Senaste Kommentarer

Top Commenters

Onyanserats favoritfilmer – 2001

Inlägg av Måns Lindén den 3 mars 2011 i

Onyanserat

Måns val:

Mulholland Drive

Måns säger: ”David Lynch bästa och mest märkliga film. Mulholland Drive är en mäktig och hallucinatorisk resa ner i det mänskliga psykets allra mörkaste sidor och Lynch visionära geni sätter myror i huvudet som aldrig slutar krypa. Jag älskar varenda aspekt av den här filmen.”

Alex val:

Amelie från Montmartre

Alex säger: ”Jag älskar Jean-Pierre Jeunets filmer och den här är hans absolut bästa. Historien om den unga Amelie som bestämmer sig för att på sitt eget lite underliga vis hjälpa människor i sin omgivning och som på vägen hittar kärleken är en varm, lustfylld och underhållande historia som lockar både till skratt och tårar. Jeunets skruvade verklighet gör det hela ännu mer intressant och Bruno Delbonnels foto är fantastiskt. Audrey Tautou är så bedårande och älskvärd som Amelie att man smäller av.”

Christophers val:

Pianisten

Christopher säger: ”Det är ångest. Det är passionerat. Det är fantastiskt skådespel. Det är fingertoppsregisserat av Michael Haneke. Österrike och Frankrike möts och missljud uppstår – på det bästa av sätt.”

Christians val:

Elling

Christian säger: ”En underbar historia som är rörande, rolig och otroligt välgjord. Skådespeleri av högsta klass gör detta till en nutida klassiker. Norge slår Sverige på fingrarna ännu en gång.  Uppföljaren ”Mors Elling” ska ni undvika.”

Skrivet av Måns Lindén

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
  • Mats

    Nolan är i detta fall så mycket auteur man kan vara i en amerikansk popcorn-film. Behjärtansvärt försöker han involvera en god dramatisk karaktärsutveckling i en film som samtidigt skall ryka av action och spänning. Tyvärr så vill han berätta för mycket. Det är så mycket (bra) action att man till slut blir mätt. Det är så mycket action att man nästan glömmer bort huvudkaraktärens inre resa – hur tydligt han än påvisar den inre psykologin med hissar och lager av drömmar. När de kommer till snölandskapet så bryr man sig inte längre. Det kan dessutom smälla hur mycket som helst – det spelar ingen roll för man har ändå redan sett allt. Det går så långt att man undrar varför han överhuvudtaget bryr sig om sin ex-fru. Man undrar varför han inte dödar ”spöket” så fort att han ser henne.

    Men varför berättar jag det här. Jo, Nolan är kreativt ansvarig för projektet och hur bra regins alla delmoment är utförda (det är grymt) så saknas den kreativa översynen på slutprodukten. Något som han borde sett redan på manusstadiet. Om inte annat förändrat när han tog fram ett shooting-script. Därför är det dålig regi.

    Inception är fantastisk – men för mycket av allt. Dessutom innehåller den ibland förklarande dialog som gör att man nästan hoppar ur stolen.

Fler onyanserade inlägg