Senaste Kommentarer

Top Commenters

Om akademien – och varför vissa inte bryr sig.

Inlägg av Embla Sue Panova den 17 april 2018 i

Onyanserat

Har någon missat att det blåst hårt kring svenska akademien på sista tiden? Ja, kanske. Eller i alla fall varför. Och vi är definitivt många som inte bryr oss om akademien som sådan. Embla och Emma diskuterar knytblusar och kultursnobberier.

EMBLA: I fredags var det ju mäktigt när ”alla” i ens flöde hade knytblus eller använda referensen i alla fall för att stötta Sara Danius (som blev ombedd att lämna Akademien efter att det hade stormat kring en av ledamöternas män som ägnat sig åt övergrepp. Det är en massa annat också med jäv och grejer som jag inte ens orkar gå in på, men poängen är att den är den här mannens bästa vän också sitter i Akademin och lika gärna kunde vara skyldig i så fall. Nu vet ni bakgrunden om ni har missat den.)

För mig är det en självklarhet att man ställer sig på Saras sida i detta, allt annat vore ju en feministisk katastrof, men jag skulle vilja se händelsen ur ett lite annat perspektiv. Jag har märkt i flera diskussioner i olika grupper där man träffar ”vanligt folk” – och säkert bland en massa vänner också – att man inte har koll på varken Akademin eller Sara. Det finns en kultursnobbism och en klassfråga här som ingen riktigt pratar om. Fattar du vad jag menar, Emma?

EMMA: Ja. Självklart ska ingen sparkas från sitt jobb på grund av att någon annan sexuellt trakasserat. Men jag ifrågasätter varför allmänheten måste ha koll på vem Sara eller Horace eller Sture är (Danius, Engdahl och Allén, alla fd ständiga sekreterare). Det är viktigt att veta vilka politiker vi har och vad de står för, eftersom det handlar om demokrati. Samt hur dessa politiker vill spendera skattemedel eftersom det är vår allmänna egendom. Men jag kan inte gå med på att det är viktigt att veta om vilka som sitter livstid i en klubb där de utser vem som är bäst i litteratur. (Som om det skulle gå…?) Hur jag väljer att spendera min fritid är min ensak.

Det är också signigikant att det blev ett ramaskri över det här. Samt signifikant att det är just Danius knytblus vi samlas kring och ska ha på oss. … Knytblusen. Det borgerligaste plagget sedan valbenskorsetten, typ. Det går att dra en parallell till Harvey Weinstein också. Röststarka kvinnor som har plattform och viss makt, blir de som får en rörelse, hashtags och ett klädesplagg. Jag ser inte heller vikten i detta upprop eller vad det går ut på. Varför bli arg på aporna när de kastar bajs? De är apor! Bättre att strunta i hela Akademien eftersom den i grunden är odemokratisk. Låt dem sitta där själva i sin kungliga gubbighet.

EMBLA: Jamen det är precis min åsikt också. Det är alltid bra att lyfta strukturer, och jag är först att rasa över orättvisor, men visst infinner sig tanken att alla inte har samma plattform. Det finns också en bildnings-snobbism i detta som lämnar en bortom besk smak i munnen. Man är liksom dum om man inte har koll på vad De aderton sysslar med, helt plötsligt. Men ärligt talat, hur många läser litteraturprisvinnarna? Jag kan säga att jag inte har läst en enda. Det intresserar mig helt enkelt inte.

Men självklart är det härligt med de som har koll! Livet blir ju rikare när man kan prata med så många människor som möjligt om så många olika saker som möjligt. Men lustigt nog går det oftast bara åt ett håll och betyder sällan att de som har koll på finkulturen också ska kunna prata om Ola-Conny eller vem som vann Mellon på kafferasten. Det är alltså skillnad på fin- och fulkultur och sen som läser svårast böcker vinner. Men lika osugna som de som älskar finkulturen är på att kolla på Ullared – lika osugna är väl konsumenter av Ullared att läsa Nobelpristagare. Kanske.

Det KAN ju också vara så att det är lite mer grågrumligt än så, och då kan vi alltså inte ens anta att de som inte har koll på Akademin och älskar skräp-tv inte skulle kunna suga i sig finkultur på annat håll. Hur som helst så har väl alla rätt att spendera den lilla tid vi har med att göra det som lockar just dem? Och viktigast av allt är väl att komma ihåg att smaken inte definierar folks värde.

EMMA: Folk har betett sig som 20-åriga musiknördar på senaste tiden ”va, vet du inte vilka de är?!” Och låtsas som att de alltid har vetat om Akademiens rutiner och vilka som sitter. (Och varför). Det är också en så tydlig klassmarkör, vad Akademin sysslar med. Allt det där är så mycket finkultur och snobberi så man knappt kan andas. Men jag tror absolut på att insyn inte är Akademiens bästa gren. Om allt blir transparent och demokratiskt försvinner ju mystiken. Men undanhållande av information ÄR ju en välanvänd manlig härskarteknik, hehe. Och jag tror att de på något sätt anser sig stå över att behöva redovisa för saker och ting. Det var väl det som gjorde att Danius kallades ”sämsta sekreteraren sedan 1786” av Horace Engdahl. Hon ville ha reda på vad som försiggick och beställde en utredning. ”Snille och Smak”. Jo, tjena. Låsta rum, hemliga hälsningar. Är det så nyttigt egentligen?

EMBLA: Det finns förstås bara ett svar på det: såklart inte! Lyckta dörrar handlar ju enbart om att hålla allmänheten ute – och hur många reagerar inte då med att vilja bli en del av det hemliga kotteriet? Tror du att det är där det verkliga hotet från Ex on the beach-älskare ligger – att de inte vill bli en del av spektaklet? Få saker är ju så provocerande som nöjda människor? Särskilt om det finns en grupp som ser ner på dem.

EMMA: Haha, den referensen har jag inte koll på, kan jag villigt erkänna! Men jag kan också erkänna att 90% av Nobelpristagarna har jag inte läst. Men jo, så är det nog. Jag tror absolut det är provocerande! Eftersom fulkulturskonsumenterna inte går in eller erkänner den statusstress det innebär att syssla med hemliga klubbar. Finkulturens existensberättigande – som finkultur – är ju om folk erkänner att den är finare och mer rätt en annan kultur.

Men det finns en annan fråga också: Måste en som feminist inte i grunden ifrågasätta hela kanon-begreppet? Att det finns en slags gemensam lista över ”bra” kultur, som är oföränderlig eftersom den är sann. ”Kvinnlig” litteratur historiskt sett har klassats som dålig setts som sämre. Feministisk analys tittar ju på vem som gjort bedömningen. Nu har ju flera kvinnor (inte många iofs) fått Nobelpriset, men det är fortfarande västerländskt och anglosaxiskt orienterad. Vad jag vill komma fram till är att lika lite som det finns ”rätt” sorts kultur, finns det fel sort. Allt kan alltid omvärderas. Så sitt inte så säkert i båten, finkulturskramare.


Skrivet av Embla Sue Panova

Copywriter som älskar zombiefilm, superhjältar och nästan vad som helst från det brittiska imperiet. Är i princip uppvuxen på en biograf, men har inte fått särskilt förfinat smak av det. Här blir det alltså inga texter om svåra smalfilmer – om de inte kommer från britannien, förstås!

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg