Senaste Kommentarer

Top Commenters

Årets Bästa & Sämsta 2011 – Ingrid

Inlägg av Ingrid Forsberg den 29 december 2011 i

Onyanserat

BÄSTA FILM

Ingrids bästa filmer 2011

Melancholia (recension)

Lars von Triers domedagshistoria sög musten ur mig med sina mäktiga tablåliknande scener där både Kirsten Dunst och Charlotte Gainsbourg gjorde riktigt starka rolltolkningar. Extremt vackert och extremt obehagligt på samma gång.

Oslo 31 augusti (recension)

Existensiellt drama från Norges avlägsna släkting till ovan nämnda regissör – Joachim Trier. Oerhört träffande och därmed också rätt ångestframkallande. Anders Lie Danielsen i huvudrollen, med ansiktsuttryck som växlar mellan glittrande leende och djup sorg på några sekunder, är knäckande bra.

Bridesmaids (recension)

Bästa Kristen Wiig  – som jag älskar henne! – både skrev manus och spelade huvudrollen i den sjukt roliga och befriande komedin som lyckades vara helt galen och samtidigt ha ett fint djup. Dessutom – Melissa McCarthy!

Play (recension)

Som förutspått väckte Ruben Östlund en hel del debatt med sin film, där en del av debattinläggen överträffade varann i skruvade slutsatser och teoribildningar om filmen. Säga vad man vill, Östlund är inte en regissör som bara tar den enkla vägen, och Play tryckte på många knappar.  Själv tyckte jag att Play på ett ypperligt sätt blottlade fördomar och förväntade roller. Dessutom med riktigt imponerande skådespelarinsatser från barnen i huvudrollerna.

Midnight in Paris (recension)

Woody Allen i högform igen! Och som tur är med Owen Wilson, denna älskvärda skådis, som sitt alter ego. Mysigt, intellektuellt, spirituellt och extremt parisporrigt när författaren Gil reser i tiden och träffar alla sina kulturella idoler i 20-talets Paris.

Shame (recension)

Sjukt jobbigt, sjukt mäktigt, och sjukt bra skådespelat av Michael Fassbender som sexmissbrukare i New York. Det intensiva soundtracket förstärkte den täta stämningen i filmen, där regissören Steve McQueen dessutom har lagt en av filmens jobbigaste scener kort innan slutet, så publiken knappt hinner hämta sig innan lamporna tänds.

 

BÄSTA TV

Ingrids bästa tv 2011

The Hour

BBC:s drama som Svt visade under hösten var en riktig kvalitetskaramell. Historien om det första riktiga nyhetsprogrammet på brittisk tv, där någon misstänks vara spion, skådespeleriet (Ben Whishaw!), dialogen, musiken, det visuella – allt var högklassigt.

Parks & Recreation säsong 4

Amy Poehler är helt underbar som Leslie Knope, den extremt hängivna biträdande chefen på Park & Fritidsförvaltningen i den lilla staden Pawnee, Indiana. Och flera av de andra karaktärerna är helt underbara de också. Jag säger bara Ron Swanson – den sammanbitna köttälskande libertarianen som gett den täta mustaschen ett signaturansikte. Galet roliga karaktärer och sjukt mycket fina relationer i den smarta komediserien från NBC.

Portlandia säsong 1 (recension)

Förvisso lite ojämnt, men topparna var riktigt höga i Fred Armisen och Carrie Brownsteins sketchserie från Portland, där de driver med hipsters på ett kärleksfullt vis. Hög igenkänningsfaktor å ena sidan, helt flippat å andra sidan.

Bron

Trots sina brister (vissa birollskådespelarinsatser var helt under isen, och den där skildringen av en tidningsredaktion- eh?) så gillade jag verkligen det dansk-svenska deckarsamarbetet. Ödesmättad stämning och de lyckades hålla uppe spänningen hela vägen till slutet (att själva upplösningen var lite av en besvikelse var nog oundvikligt. Så är det i stort sett alltid med deckare). Och ja – Kim Bodnias fryntliga skratt hade en hel del inverkan på mitt gillande av serien.

Anno 1790

Det började lite trevande men jag fastnade mer och mer i Svt-serien som lyckades vara ett historiskt drama utan att det såg fånigt ut (eller ja, vem ser inte fånig ut i en sån där pudrad peruk i och för sig). Typ alla stora svenska skådisar medverkade i biroller (och då är det ju extra kul att se dem i de där fåniga pudriga perukerna). Introt är mycket fint, både musiken och det visuella. Klart det hela är lite teatralt, men det gör inte så mycket. Dock borde de ha fokuserat mer på det bakomliggande dramat, med motståndsrörelsen mot kungen, klasskillnaderna och den spirande passionen mellan kvarterskommisarien och polismästarens fru, än på mordgåtorna.

SÄMSTA FILM

Ingrids sämsta film 2011

I am number four (recension)

Helt identitetslöst försök att rida på vågen av scifi-fantasy-suget hos unga vuxna. När grundförutsättningarna är höljda i dunkel och the bad guys ser töntigare än töntiga ut är det svårt att engagera sig.

Red Riding Hood (recension)

Sunkiga könsroller, för välmejkade karaktärer, och ett desperat försök att gifta vurmen för varulvar med vurmen för klassiska sagoberättelser. Catherine Hardwicke, vad håller du på med?

En enkel till Antibes (recension)

Inte lika katastrofal som Tre solar, men Richard Hoberts nyaste var däremot ganska tråkig och ologisk. Och med ett riktigt dåligt soundtrack. Inte lika katastrofalt som Tre Solar – men fantasyäventyret med Mikael Persbrandt och Kjell Bergqvist i obetalbara ”medeltidsfrisyrer” var å andra sidan mer intressant än det här.

 

SÄMSTA TV

Ingrids sämsta tv 2011

Gäster med gester (recension)

Den sämsta sortens lek-tv, där den som tittar inte kan vara delaktig i tävlandet över huvud taget, utan bara förväntas skratta åt de ”lustiga” kändisarna som åmar sig, juckar mot någonting, tutar i plastsaxofoner och skriker varandra i öronen. Men eftersom roligt är det minsta det är så är det så klart helt meningslöst. Varför Svt valde att liva upp detta program är en gåta.

Värsta pojkvänsakademin, Min mans bröllop etc.

Program som går ut på att befästa könsroller går fetbort.

Nyhetsbyrån

Tråkiga paneldeltagare, en programledare som ställde ointressanta frågor, och mest obekväm och otrevlig stämning i diskussionerna som skulle vara ett roligt och ”rappt” sätt att ta upp veckans nyheter. Men tyärr Svt, det blev inge bra, jag dör tråkdöden i tv-soffan.

Waterwörld, Wipeout etc.

Totalt hjärndött, tråkigt och idiotiskt när b-kändisar tävlar om att framstå som så löjliga som möjligt. Att titta på människor som iklädda löjliga dräkter plaskar i vatten och studsar mellan konstiga hinderbanor, ackompanjerade av hysteriska kommentatorer, gör att det känns som jag bokstavligen tappar hjärnceller.

 

Slutligen

2012 är året som bjuder på efterlängtade storfilmer som Christopher Nolans The Dark Knight Rises, Ridley Scotts Prometheus och, inte minst, första delen av Peter Jacksons The Hobbit. Jag hoppas verkligen att den sistnämnda lever upp till förväntningarna som gavs i den första trailern som kom häromdagen. Det känns onekligen magiskt att få återse miljöerna i Middle Earth, med en del gamla bekanta, men ändå med en helt annan historia som är en helt logisk filmatisering att följa upp den gamla trilogin med. Och- en annan trilogi som ju också blir film är The Hunger Games. Hoppas, hoppas, hoppas att den blir lika bra som böckerna!

Men mest förväntningar har jag ändå på den ultimata superhjältefilmen The Avengers. Genren börjar kanske bli lite uttjatad, men nu är det ju Joss Whedon som regisserar, och jag hoppas att filmen blir så Whedonesque som det bara är möjligt (jag inser att mina förväntningar här är så höga att det i stort sett är omöjligt att filmen kommer leva upp till dem…)

För övrigt hoppas jag på färre menlösa remakes, fler icke-engelskspråkiga filmer på de stora biograferna, att Svt:s sf-serie Äkta människor blir så bra och intressant som jag vill att den ska vara, att jag lyckas läsa ut Game of thrones så jag kan börja kolla på serien, att svenska filmbolag anlitar någon som faktiskt har en känsla för färg och form och ägnar mer än två minuter åt att designa sina filmaffischer, att BBC:s The Hour verkligen får en andra säsong som det hintats om, och att jag, som en av de sista på planeten, tar tag i att kolla på The Wire.

 

 

 

Skrivet av Ingrid Forsberg

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg