Senaste Kommentarer

Top Commenters

Logga in

Anger Management – Recension

Inlägg av Måns Lindman den 14 juli 2012 i

Recensioner TV

När Charlie Sheen åkte ut från 2 1/2 Men med huvudet före följde ett av Hollywoods mest uppmärksammade, infekterade och utdragna gräl på många år. Efter många turer beslutade i alla fall CBS sig för att slänga in Ashton Kutcher och köra vidare som om ingenting hänt men Charlie vägrade lägga sig ner och låta karriären dö för det. Han tog istället sitt långa och ytterst brokiga CV till den konkurrerande TV-kanalen FX och hoppade på ett projekt löst baserat på en långfilm från 2003 med Adam Sandler och Jack Nicholson i huvudrollerna. Anger Management var en ganska rutten film där enda behållningen var ett par välspelade scener med en rabiat Nicholson i högform. I övrigt var det inte mycket till underhållning och filmen föll snabbt i glömska. Nu, nästan 10 år senare har man alltså gjort en sit-com av det hela och om 2 1/2 Men var en illa dold narcissistisk självbiografi om Sheens vilda liv och leverne så är Anger Management en ren fortsättning och eskalering. Det är faktiskt som om att han aldrig ens bytt TV-serie. Det mesta är kvar. Efter de första avsnitten sitter man huvudsakligen och häckar i ett hus som ingen riktigt lämnar om det nu inte ges möjlighet till kopulering vill säga, Viagra-skämten haglar friskt, Charlie dricker och ligger runt med kvinnor han inte vet namnet på i samma dubbelsäng med lila sidenlakan och burkskratten är ständigt närvarande för att påminna oss om att ”nu, nu jävlar är det roligt!”

"Fy dig! Du försökte stjäla 20 sekunder av min screen time. Du får bära Ashton Kutcher-struten ikväll."

Så vad handlar Anger Management om då? Som namnet antyder är det kontroll över ilska som står i fokus. Ni förstår, Charlie Sheen spelar terapeuten Charlie Goodson, en världsvan hjärnskrynklare som driver sin egen verksamhet men som snart inser att han själv behöver terapi. Gruppen han förfogar över består av allsköns karaktärer, den ena mer klyschig än den andra. Vi har den unga homosexuella mannen i grälla kläder, den mesiga killen som åtrår gruppens sexosande femme fatale, som givetvis i sin tur bär på ett manshat modell större och det finns ingen man som tilltalar henne förutom en, guess who…  För att göra persongalleriet komplett så finns det också en äldre man, en krigsveteran med homofobi. Dessa personer skall prata ut om sina temperamentsproblem och det hade väl kanske varit kul att höra på men det finns tyvärr inte tid för det. Avsnitten är bara 22 minuter långa och eftersom Charlie måste ha 20 av dessa så blir det inte så mycket av det. Istället får vi höra när Charlies baseballkarriär gick åt skogen, när han låg med en kvinna för att hon var fulast i rummet, när han gick i skolan etc etc. men vi får även följa Charlie när han trycker på sin söta men sexgalna terapeutkollega Kate (Selma Blair) i tid och otid. Han har också en ex-fru (Shawnee Smith) och en dotter från sitt tidigare förhållande som tar varje chans att sätta stackars Charlie i jobbiga situationer. När han går på dejt med naiva 20-åriga, storbystade tjejer som fullkomligen älskar rosa så kan man ge sig fan på att de står och lurar bakom nästa husknut med ett cyniskt budskap på lager.

"Hon verkar al dente nu. Det är nog dags att plocka henne."

Så skall man vara helt ärlig, och det skall man ju, det har min mamma lärt mig så handlar Anger Management om Charlie Sheen, om att framställa Amerikas folkkära åldrande bad boy som en kul och hyvens kille. Att genom tittarnas ögon förvandla en kvinnomisshandlande, antisemitisk kolatorsk till en skojsig party dude med charmig utstrålning och en schysst killen-hela-dagen-attityd. Han använder också serien till att slänga iväg ett par välriktade sarkasmer och personangrepp till sin forna arbetsgivare. Kort och gott, it’s all about Charlie, again.

Det värsta är väl att det faktiskt funkar. Själva manipulationen alltså, inte TV-serien Anger Management, den är ganska platt och ointressant. Fenomenet Charlie Sheen däremot är intressant för trots all fakta på bordet och med storbråken färskt i minnet så tänker jag inte en enda gång ”Vilket jävla ärkesvin det här faktiskt är. Han borde få duktigt med stryk efter allt han gjort”. Det är snarare så att man sitter och tänker på hur mysig och oförarglig Charlie Sheen är och hur mycket man tycker om honom. Jag kom på mig själv att undermedvetet jämföra honom med Ernst Kirchsteiger när han satt där barfota i sin svala bomullsskjorta och ordbajsade.

Som komedi är det dock rätt misslyckat. Skämten i Anger Management är nämligen inte bara lätt förnedrande, de är heller inte särskilt roliga. Jag vet inte om det beror på ett lövtunt manus eller dåligt skådespeleri eller om det är det där förbannade burkskrattet som man envisas med men humorn känns påtvingad.

Nej, jag är besviken på dig Charlie! Du stod med machete i hand och vrålade att du hade tigerblod men ärligt, det här känns mer som gammal kastrerad hankatt.

 

betyg2

Anger Management rullar just nu på den amerikanska TV-kanalen FX. Inget svenskt datum är i dagsläget känt.

Skrivet av Måns Lindman

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg