Senaste Kommentarer

Top Commenters

Onyanserats årslista 2018 – Adrianna

Inlägg av Adrianna Jalming den 3 januari 2019 i

Onyanserat

Årets mest makalösa komediserie: The Marvelous Mrs. Maisel

Tekniskt sett var det bara säsong 2, som inte riktigt når upp till första säsongens kvalitet, som släpptes under 2018. Men även med det i åtanke finns det ingenting på TV som slår den här serien just nu. Rachel Brosnahan är helt fenomenal i rollen som den rättframma Midge Maisel, men trots att mycket vilar på hennes axlar är det ljusår bort ifrån en enkvinnasshow. Styrkan i skådespelargalleriet är enorm, med Tony Shalhoub som den starkast lysande stjärnan med sin lågmälda intensitet och millimeterprecisa replikleverans som går rakt igenom rutan. Den gemensamma nämnaren som möjliggör de här fantastiska insatserna är ett manus så starkt och ofattbart roligt att de flesta av världens komediserier framstår som ungefär lika underhållande som telefonkatalogen. Uppläst av Fröken Ur. I slow motion.

Årets stand-up: Hannah Gadsby – Nanette

Som ett stort fan av stand-up blir jag alltid extra lycklig när jag upptäcker något nytt och extraordinärt. Hannah Gadsbys mörkt komiska, utelämnande och totalt drabbande föreställning ”Nanette” är precis det. Nyskapande, vackert, sorgligt och unikt, personligt och allmängiltigt på samma gång. Och väldigt roligt, även om skrattet fastnar och blandas med tårar under showens briljant genomtänkta berg- och dalbana. Om du bara upptäcker en ny komiker i år; låt det vara Hannah.

Årets lättnad: Att ”Call me by your name” inte fick fler Oscars

Till slut tog filmen bara hem priset för ”Bästa manus efter förlaga”, och jag kunde slappna av hemma i min chipsdammiga soffa. Jag är medveten om att en ganska enig kritikerkår tycker att jag är totalt off och helknorkad i bollen angående detta, men he-rre-guuuud vad tråkig den filmen är. Alltså SÅ tråkig att jag var tvungen att dela upp den i flera mindre bitar för att ens orka ta mig igenom den överhuvudtaget. Och då ser jag ändå mycket tråkig film. Exakt ingenting händer någonsin och när man precis tror att det händer något så händer det ändå ingenting. Bara två män som ständigt badar, både i vatten och i glansen av varandras förträfflighet. Och cyklandet. CYKLANDET. Om Call me by your name inte är en enda lång reklamfilm för typ Crescent så vet jag inte vad den är. Alternativt kan det vara en promotion reel för Italienska statens turistbyrå, för det förekommer också en ansenlig mängd böljande landskap™ på bekostnad av faktisk intrig. Bästa PR-kupp för cykelresor? Absolut. Bästa Film? Nej.

Årets bästa film: Deadpool 2

Den första filmen var bra, men den här är fanimej helt fenomenal. Dialogen är så inspirerad och punsen så spot on att jag knappt hann hämta andan mellan öppningsscenen och eftertexterna. Det är också anmärkningsvärt att de här filmerna lyckats göra Ryan Reynolds cool, en prestation nog ingen trodde var möjlig.

Årets sämsta filmer: Ready Player One och A Simple Favour

När jag listar vad som varit förra årets absolut minst värda filmupplevelser är jag alltid relativ. Självklart kan jag ha sett flera konstiga indieförsök till filmer som rent objektivt är sämre, men det kan jag liksom ursäkta när budgeten är en hundralapp och inspelningsteamet består av två praktikanter från den lokala medieskolan. Om det däremot funnits miljontals dollar till förfogande och fritt val på både kompetensen bakom och framför kameran kräver jag lite mer, och besvikelsen blir desto större när det ändå går åt skogen.

Ready Player One kunde ha blivit en nostalgisk och fartfylld sci-fi kick, men blev en infantil sörja enbart bestående av löjligt många och ibland extremt omotiverade 80-tals referenser samt Tye Sheridans läppar. Det räcker inte. A Simple Favour bjuder dock hårt motstånd om sämstaplatsen genom att den lyckas ta fram det absolut mest mediokra i både den vanligtvis så formstarke regissör Paul Feig, som de ibland åtminstone habila skådisarna Blake Lively och Anna Kendrick. Om de bara hade låtit bli att göra den här konstiga ursäkten för modern film noir hade de gjort världen en ”enkel tjänst”. Haha.

Årets skådespelare: Patricia Arquette och Tom Hardy

”Escape at Dannemora” är en av de bättre miniserierna från förra året, men det är Patricia Arquettes totala förvandling i rollen som Tilly som är den verkliga USP:en. Hon är ett med sin karaktär på ett så exceptionellt övertygande sätt att jag fortfarande knappt kan tro att det faktiskt är hon där bakom de stora glasögonen och den blonda luggen. Men folk påstår det.

Tom Hardy å sin sida syntes nu senast i typ-superhjälte-filmen ”Venom”, där exakt ingenting övertygar utom just Tom Hardy. Hans dynamik med det mörka alter egot är träffsäker och absurd vilket skapar en ny välbehövd vinkel i den här inflationsdrabbade genren. Synd bara att det slösas bort i ett så ofokuserat och inkompetent spektakel som detta.

Årets thrillerserie: Killing Eve

Sandra Oh är en supersympatisk skådis med komisk tajming, redan där ligger den här serien bättre till än så många andra som INTE har Sandra Oh. Dessutom känns hela konceptet bakom Killing Eve uppfriskande eftersom katt- och råttaleken mellan polis och ökänd brottsling utspelar sig mellan, inte två män och inte en kvinna och en man, utan två kvinnor. Släng in lite osund fixering, en dos psykopati och en massa ballonger på det, så har du Killing Eve i ett nötskal. It gets weird.

Årets läskigaste: Den jävla björnen i Annihilation

Fy fan i helvete.

2019 ser jag fram emot:

Us – Jordan Peeles redan så hypade skräckfilm har mycket att leva upp till efter succén med Get Out, men läskigt lär det bli helt oavsett.

Captain Marvel – Brie Larsen drar äntligen på sig trikåerna som en av Marvels, åtminstone för mig, mer okända hjältar.

Game of Thrones – Om Battle of the Bastards ger någon som helst fingervisning om vad som komma skall kan detta bli EPISKT.

Skrivet av Adrianna Jalming

Journalist, anglofil, cynisk romantiker. Föredrar eskapism framför realism och vill helst av allt leva i en kostymfilm som utspelar sig i rymden. Älskar science fiction, rom-coms, efterrätter och Tina Fey.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg