Senaste Kommentarer

Top Commenters

Alice i Spegellandet – Uppföljaren du aldrig behöver se

Inlägg av Therese Wåtz den 28 maj 2016 i

Recensioner

Alice1

Alice i Spegellandet är uppföljaren till Tim Burtons Alice i Underlandet från 2010, där Alice (Mia Wasikowska) springer ifrån ett frieri och faller ner i ett kaninhål som tar henne till den magiska platsen Underlandet, en plats som hon sedan räddar från den tyranniska ”röda drottningen” (Helena Bonham Carter). Alice var som bekant i Underlandet även som liten flicka och den historien känner de flesta av oss till som har sett den tecknade Disney-filmen med samma namn.

Den här gången står James Bobin för regin och vi kan konstatera att han inte är någon Burton. I Alice i Spegellandet har det har gått tre år sedan hon räddade Underlandet. Hon är här någon form av sjökapten och har varit på expedition världen runt med hennes fars skepp, ”Wonder”. Vi möter henne mitt i en storm, och här inser vi snabbt att filmen borde setts i 3D då det är ganska fartiga scener på fartyget som tyvärr ser ganska platta och tråkiga ut i 2D. Att hon kan styra ett skepp kommer däremot att vara bra att veta senare i filmen, så det lägger vi på minnet.

Vi får snart veta att Alice är väldigt sen tillbaka till hamn men väl hemma är det dags för bal igen (precis som början på förra filmen). Hon går på balen iklädd sin finaste kina-stass i knalliga färger för att erlägga rapport om sina äventyr i Asien för ett gäng bistra mustascher. De meddelar henne dock att detta var hennes sista resa då hennes mamma sålt sina aktier i bolaget när Alice inte kom hem i tid och att hon därmed kommer att förlora skeppet.

Helena Bonham Carter är åter tyrannisk och röd

Alice blir såklart väldigt upprörd och springer iväg för att rensa tankarna. Hon hamnar i ett rum med en fjäril som plötsligt pratar till henne och hon förstår direkt att det är hennes vän Absolom från Underlandet (Absolom spelas av ingen mindre än den bortgångne Alan Rickman och vi får till och med höra hans röst från andra sidan). Han visar henne en passage genom en spegel som hon ganska snart flyr in i. Varför hon flyr genom spegeln är dock ett mysterium i sig, då ingen jagar henne och hon absolut inte är i fara. Det skulle vara för skammen att ha klätt sig HELT fel i sin kina-stass på balen då.

Spegeln tar henne i alla fall tillbaka till det färgsprakande Underlandet och här får vi möta hennes vänner vid tebjudning som vanligt. Det är dock dystra miner. Den galna hattmakaren (Johnny Depp) är tydligen inte så galen som han brukar vara, eller ja, galen är han, men nu är han mest bara galen på ett isolerat, deprimerat och tråkigt vis. Hattmakaren har varit ute och lekt och på marken hittat den första hatten han någonsin gjort. Detta har, på något sätt, fått honom att minnas sin bortgångne familj som han nu tror lever och vill hitta till varje pris. Alice tror honom dock inte vilket gör Hattmakaren ännu mindre galen och ännu mera tråkig.

Det är färgglatt värre men tyvärr inte särskilt kul

 

Alice och de andra vännerna är överens om att hon måste försöka resa tillbaka i tiden för att rädda Hattmakarens familj från undergång och därmed göra honom glad och så där roligt galen igen. Det måste vara hon och ingen annan då hon ju inte levde i Underlandet när familjen dog och därför inte riskerar att träffa sig själv, vilket givetvis hade haft ödesdigra konsekvenser.

Sagt och gjort, Alice beger sig ut på sitt äventyr i sann tidsresar-anda men först måste hon ju skaffa sig en tidsmaskin innan hon kan ändra historien. Den finns hos Tiden (Sacha Baron Cohen) och kallas för kronosfären.

Tiden bor i en stor farfarsklocka med korridorer formade som honom. Kanske en rolig idé för en arkitekt men tyvärr inte så praktiskt (Jag gillar det dock). Tiden är den som har koll på vilka som lever och vilka som är döda i Underlandet och detta gestaltas av en hel drös med fickur som hänger i luften och tickar (alternativt inte tickar då om någon dött). En rolig och smart idé som faktiskt är riktigt snyggt utförd också.

Tiden meddelar i alla fall Alice att hon inte kan ändra på det förflutna och att alla i Underlandet kan sluta existera om hon beger sig ut på tidsresor. Trots att hon absolut inte kommer att lyckas, beslutar hon sig för att testa ändå (det hade blivit en ganska kort och konstig film annars) och iväg far hon. Och det är här det är bra att veta att hon kan styra skepp, för det är tydligen på samma sätt man styr tidsmaskinen.

Alice5

Sasha Baron Cohen är klockren i en film som annars är urbota dum

Tidsresor är det få som får till riktigt bra, och den här filmen räknas tyvärr inte in ibland dem. Tanken är att Alices tidsresor ska ge oss en inblick i varför den röda drottningen blev ond (ungefär som i Maleficent), men inte heller här blir jag särskilt inspirerad. Jag kan knappt säga att jag ens förstår grejen överhuvudtaget.

Något som dock är snyggt är miljöerna, vi tar oss fram längs mysiga små gator och ser färgsprakande landskap breda ut sig i all sin prakt. Här har man verkligen gått all in och det ser sannerligen magnifikt ut. Tyvärr placeras karaktärerna i ett lager framför omgivningen (antagligen för att få till djupet i 3D-effekterna) så det syns hela tiden att de står framför en green screen. Detta trista faktum gör tyvärr att de vackra miljöerna ganska snabbt faller i glömska.

Men något positivt måste ju finnas och det gör det faktiskt. Det är den nya karaktären Tiden (Sascha Baron Cohen). Trots att han får utstå hutlöst många dåliga skämt på sin egen bekostnad är han något av en bad/good guy som bara försöker fixa till allt som Alice strular till. Han är den mest intressanta karaktären i den här filmen och valet av skådespelare kunde inte varit bättre. Cohen är både rolig på ett roligt sätt och på ett lite läskigare sätt. Tiden har dock någon form av relation till röda drottningen som tyvärr inte känns särskilt äkta. Den känns bara som att den skapats för att ge röda drottningen en brygga in i handlingen.

Det sägs att Tiden läker alla sår men tyvärr hjälper inte ens det den här filmen.

Alice i Spegellandet hade premiär 25 maj

betyg2

Skrivet av Therese Wåtz

En biolog som vill känna sig invigd och därför alltid letar efter detaljer och dolda budskap. Älskar riktigt bra karaktärsbeskrivningar men hatar övertydlighet. Har även en förkärlek till Will Ferrell och tecknat.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg