Senaste Kommentarer

Top Commenters

Meny Robinsson – när maten får tala

Inlägg av Måns Lindén den 27 maj 2010 i

Onyanserat Serier & TV

Häromdagen åkte ett antal av mina vänner till Filippinerna för att spela in en ny omgång av Expedition Robinsson. I vanlig ordning kan vi räkna med både pakter och romanser och det konstanta suktandet efter mat. Palmhjärta i all ära, men jag tänkte vi skulle resonera lite kring programledarna. Helt enkelt om programledarna vore en maträtt, vilken rätt skulle de vara då? Låt oss ta en titt på de som varit med genom åren:

Harald Treutiger (97-98): Rostbiff och potatissallad. Enkelt och rustikt. Inga konstigheter; en rätt som alla kan tillreda och alla kan tycka om. Ja, utom vegetarianer såklart, men såna har inte Harald något tålamod med ändå. Han tycker att de ska ”skärpa te” sig. Anrättningen sköljs ner med hederligt svenskt öl. Inga konstigheter.

Anders Lundin (98-03): Oxfilé, potatisgratäng och aromsmör. Lite mer sofistikerat utan att vara vräkigt och exkluderande. En svensk klassiker som alla fredagsmysare har vett att uppskatta. Det är ju dessutom överkomligt i pris om man köper brasilianskt naturkött. Köttet grillas med fördel på hög värme. Genomstekt får det inte vara. Vitlöken i gratängen är ett måste. Dryck? Valfri bag-in-box; men gärna en mustig och kraftig sydafrikan där pinotage-druvan tillåts dominera.

Robert Aschberg (03-04): Råbiff med klassiska tillbehör. Manlig mat. Inget tjafs helt enkelt. Fisk kommer inte på fråga då det anses vara för ”fjollor”. Här dricks det ale. Ju torrare desto bättre. Innan måltiden sveps en iskall och tjockflytande Akvavit.

Linda Isacsson (09):
Ugnsstekt lax med fetaost och saffransrisotto. Havets falukorv har sin givna plats. Fetaosten, som förknippas med hennes härliga ö-luff 1994, ger en syra som passar utmärkt i sammanhanget. Till fisken dricker vi en krispig Chablis.

Paolo Roberto (09): Långkok på oxkind, salsiccia och tomat. Rejäl och mustig mat som mättar i veckor. Få men goda råvaror där smakerna gifter sig på det där ”neapolitanska” sättet som vi svenskar inte kan förstå, uppväxta på kalops som vi är. Som dryck finns det bara ett alternativ: en muskulös Amarone.

Skrivet av Måns Lindén

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg