jag köper LIFE-romantiseringen, även om det känns rätt tunt att spinna en hel film på ett banalt företagsmotto – lite som att bygga en sångtext på Mia Törnblom-citat.

När Walter får tag i en kofta på Island är den givetvis så perfekt sliten att det inte kan beskrivas som någonting annat än patina. Detta kompletteras med en kappsäck som bärs med ett rep snett över bröstet. Självförverkligande i en resebroschyr.

Bygger man sin identitet på reklamestetik, varumärken och självhjälps-lingo blir man antagligen helt såld på den här filmen. För alla andra är det en fin och trivial upplevelse. Det funkar det också. Ibland.

The Secret Life of Walter Mitty har biopremiär 24 januari. 

betyg3

 

 

 

 

Skrivet av Emil Viksell

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg