Senaste Kommentarer

Top Commenters

Johnny English är tillbaka i årets mest onödiga uppföljare

Inlägg av Måns Lindman den 6 oktober 2011 i

Film Recensioner


Dåliga siffror och recensioner till trots ikläder sig Rowan Atkinson åter rollen som Johnny English. I uppföljaren till originalfilmen från 2003 möter vi en f.d. MI7-agent som nu lagt vapen och hightech-prylar på hyllan för att istället leva ett enkelt liv i kontemplation. I ett avlägset beläget munkkloster får vi nu se Englands okrönte king of comedy, vår tids Buster Keaton bli sparkad i kronjuvelerna otaliga gånger, rulla med ögonen och mumla fram torra one-liners. Ingenting varar dock för evigt så när Kinas premiärministers liv plötsligt står på spel tvingas vår antihjälte att återgå i hennes majestäts hemliga tjänst.

Tillbaka i good ol’ Britain får Johnny stifta bekantskap med sin nya chef, Pamela Thornton, här spelad av en ovanligt blek Gillian Anderson. Hon är givetvis inte helt nöjd med att lägga premiärministerns liv i händerna på ett klantarsel som Johnny English men har inte mycket annat val än att spela med och när det sedan visar sig att det konspireras i de egna leden så tajtas banden.

Högoktanig action i Johnny English Reborn

Johnny English Reborn är faktiskt bättre än originalet. Det är mer seriöst om man nu kan säga så om en film som skall handla om världens klantigaste agent men faktum är att English är betydligt mer handlingskraftig och inte alls lika hopplös som i första filmen och det är mer action och fart. Problemet med detta blir då istället att filmen blir lätt schizofren. Vilket ben skall man egentligen stå på? Är det en dum komedi eller är det en agentfilm? Gränserna suddas ut och man har helt plötsligt omvandlat en parodi till en actionrulle med småroliga sekvenser. Ett annat problem är att Atkinson tar all plats vilket resulterar i att det i slutändan blir en one-man show där övriga roller egentligen bara känns som utfyllnad och att vaska två hyllade skådespelare som Dominic West och Rosamund Pike på det här viset känns bara tragiskt. Nu är detta visserligen inget nytt när det gäller Atkinson men det blir för mycket av det goda i långfilmsformat. Det funkar att se den småmysiga engelsmannen snubbla, slå golfbollar i huvudet på folk och sätta sig på katter i halvtimmeslånga avsnitt men att återuppleva gammal slapstick från Mr. Bean i nästan två timmar blir i det närmaste outhärdligt. Jag har sagt det förr men det tål att upprepas. Engelsk humor har utvecklats otroligt mycket de senaste åren, tyvärr var den gode Atkinson på toa när detta hände.

Johnny English Reborn har svensk biopremiär den 7:e oktober.

Skrivet av Måns Lindman

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg