Senaste Kommentarer

Top Commenters

Onyanserat recenserar valfilm – Sverigedemokraterna

Inlägg av Måns Lindén den 8 september 2014 i

Onyanserat

sd

Så här inför valet kommer Onyanserat att recensera partiernas olika valfilmer. Vi fortsätter med Sverigedemokraterna och lotten föll på Onyanserats Lindén att tycka till om hur de kommunicerar med filmen som hjälp.

Sverigedemokraterna har släppt två filmer inför valet. Tillsammans bildar de ett minst sagt motsägelsefullt kommunikationspaket. Vi börjar med den första:

Jimmie Åkesson drar på sig offerkoftan och sätter sig i baksätet på en bil. Han blickar ut över en svensk sommaridyll och vi hör honom berätta om två saker:

  • Politiskt korrekta åsikter
  • Sveriges problem.

I filmens första del säger han att det inte är lätt att vara hatad av etablissemanget. Men det innebär å andra sidan att han inte behöver ”rätta sig efter deras politiskt korrekta åsikter” utan istället kan tala från hjärtat. Det är en ganska svepande och vag formulering, men tanken är nog att måla upp Jimmie och hans partikamrater som politiska rebeller. Men politisk propaganda ska ju vara tydlig så låt oss rådfråga Wikipedia vad politisk korrekthet egentligen betyder:

”Politisk korrekthet, alternativt PK, är ett begrepp som betecknar språkbruk, idéer, politik och beteenden som eftersträvar att minska negativa sociala och institutionella konsekvenser på grund av kön, etnicitet, kultur, sexuell läggning, religiös tro, ideologisk uppfattning, funktionsnedsättning, ålder, med mera.”

Boom! Då blev budskapet genast mycket tydligare. Jimmie kommer alltså, när han pratar från hjärtat, även i fortsättningen motarbeta folk som har hamnat i kläm på grund av kön, etnicitet, kultur, sexuell läggning, religiös tro, ideologisk uppfattning, funktionsnedsättning, ålder, med mera.

I andra delen av filmen pratar han om att Sverige har problem. Även det är en mycket vag formulering. Utan tvekan är det något som alla partier kan skriva under på. ”Riktiga problem kräver riktiga lösningar” mässar han från baksätet men utan förkunskap om partiet har man ingen aning om vad han pratar om. Vilka är problemen? Och hur ska de lösas? Det får vi inga svar på. För att dechiffrera exakt vad han menar måste man nog läsa SDs partiprogram och roligare saker kan man ju ägna sig åt.

Rent filmiskt är det ett ganska slappt hantverk. Det enda vi ser är Jimmie ur ett antal olika vinklar i baksätet. I ett klipp plockar han upp en iPad, antagligen för att signalera att han är en modern politiker som lätt och ledigt navigerar sig på sociala forum där icke politiskt korrekta åsikter premieras. Jimmies orädda filosofi verkar dock inte ha slagit igenom på bred front inom partiet. De senaste dagarna har vi i pressen kunnat läsa om ett antal SD-medlemmar som använder sig av pseudonym när de uttrycker åsikter om kön, etnicitet, kultur, sexuell läggning, religiös tro, ideologisk uppfattning, funktionsnedsättning och ålder. När man tillåts vara anonym är rasismen helt öppen och tonen oförsonlig. Och det gör nästa film fullständigt obegriplig:

Här har man lyckats få med två människor som inte har vit hudfärg. De får dock inte åka bil. Där fick bara Jimmie plats. Filmen inleds med repliken ”Rasism är vidrigt”. Låt oss därför ta en titt på vad FN har att säga om avskaffandet av rasdiskriminering:

”…varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.”

Innebär det att SD nu tar den så kallade ”nolltoleransen mot rasism” på allvar? Att alla oavsett ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung är välkomna på SDs nästa partikongress? Att de anonyma rasisterna på nätet tvingas lämna sina politiska uppdrag?

Ingen av dessa frågor besvaras i filmen, i stället pratas det om vikten av att visa ”omtanke och medmänsklighet”. Och med den första filmen färskt i minnet antar jag att omtanken och medmänskligheten enbart riktas mot de vars etnicitet, kultur, sexuella läggning, tro, ideologiska uppfattning ligger i linje med SDs världsbild.

I film och tv-världen brukar man prata om ett verks interna logik. Det innebär att man med manus, scenografi, regi, skådespel etc. etablerar ett fiktivt universum där specifika lagar och regler gäller. Med en väl etablerad intern logik accepterar man utan problem dvärgar som pratar baklänges bland röda draperier och schackrutiga golv. Det blir en sorts överenskommelse med åskådaren. Men för att det ska fungera måste man vara ärlig och konsekvent både mot sitt verk och sin publik.

Man kan väl, för att uttrycka sig milt, säga att både den yttre och inre logiken haltar en smula i Sverigedemokraternas båda filmer.

betyg1


Skrivet av Måns Lindén

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg