Senaste Kommentarer

Top Commenters

While We’re Young – Recension

Inlägg av Ingrid Forsberg den 30 maj 2015 i

Film Recension

while-we-re-young

Igenkänning, det är ju ofta något som förhöjer det roliga. It’s funny ’cause it’s true, ni vet. Och det jobbar kulturell medelklass-skildraren Noah Baumbach mycket med i sin nya film While we’re young.

40-nånting-paret Josh (Ben Stiller) och Cornelia (Naomi Watts) känner att de plötsligt blivit gamla. Deras bästa vänner har skaffat barn och tjatar på dem att de också borde göra det. Själva har de inte lyckats vid tidigare försök, men känner sig nu snarare barnfria än barnlösa. De är ett medelklasspar i New York, med stort kulturellt kapital, om än inte lika stort ekonomiskt kapital. De jobbar trots allt med dokumentärfilm. Känslan av att vara i otakt, och att rannsaka sin tillvaro och sina livsval, späs på av att de träffar det unga paret Jamie (Adam Driver) och Darby (Amanda Seyfried), som är så himla härliga och okonstlade att de ger Josh och Cornelia både ångest och inspiration. De bryr sig inte om åldersskillnaden, utan drar med Josh (eller ”Joshy” som de envisas att kalla honom) och Cornelia på gatufester i Brooklyn och bjuder hem dem till sitt industri-bohemiska hem, komplett med udda husdjur och en skum inneboende. Det är klart att Josh och Cornelia gillar detta, de blir verkligen sedda av Jamie och Adam, som inte alls verkar tycka de är några töntiga gamlingar. Snarare vill Jamie, som också håller på med dokumentärfilm (medan Darby säljer hemgjord glass…) att Josh ska bli hans mentor. Men såklart kan inte den här kompisrelationen bara pågå helt friktionsfritt… då hade det ju inte blivit någon film!

Det är faktiskt väldigt roligt hur den här skillnaden i parens generationer skildras. Där Josh och Cornelia njuter av bekvämligheten med apple tv och spotify, spelar spel på iphone och har ett hem med moderna, fräscha möbler, lyssnar Jamie och Darby på vinylskivor och kollar på vhs på tjock-tv, spelar brädspel och inreder enbart med begagnade eller hemsnickrade möbler. Och – kanske mest spot on – lyssnar på vad som för några år sedan, och fortfarande enligt många, skulle beskrivas som töntig, kanske till och med dålig, musik. Vi snackar Eye of the tiger och Lionel Richie. Åh, det är så TYDLIGT. Men tro mig, Noah Baumbach lyckas med skildringen. Och det roliga för egen del är att jag verkligen pendlar mellan igenkänning hos å ena sidan 20-nånting-paret, och å andra sidan 40-nånting-paret… är det månne för att jag själva är 30-nånting?…

Vissa bitar bryter kanske av lite väl mycket mot resten av filmen. När Josh och Cornelia åker med Jamie och Darby på ayahuasca-retreat, där de med hjälp av en shaman och hallucinogent te ska rensa sina sinnen, blir det så mycket mer skruvat än resten av filmen. Och framåt slutet handlar filmen plötsligt också om etikens roll inom dokumentärfilm, och vikten av autenticitet. Fast, det kopplas förstås till resten av handlingen också, på något vis.

Det är inte så att filmen vill berätta för oss att den ena eller andra av de här parens livsstilar är så mycket mer värd än den andra, vilket ju är skönt. Å andra sidan verkar inte alternativet att blanda dem båda heller lanseras som alternativ. Kanske för att filmen inte skulle bli så tydlig då. Hur som helst, det finns ingen tydlig sensmoral eller nåt här, vilket är rätt skönt. Att det är jäkligt träffsäkert och fyndigt underhållande räcker långt.

while we're young

 

Två saker jag vill tillägga: Varför är postern så urbota tråkig? Det är alltså bilden här ovan, med filmtitel, skådisnamn och så vidare. Helt obegripligt varför man bestämde sig för att välja just den stilbilden, som inte säger någonting om vare sig handling, stil eller stämning i filmen. Ingen som inte redan känner till filmen kommer ju bli lockad.

Och, produktiva Noah Baumbach har redan gjort klart en till film efter denna. Mistress America heter den, och har premiär i augusti i USA.

While we’re young hade biopremiär den 29 maj

betyg4

 

Skrivet av Ingrid Forsberg

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg