Senaste Kommentarer

Top Commenters

Sexiga barn på film

Inlägg av Embla Sue Panova den 10 november 2017 i

Onyanserat

Efter att ha sett den där rubriken läser du kanske den här texten i tron om att du kommer att bli lite förbannad. Och det kommer du nog att bli. Men inte på mig.

Igår läste jag att W Magazine hade omnämnt Mille Bobby Brown (Eleven i Stranger Things) som en av de sexigaste tv-stjärnorna i Hollywood just nu. Och det verkar dessvärre inte vara ett enskilt exempel heller. Dessförinnan hade butikerna nämligen redan hunnit sälja utklädnader för vuxna som av någon anledning ville gå på Halloweenfest som ”Sexy Eleven”. (Låt oss här även nämna att barn under Halloween erbjuds att klä ut sig till ”sexig häxa” med mera.)

Men det här är inte första gången barn på film har blivit sexsymboler. När Léon kom var det Natalie Portman som blev föremål för sexualisering i rollen som Mathilda. Samma sak hände när Jodie Foster spelade 12-årig prostituerad i Taxi Driver. Exemplen slutar för stås inte där, men det gör jag.

Det här är sjukt på så många sätt att jag inte ens vet var jag ska börja angripa frågan. Men jag testar gärna:

För det första är det så tröttsamt att kvinnor alltid ska bedömas efter utseende i första hand. Så är det sagt och förhoppningsvis får vi se ett slut på det i samband med metoo. Men det här handlar ju inte om kvinnor. Det är faktiskt värre än så. Det här handlar ju om barn. Millie är 13 år. Tretton. Alltså, för ung för att ha sex. För ung för att dricka. Och för ung för att åka moppe. Herregud, Mille får inte ens köpa sig en Redbull om hon skulle vilja! Ändå är det inte bara fritt fram, utan tydligen rumsrent, för män att benämna henne som sexig. Ett sexobjekt.

Problemet här är dubbelt. Dels för att sexualiseringen av kvinnor som runk- och sexobjekt börjar redan i barnaåren. Att små tjejer lär sig, innan de ens blir könsmogna, att de är något som män värderar efter hur sexiga de är. Om det är filmen som lurar folk eller om människor generellt går runt och tycker att småtjejer är heta vet jag inte. Det finns ju åtminstone ett par svenska författare som har skrivit om sina tveksamma tankar kring tjejer i ung tonår. Jag hoppas att de bägge är en avart av hur mäns hjärnor fungerar men en normalisering av att se barn som sexobjekt är knappast önskvärt i vilket fall som helst.

Men problemet är givetvis också, och ännu mer skrämmande, att barn ens omnämns som sexiga. De sminkas upp, går på röda mattan efter att ha varit med i någon film, och med lite rött på läpparna är reglerna plötsligt annorlunda. Om tjejer från film benämns såhär I VERKLIGHETEN: hur ska helt vanliga tjejer, och helt vanliga gubbas, förhålla sig till det? Jag ser bara ytterligare en boja som börjar i alltför tidig ålder – och någon slags sinnessjukt frikort som ingen man någonsin ska tro att han har.

Det som sker på film är en sak. Det som sker i verkligheten en helt annan. Det otäcka är att verkligheten överträffar filmen gång på gång. Mille själv har uttalat sig om att det känns obehagligt för henne att omnämnas såhär. Det ger mig hopp på något vis. Jag önskar bara att hon kunde höja handen, skjuta upp alla gubbslem, ogenomtänkta journalister som späder på alltihop och gelikar in i upp-och-ner-världen där de hör hemma – för att sen torka bort näsblodet med ärmen. Det verkar vara  den mest värdefulla superkraften man kan ha just nu.

 

Skrivet av Embla Sue Panova

Copywriter som älskar zombiefilm, superhjältar och nästan vad som helst från det brittiska imperiet. Är i princip uppvuxen på en biograf, men har inte fått särskilt förfinat smak av det. Här blir det alltså inga texter om svåra smalfilmer – om de inte kommer från britannien, förstås!

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg