Senaste Kommentarer

Top Commenters

Filmvåren Blomstrar

Inlägg av Leiyah Rose Lindén den 8 februari 2011 i

Filmtips

Vintern rasar...

Även om snön fortfarande ligger tung över taken händer det en hel del på vita duken. Det verkar bli en tung filmvår. Massa fina draman som jag bara längtar efter att få se. ”Hello Lonesome” har fortfarande inte kommit till Sverige, men i väntan på den så finns det en hel del att förkovra sig i. Mest av allt längtar jag efter ”Boy”, ett drama från Nya Zeeland av och med regissören av ”Eagle vs Shark”, och en av de drivande krafterna bakom TV-serien ”Flight of the Conchords: Taika Waititi”

BOY. Biopremiär 25/2

Boy

”Boy” handlar om Boy och hans bror som bor på den nyzeeländska östkusten. Året är 1984 och guden är Michael Jackson. Inga som helst frågor på det. ”Boy” är, om jag förstått ryktet rätt, en nyzeeländsk (stavas det så?) ”Napoleon Dynamite”. Och även om jag kanske inte riktigt fattade storheten med Napoleon är jag ändå villig att ge denna film en chans. Det var kärlek vid första ögonkastet när jag såg trailern. Nu hoppas jag bara att jag inte får hjärtat krossat…

TRUE GRIT. Biopremiär 18/2

True Grit

Nu har jag förvisso redan sett denna film. Men jag är villig att se den igen och igen och igen. Den är nominerad till 10 Oscar. Historien om Mattie Ross som i kampen för att hämnas sin fars död, tar hjälp av Rooster Cogburn, är hisnande, värmande och helt underbar. Kanske en av de bästa filmer jag någonsin sett. Hailee Steinfeld är magisk i rollen som Mattie Ross.
Jeff Bridges, som spelar mot henne i rollen som Rooster Cogburn är fantastisk. Fotot är fantastiskt. Ljudregin är fantastisk. Dialogerna är fantastiska. Manuset överhuvudtaget är fantastiskt. Fantastiskt. Fantastiskt. Fantastiskt. Den största skrällen är ändå Matt Damon, som är; hör och häpna: Bra. True Grit är magisk. Se den.

RABBIT HOLE. Biopremiär 8/4-11

Rabbit Hole

Äntligen är den här. Det känns som om jag väntat i ett år (vilket jag också har.) Det här är historien om en familj som faller i bitar och på något sätt byggs upp igen. Nicole Kidman spelar åter igen sörjande moder (det varkar vara hennes grej) och Aaron Eckhart spelar hennes man. Regisserar gör John Cameron Mitchell (Shortbus, Hedwig and The Angry Inch) och skriver manus gör David Lindsay-Abire. Vi har alltså en fantastisk regissör och en medelmåttig manusförfattare. Filmfotot verkar däremot stabilt och Nicole Kidman är ingen amatör, hon blev ju trots allt Oscarsnominerad för sin roll, så det verkar som att hon besegrade manuset. High five Nicole!

Skrivet av Leiyah Rose Lindén

Är ökänd för sin totala oförmåga att underordna sig sociala strukturer, men är i övrigt förtjusande. Student på Estetikprogrammet vid Södertörns Högskola där hon försöker få in lite mer hiphop. Föredrar dokumentärer men är ruskigt svag för independentfilm.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg