Senaste Kommentarer

Top Commenters

En doldis värd att hylla: Michael Stuhlbarg

Inlägg av Ingrid Forsberg den 28 februari 2018 i

Onyanserat

The many faces of Michael Stuhlbarg: Dr. Hoffstetler i The shape of water, Abe Rosenthal i The Post och Mr. Perlman i Call me by your name

Du vet de där skådisarna som inte är de stora affischnamnen, inte hamnar på omslagen på glansiga magasin, och vars namn du kanske inte ens känner igen? Men som är riktigt skickliga skådespelare som bidrar med tyngd och närvaro och ofta får dig att utbrista “det är ju han/hon!” när du ser honom eller henne i en film eller serie? Det finns många sådana doldisar som vi tycker är värda att uppmärksamma lite extra, och först ut är 49-årige Michael Stuhlbarg.

Kanske säger namnet dig ingenting, men jag skulle hävda att Michael Stuhlbarg är en av Hollywoods bästa skådespelare. Det är knappast en slump att han spelar i inte mindre än tre av filmerna som är nominerade till en Oscar för bästa film i år. Nämligen The Post, The shape of water och Call me by your name, som vi snart ska återkomma till.

Michael Stuhlbarg inledde karriären med att spela mycket teater. Hans största filmroll hittills är huvudrollen i bröderna Coens A serious man från 2009, där han spelar fysikläraren Larry Gopnik som ser sin tillvaro falla samman mer och mer, på typiskt Coen-vis. Den största tv-rollen hittills är som Arnold Rothstein i Boardwalk Empire, och kanske såg du honom även i den senaste Fargo-säsongen? Där han spelade en sån där typiskt pressad Coen-karaktär igen, som den ena Ewan McGregor-tvillingens närmaste man Sy Feltz. Med dunjacka, samlat humör och mustig men välansad mustasch försöker han få saker att gå lite mindre åt helvete, med blandat resultat. Michael Stuhlbarg har inte gjort så många huvudroller, men han har gjort desto fler biroller i samarbete med många stora regissörer, som Steven Spielberg, Denis Villeneue, Guillermo del Toro, Danny Boyle och Martin Scorsese.

Pressad i Fargo

Jag får känslan av att Michael Stuhlbarg verkligen är engagerad och bottnar i hantverket, och där spelar säkert teaterbakgrunden en stor roll. Han är en gediget skicklig skådespelare som lämnar avtryck med sina roller. Han har en förmåga att få fram en nerv och känslighet, och få karaktären att vara så mycket mer än bara det man ser på ytan. Dessutom har han ett föränderligt utseende, både på det rent ytliga planet och när det gäller vilken ålder karaktären utstrålar. Det tog faktiskt ett tag innan det föll på plats för mig att pappan i Call me by your name och vetenskapsmannen i The shape of water spelas av en och samma person.

För nu är Michael Stuhlbarg alltså verkligen het, som skådis i tre av filmerna som är nominerade till en Oscar för bästa film 2017. I Steven Spielbergs The Post spelar han The New York Times chefredaktör Abe Rosenthal, en liten men väl utförd roll. Men det är i The Shape of water och, framför allt, Call me by your name han verkligen briljerar. Att Stuhlbarg inte fick någon nominering för bästa biroll är Oscars-akademins kanske största misstag i år, om ni frågar mig.

Michael Stuhlbarg, Sally Hawkins och Doug Jones i The Shape of water

I Guillermo del Toros nostalgiska fantasysaga The shape of water spelar Stuhlbarg vetenskapsmannen och dubbelspelaren Dr. Hoffstetler, som mer och mer tvekar över hur han förväntas behandla den mystiska vattenvarelsen som de håller fången på det hemliga laboratoriet. Stuhlbarg gör honom till en karaktär med empati och flera bottnar, en karaktär man känner för (till skillnad från den andra Michael i filmen – Michael Shannon – som bara spelar endimensionellt ond).

I Luca Guadagninos sinnliga Call me by your name levererar Michael Stuhlbarg scenen som många hyllar som filmens starkaste. Han spelar huvudpersonen Elios (Timothée Chalamet) underbara pappa Mr. Perlman. Professorn i arkeologi som varje sommar bjuder in en student för att bo med familjen i Italien, och assistera honom i arbetet. Det är så Elio träffar Oliver (Armie Hammer), som han blir häftigt förälskad i.

Mr Perlman i Michel Stuhlbargs gestaltning är en härligt intellektuell pappa med grånat skägg och glasögon i senilsnören, som talar poetiskt och akademiskt (gärna med inskjutna meningar på franska eller italienska) men helt utan att det blir krystat eller pretentiöst. Relationen till sonen Elio är stark och varm, och talet som pappan ger sin son framåt slutet av filmen lämnar ingen oberörd. I soffan i husets bibliotek, rökandes med en askkopp i knät, levererar han ord till sin kärlekssjuka son som är så viktiga, ärliga och vackra att hjärtat snörps åt. Och som Michael Stuhlbarg gör det.

(Om du sett filmen, se om den underbara scenen här. Om du inte sett filmen – åtgärda genast)

Skrivet av Ingrid Forsberg

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg