Senaste Kommentarer

Top Commenters

Aerobics: A Love Story – Recension

Inlägg av Eduardo den 4 september 2015 i

Recensioner

Aerobics: A love story

Aerobics: A Love Story

Sedd på Peace and Loves Filmfestival.

Maria bor tillsammans med sin syster Helena någonstans kring Götet där även Helenas gymglada pojkvän är stora delar av tiden. Maria, som har en mental funktionsnedsättning (vilken diagnos berättas aldrig), känner sig ofta frustrerad över att inte få träffa någon eller att få lämna hemmet ensam utan att systern är med. När hon en dag, genom en mindre ärlig dejtingprofil, hittar Janne hittar hon allt det hon letat efter och bakom Helenas rygg så inleder dom ett förhållande där båda kan glömma bort de motgångar och personer som kantar deras liv. Jannes egna motgångar består av arbetslöshet, övervikt men framförallt med att förtvivlat försöka komma in i TV-branschen genom bl.a. dockteater. Framgången uteblir av någon anledning men tillsammans hittar dom ett eget liv och kärleken spirar fram tills att det kommer fram för omvärlden att dom träffas.

Det är en lätt, vacker och väldigt friktionslös berättelse om två ensamma människor som möter den kärlek som alla har rätt att möta och de utmaningar som kan komma med den. Skådespelarna Marina Nyström (Maria) och Victor von Schirach (Janne) gör båda vackra och starka insatser för sina respektive roller där karaktärerna föredrar att uttrycka sig med rörelser och subtila uttryck istället för en direkt dialog. Jannes karaktär har stora problem med just dialogen som visas när han förbereder sina tal för större ögonblick men blir alltför nervös för att leverera dom är både välgjort och hjärtevärmande. Maria har genom sin funktionsnedsättning ett annorlunda uttryckssätt som oftast visas i hastiga rörelser och omväxlande humör och dessa två bildar en vacker relation på film – det är inte mycket nytt under solen men det funkar ändå.

Anders Rune, som är regissören, har tidigare jobbat med reklamfilm och musikvideos – format där det ligger ett fokus på kortare klipp och scener vilket tidvis kan lysa igenom. Scenerna är delvis snabbt klippta och koncentrerade för att kunna funka som separata enheter som riktar sig till våra känslor en för en vilket blir väldigt starkt om än en lite lättsam helhet trots ämnet. Musiken i form av harmoniska pianoslingor ligger ofta i bakgrunden och förstärks när scenen och stunden kräver detta vilket blir ganska ofta med tanke på den relativt korta längden. Tidvis, och i grunden, så berör filmen ett starkt ämne som man kunde ha utrönt mer men väljer att koncentrera sig på det vackra och enkla vilket är en starkt medveten handling.

I slutändan står vi med en feel-good film som lätt och graciöst glider över alla hinder eller runt dom men det behöver inte vara negativt för det – det är vackert och okomplicerat vilket funkar för filmen och dess syfte – att påvisa en kärleken som alla har rätt till.

Aerobics: A love story har Sverigepremiär ikväll, fredagen 4/9 i utvalda städer.

betyg4

Skrivet av Eduardo

Fascinerad av det ostrukturerade och det hopplösa. Stadsplanerare som anser att fler filmer borde ses i sin rätta urbana miljö – filmen är bara en del av upplevelsen. Tycker allt blir bättre på danska. Gillar överlag inte TV-serier.

Fler inlägg av Maila Eduardo
Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg