Senaste Kommentarer

Top Commenters

Inför Guldbaggen 2014!

Inlägg av cpanov den 20 januari 2014 i

Onyanserat

GULDBAGGE

Stefan och Krister uppträder på Guldbaggen 2003

Då var det dags igen för Sveriges Oscarsgala. Vi på Onyanserat har gjort ett litet inlägg om våra tankar om Guldbaggen:

CHRISTOPHER:

Guldbaggens konstigaste ögonblick: Året var 1995. TV4 sände galan och ville slå på stort och anordnade det tyngsta priset någonsin – århundradets bästa svenska skådespelerska. Folk fick ringa in och rösta. Helena Bergström vann mot Ingrid Bergman och Greta Garbo. Priset försvann och brann klockan 21.59 samma kväll.

Guldbaggens de bästa av två världar möts –  inte: Året var 2003. En känslomässig tung gala då Lilja 4-ever tog hem fem av sex nomineringar. Allvaret låg som en tjock dimma över galan. Och när det är som deppigast och vackrast, drar Ledin igång titelspåret till Grabben i graven bredvid, ni vet – ”Nu är jag helt Galen, galen i dig”!

Guldbaggens bästa tal: Året var 2001. Kjell Bergqvist vann bästa manliga huvudroll för ”Den bästa sommaren”. Vem han tackade? Gud? Sina föräldrar? Sin regissör? Nej, Kjelle hade världens finaste tacktal – till sig själv.

EMBLA: Till skillnad från dig, Christopher, minns jag nästan inga händelser från föregående år. Oroande, nu när jag tänker på saken. Men om jag ska bortse från mitt kortkorta minne kan jag ju ranta lite om förväntningarna inför årets tillställning istället så finns det en sak som är så jäkla tråkig, och det gäller egentligen både baggen och Oscars: att en och samma film så ofta ska storslagna hem alla vinster.

I år tycker jag dock det finns fina chanser för fler än en favorit att belönas. Jag tror till exempel att Monica Z kommer kamma hem en del – inte minst för kostym! Jag hoppas att Anna Odell vinner för Återträffen, en viktig film som jag hoppas når ut även till de som kanske mest behöver det: föräldrar vars uppfostran brister när det gäller att behandla andra med respekt. Jag älskar att Anna Odell tar upp detta viktiga ämne! Och givetvis: årets kanske största publikfavorit Känn ingen sorg kommer ju tveklöst att kamma hem lite priser! Jag tror inte jag pratat med nån som inte kände sig personligt tilltalad och fått hjärtat lite extra varmt efter att ha sett den. Och jag vill inte vara missunnsam här, men jag hoppas inte att Hundraåringen kammar hem mer än vad som är rimligt i detta goda sällskap. Anmärkningsvärt är att tre kvinnor tävlar om bästa manus, känns ju roligt att vara överrepresenterad för en gångs skull! Ja, jag ser fram emot att parkera häcken i soffan och se en lite del av filmsverige.

Lindman: Ja vad minns jag egentligen? Inte värst mycket måste jag tyvärr säga och det beror inte på att nomineringarna eller produktionerna har varit dåliga eller att fel rulle, låt, gubbe, tant, barn, foto, regissör vann, nej det beror mest på att jag med åren har utvecklat en svårartad allergi mot klämkäcka galor. Det spelar ingen roll om det är melodifestival, fotbollsgala, friidrottsgala eller guldbaggegala. Det är något med det där folkliga jag inte klarar av. När vi skall ställa folkkära men oftast ack så osynkade programledare bredvid varandra för att dra torra one-liners, gärna om någon i publiken och dra ut på programtiden så mycket det bara går. Varför inte fokusera på det viktiga och låta våra komikeress härja i Parlamentet och Time-Out? Är det bara jag som vill ha lite allvarligare och seriösa galor?

Nej, nu är jag så där gnällig igen för faktum är att jag tror att årets gyllene kryp kommer att fördelas helt rätt. Jag hoppas och tror att Persbrandt kommer att få en bagge för sin i ”Mig Äger Ingen”. Han ställs mot Robert Gustafsson i rollen som en full Forrest Gump och en visserligen storspelande Matias Varela men i en rejält osympatisk roll som inte riktigt brukar gå hem i stugorna. Jag förutsätter att det blir storslam för ”Känn Ingen Sorg” och ”Monica Z” där Edda Magnason från den sistnämnda titeln plockar hem året kvinnliga huvudroll. Kjell Bergqvist gör sällan någon besviken och bör också kamma hem en bagge för bästa manliga biroll. Vidare hoppas jag verkligen att Linda Västrik vinner årets dokumentär med sin fina De Dansande Andarnas Skog även om känslan är att Belleville Baby kommer att stå som segrare i genren. Årets film blir ”Känn Ingen Sorg”

I en perfekt värld vinner 12 years a slave priset för årets utländska men jag ger mig fan på att Turinhästen är där och spökar för mig en sista gång.

Emil: Nä, fy fan. Jag klarar verkligen inte av sådant som Guldbaggegalan. Jag gillar inte galor överhuvudtaget. Den största anledningen är att jag inte klarar av pinsamheter. Och sådant fullkomligen haglar det av när det är dags för branschfest. Jag vill minnas en Lukas Moodysson i björnöron ”fuckandes” med fingrarna åt något, jag minns inte vad, men det var väl åt ”etablissemanget” eller dylikt. Jag vill också minnas en gala, i ett annat land, där Seth MacFarlen sjöng en låt om tuttar som antagligen fick ”folk” i moppemusch att gå upp i spinn, men som lämnade mig lika obekväm som alltid.

Jag hade en period när jag slaviskt följde varje upplaga av VMA:s (MTV Video Music Awards). Det här beteendet peakade 2003, när Chris Rock höll ett fantastiskt inledningsanförande. De påföljande åren kastade jag bara ett getöga, sedan slutade jag helt. Antagligen på grund av självbevarelsedrift. VMA:s 2003 var också Rocks peak, han blev aldrig bättre.

Utöver det gillar jag generellt sett inte stora fester. Eller bröllop, galor påminner om bröllop, uppstyltat och klädkod. Och där ska man sitta och mysa i någons geggiga självbekräftelsebehov. På Guldbaggegalan är det den lilla ankdammen som är den svenska filmbranschen som ska engagera sig i obskyra ritualer för att skapa mening i sin meningslösa tillvaro. Vet ni vilka mer som har klädkod förresten? Nordkoreanska armén.

Nu fortsätter jag kolla Southland. Stör mig inte igen.

PS. För övrigt betyder ordet ”gala” också ”stor toalett”. Just sayin’.

Eduardo: Nu trodde jag att jag var den lyckligt utvalde på redaktionen som skall skriva om det men jag vet inte riktigt vad jag gett mig in på. När jag tänker efter är jag inte heller en större fan utan brukar vilja var den som snabbspolar efter ‘godbitarna’ på youtube när någon stackare bemödat sig med att klippa ihop allt. Mitt attention span är som vilken annan ung människas som helst – dvs cirka 5 minuter och då är det på gränsen.

Med det sagt så finns frossar jag gärna i de pinsamheter som uppstår på galor, dåliga skämt? Absolut. Obekväm stämning? Gärna! Peter Jihde tar sig konstnärliga friheter med manuset? Jag kan bara hoppas.

Det känns som att med tiden så har galorna blivit alltmer uppstyrda och därmed tråkigare, för det är bara att erkänna att det är pinsamheterna och fadässerna vi vill ha i efterhand när vi sitter på youtube. Eller något hjärtskärande ögonblick när allt är vackert. Men det kommer inte ske eftersom det är Guldbaggen. Jag skall göra mitt bästa och hålla ett extra öga på Peter Jihde ikväll om han emot all logisk och reson skulle vara där. Men jag antar bara det.

Skrivet av cpanov

Fler inlägg av Maila cpanov
Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg