Senaste Kommentarer

  • Olof on Assholes off screen

    Intressant ämne. Svårt att överblicka. Vill vi ha en nolltolerans, eller var sätter vi gränsen? Ett sätt att lösa problemet,...
    Posted 26 juli, 2017
  • Johan Anderson on Dr Who – Alla tiders doktor

    Jag är ju lite rädd för att det med en stor dos nostalgi som jag kommer ihåg den, jag har...
    Posted 21 juli, 2017
  • Simon on Vi drevar på.

    Inte så konstigt att folk tycker till om någons tröja eller smink i det sammanhanget, det utesluter inte att man...
    Posted 21 juli, 2017
  • Lindman1 on Apornas Planet: Striden – Den grandiosa finalen

    Tack Petter! Det var mycket roligt att höra, det gjorde helt klart min dag. Jag suger åt mig berömmet likt...
    Posted 20 juli, 2017
  • Petter Stjernstedt on Apornas Planet: Striden – Den grandiosa finalen

    Hej, måste bara säga att du skriver mkt bra! Beskrivande, metaforiskt, inlevelsefullt. Vi skribenter (Kulturbloggen) måste stötta varandra. Och håller...
    Posted 19 juli, 2017

Top Commenters

Onyanserats Favoritfilmer – 2007

Inlägg av Måns Lindman den 21 mars 2013 i

Favoritfilmer Onyanserat

Lindmans val:

There Will Be Blood

Lindman säger: ”Det var aldrig något snack om saken. Demonregissören Paul Thomas Andersons stenhårda och känslomässigt dränerande uppvisning var inte bara 2007 års bästa film utan möjligen hela 2000-talets kronjuvel, om än en smutsig sådan. There Will Be Blood ställde den obekväma frågan ”hur långt kan en människa egentligen driva sina onda handlingar utan att dehumanisera sig själv?” och vi fick svaren vi egentligen inte ville ha när religion, girighet, hat och ondska lockade fram det värsta i oss människor. Daniel Day Lewis förlorade sig själv i rollen som Daniel Plainview och levererade ren filmmagi som för evigt kommer att stå ut som en av tidernas vassaste rolltolkningar och många var vi som lämnade biografen med en stor klump i halsen och ett förlorat hopp till mänskligheten. Sanningen gör ont men aldrig har den varit så naken och rå som i There Will Be Blood.”

Lindéns val:

Zodiac

Lindén säger: ”Lindman har ju naturligtvis rätt. There Will Be Blood är ett mästerverk som alla vid sina sinnes fulla bruk borde välja som nummer ett detta osedvanligt starka filmår. Men det finns en film som är minst lika bra och det är den gastkramande Zodiac. David Fincher lyckades i och med denna mästerliga katt-och-råtta-lek göra den slutgiltiga filmen om besatthet. Det är en pratig film som utspelar sig i glåmiga rum och sannolikt en av de mest autentiska filmer som gjorts om polisarbete. Hopplösheten i att alltid vara ett steg efter och uppgivenheten i att skurken oftast vinner. Låter det deppigt? På många sätt är det så, men det är också en av de mest spännande filmer som gjorts och i vanlig ordning när Fincher regisserar är det löjligt snyggt. Köp den på Blu Ray – då får man även en fantastisk dokumentär om det verkliga fallet. Den är nästan lika bra som själva filmen.”

Christophers val:

King of Kong

Christopher säger: ”Ännu en gång väljer jag en dokumentär. Fast det är mer som en perfekt dramaturgiskt uppbyggd spelfilm. Jag pratar naturligtvis om King of Kong. Detta är nog den dokumentär jag sett flest gånger. Kanske till och med filmen jag sett flest gånger (efter Tombstone, naturligtvis). Dokumentären handlar om Steve, den snälla familjefadern som inte vill något annat än att sätta Donkey Kong-rekordet efter år av träning och ”skurken” Billy som har rekordet och inte under några omständigheter kommer låta någon ta det ifrån honom. Det blir smutsigt och nagelbitande. Naturligtvis slutar historien lyckligt men vägen dit är fantastisk, dramatisk och alldeles magisk.”

Emblas val:

This is England

Embla säger: ”Få filmer har fastnat hos mig så mycket som This Is England med tillhörande uppföljande miniserier. Det är givetvis något alldeles speciellt att få följa karaktärerna flera år senare och se vad som hände sen, men även när filmen kom tyckte jag att den hade något äkta, nästintill dokumentärt, över sig. Kanske därför karaktärerna liksom känns som gamla vänner man får återse med jämna mellanrum. Alla ingredienser finns där: britannien, ungdomskultur, svärta och sjukt bra musik.”

Jonas val:

Juno

Juno

Jonas säger: ”Mycket bra filmer ovan med flera personliga favoriter. Om man istället är ute efter en lite mer lättsam men ändå tänkvärd och smart film är valet för mig enkelt: Juno. Manusförfattaren med det spektakulära hittepå-namnet Diablo Cody har en brokig bakgrund som bland annat reklambyråanställd och strippa, men efter Juno kan hon också lägga Oscarsvinnare till CV:t. Juno är en ytterst charmerande film med rappa och uppfriskande replikskiften och det stora genombrottet för Ellen Page. Hon spelar en ung, frispråkig tjej som går sin egen väg efter en oplanerad graviditet. Varje gång J.K. Simmons som pappan visar sig kan jag förövrigt inte göra annat än att garva. Han har den effekten på mig.”

Ingrids val:

The Darjeeling Limited

Ingrid säger: Precis som de flesta Wes Anderson-filmer är The Darjeeling Limited en estetisk liten pärla med fantastiskt soundtrack. Att filmen utspelar sig i ett färgstarkt Indien, till stor del ombord på ett gammaldags lyxigt tåg, gör ju inte förutsättningarna sämre direkt. Historien om de tre bröderna som efter pappans död lite motvilligt ger sig ut på en tågresa för att lära känna varandra bättre, och kanske också av en annan anledning, har den klockrena trion Adrien Brody, Owen Wilson och Jason Schwartzman i huvudrollerna. Det är skamlöst underhållande, värt att se flera gånger om, och gör mig sjukt sugen på cigg och vodka lime.

Christians val:

Gone Baby Gone

Christian säger: När jag fick reda på att den mediokra skådespelaren Ben Affleck skulle förvandla en av Dennis Lehanes fantastiska böcker till film blev jag alldeles svettig av oro. Det visade sig, som tur var, att min oro var helt obefogad. Ben hade tydligen valt fel karriär från början. Han var egentligen regissör och inte skådespelare. Gone Baby Gone är full av grymma skådespelarprestationer och en regi som får mig att känna mig precis lika värdelös som Ben affleck måste känna sig när han skådespelar.

Alex val:

The Man from Earth

Alex säger: Richard Schenkmans lågbudgetfilm baserad på ett manus av Jerome Bixby, som var det sista Star Trex-författaren skrev innan han gick till sällare jaktmarker, är ett fantastiskt välskrivet litet kammarsspel med en klurig premiss som berättas på ett lågmält men spännande och intelligent sätt. Jag vill inte avslöja för mycket av handlingen då jag anser att den gör sig bäst om man vet så lite som möjligt. Filmen försvann tyvärr i etern och det verkar inte vara många som har sett den, men den finns att köpa på Discshop. Gör det!

Skrivet av Måns Lindman

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg