Senaste Kommentarer

Top Commenters

Verkligheten överträffar dikten på Tempo dokumentärfestival

Inlägg av Ingrid Forsberg den 5 mars 2019 i

Film

Nu är årets dokumentärfest i Stockholm igång!  Den 20:e upplagan av dokumentärfestivalen Tempo, sju dagar med över 100 dokumentärer på en mängd olika platser i stan.

Festivaltips

Jag funderade lite på det här med dokumentär som genre. Att det är så lätt att tänka att det bara är typ SVT:s Dokument Utifrån, faktaredovisande filmer om allvarliga ämnen. Men det finns såklart en lika stor bredd av “stilar” bland dokumentärfilmer som bland spelfilmer. Och som av en slump så exemplifieras det rätt väl av de tre festivalfilmer som jag har sett på förhand. Som alla också är mycket sevärda, och därmed festivaltips!

The Silence of Others
Spanska The Silence of others handlar om hur Spanien har tagit itu med, eller snarare inte tagit itu med, de fruktansvärda brott som begicks under Franco-tiden. En amnesti-lag från 1977 förhindrar att de skyldiga ställs till svars i Spanien, så en stor grupp offer och anhöriga samlas för att istället försöka använda internationella lagar om brott mot mänskligheten för att driva rättsfall. Trots att jag delvis kände till detta tidigare så är det ändå chockerande att se hur spåren av Franco-tiden fortfarande finns kvar i Spanien, med monument, gatunamn och så det här med att inga ställs till svars. En väldigt gripande och intressant film i en ganska klassisk dokumentärform. Regisserad av Robert Bahar och Almudena Carracedo, och tävlar om priset för bästa utländska dokumentär.

The Silence of Others

Transnistra
En dokumentär av ett helt annat slag är Transnistra, som är med och tävlar om Tempo Documentary Award. Regissören Anna Eborn (som jag känner) följer en grupp ungdomar i Transnistrien, en utbrytarrepublik i Moldavien. Ett land som knappt finns, men som har egen valuta, armé och en flagga med hammaren och skäran. Det är Tanya och hennes killkompisar som hänger vid floden eller i en gammal övergiven fabrik, de bråkar med varann och pratar om livet, kärleken och framtiden. Och allt är otroligt stämningsfullt filmat på 16 millimeters-film. Det här är en dokumentär som hade kunnat vara en spelfilm, så nära känns det att vi kommer de här unga personerna. Regissören är inte närvarande, det är ingen berättarröst eller förklarande faktaintervjuer. Vi bara kommer väldigt nära de här fem ungdomarna.

The Heart is a Drum
Den tredje filmen jag sett, Jakob Frössens The Heart is a Drum, förenar lite av båda de tidigare nämnda dokumentärstilarna. Filmen, som också tävlar om Tempo Documentary Award, handlar om trummisen Klaus Dinger i det tyska bandet Neu!, vars suggestiva trumkomp i början av 70-talet blev stilbildande för en mängd andra musiker. Filmen kretsar kring en inspelad intervju med Dinger (som gick bort 2008) och om hur hans uppbrott med en svensk flickvän inspirerade honom till det stilbildande trumkompet. Intervjun är alltså bara på ljud, och regissören Jakob Frössen bildsätter med en blandning av arkivklipp och suggestiva och konstnärliga bilder. Men detta blandas också med klassiska intervjuklipp med musiker som influerats av Dinger. Som Iggy Pop och Wolfgang Flür från Kraftwerk. Så det är lite en blandning av en klassisk dokumentärform, och en mer poetisk kan man säga.

Transnistra och The Heart is a Drum

 

 Film med mat och dryck

I år tar Tempo Dokumentärfestival det här med att äta mat till filmen till en helt ny nivå. I sektionen “Reality Bites” kombinerar de inte bara filmen med passande mat/dryck, utan också med passande visningsplatser. Till exempel visas filmen The search for General Tso – om maträtten General Tso’s chicken som är en klassiker på kinesiska restauranger i USA men som knappast hittas i Kina – på den genuint kinesiska restaurangen Chong Qing, med tillhörande vegetarisk buffé. Och filmen Tea Time –  om ett gäng chilenska damer som i 60 år har träffats en gång i månaden för att dricka te – kan man avnjuta tillsammans med te och kakbuffe, bland scenografin till Alice i underlandet på en teater.

Ljuddokumentärer

Som den radiojournalist jag är vill jag också påminna om att Tempo inte bara handlar om film, utan också om ljud! Olika typer av ljuddokumentärer som man kan uppleva tillsammans i en biograf. Eller varför inte i en bastu? I samarbete med Finlandsinstitutet erbjuder Tempo nämligen Sound Sauna. Spännande!

Kolla in hela programmet till Tempo Dokumentär festival här. Festivalen håller på till och med 10 mars.

Skrivet av Ingrid Forsberg

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg