Anna Anka söker assistent – Recension

Jag får i introt reda på att Anna Ankas genombrott kan liknas vid Snoddas och Carola. Arkivbilder på meet and greet med exmaken Paul. Hur hon ligger i sin hotellsvit, bläddrar i Hänt Extra och skrattar åt sitt ”suga av varje morgon”-citat. Anna har känt sig stressad. ”Man ska vara mamma, älskare och fru. Jag behöver någon som kan hjälpa mig med allt detta.”

Någon som ska hjälpa till att vara älskare? Yes! tänker jag. Detta kommer bli freak show på riktigt.

TV3. Ni gör mig aldrig besviken!

Nu var det naturligtvis inte så Anka menade. Tyvärr.

Tanken var förmodligen  att göra en svensk Apprentice. Det gick sådär. Nej förresten, det gick inte alls.

För att det är sååå ointressant. Helvete vad ointressant det är. Det är lågt tempo. Inga konflikter. Inga cliff hangers och det största problemet ligger i dom ruggigt tråkiga arbetssökandena.

För att en sådan här produktion ska funka måste ju castingen vara bra. Intressanta karaktärer. Någon som ”kan få alla brudar”. Någon person som berättar att hon ”bara är sig själv”, någon som morgonduschar i brun utan sol, någon som… någon som… NÅGOT? Det är ju som sagt ändå TV3 vi pratar om. Kan det vara så att Anka verkligen behöver en normal assistent. Därav de normala människorna?

Men  ärligt talat, vem tror på riktigt att Anna Anka kommer behöva det? Det är ju inte direkt Donald Trump vi pratar om.

Visst är Anna Anka en tacksam älska-eller-hata karaktär. Men det blir smärtsamt tydligt att hon inte håller för ett helt program. I svenska Hollywoodfruar fick man sig ju en perfekt dos av hennes galenskaper. Här blir det bara ett ”jaha”?

Så vad ni än gör. Se inte på detta om du är van vid smaskiga realitysåpor. Du kommer att bli grymt besviken.

Fortfarande sugen på att se den?

Låt mig då en sista gång försöka förklara hur den här såpan känns.

Kommer ni ihåg när SVT producerade en realitysåpa?

Och vips, där bytte du kanal.

Bra där.