Senaste Kommentarer

Top Commenters

Logga in

Death of a Superhero – Recension

Inlägg av Måns Lindman den 31 januari 2012 i

GIFF2012 Recensioner

Donald Clarke är en ung och begåvad man på väg mot sin egen undergång. Han kommer aldrig att få uppleva sin 18-årsdag. Detta vet vi och det finns absolut ingenting som kan göras åt situationen. Donald kommer inom kort att dö i leukemi, these are the indisputable facts.

Trots denna vetskap är han som vilken ung pojke som helst. Han umgås med sina kompisar, dricker en öl då och då, snackar brudar och röker en cigarett vid väl valda tillfällen. Utåt sett är han är varken bitter, arg, ledsen eller rädd, han verkar ha accepterat att han kommer att kasta in handduken och försöker helt enkelt göra det bästa han kan av situationen. Hur han verkligen känner är en helt annan sak och det är det som den här filmen egentligen handlar om.

Unga människor döende i cancer har vi sett på vita duken förr men det som skiljer filmen Death of a Superhero är att filmen delvis är animerad. Donald besitter nämligen en jättetalang och det är att teckna våldsamma serier och det är också här han lever sitt liv. När livet blir för tufft antar han rollen som den tystlåtne superhjälten som tvingas slåss mot den onda karaktären ”the glove” som här symboliserar cancern. Serierna innehåller också mängder av halvnakna tjejer i sexiga sjuksköterskekläder av lack, hånfullt skrattande och stönande. De vet att superhjälten är på väg att dö och gör allt för att göra hans sista tid på jorden till ett rent helvete. Man behöver inte vara legitimerad hjärnskrynklare för att fatta att superhjälten är Donald’s alter ego och att hans reaktioner och problem återspeglas i dennes handlingar.

I den situation Donald befinner sig i så har samhället givetvis bestämt att han inte klarar sig på egen hand utan behöver hjälp av en psykolog. Han avverkar den ena efter den andra tills han slutligen hamnar hos Dr. Adrian King, spelad av Andy Serkis, ni vet han som är Gollum i Sagan om Ringen-trilogin. Det ironiska här är att han nu får ta hand om en liten blek kille helt utan kroppsbehåring och med lätt utstående ögon, lite åsidosatt och hånad i vardagen. Det börjar i alla fall växa fram en ömsesidig och värmande relation där King försöker att ta reda på vad Donald egentligen tycker och känner utan att trampa honom på tårna. Har han försökt begå självmord? Tänker han på vad som skall ske med hans familj efter sin bortgång? Instängd som han har blivit med tiden kommer svaren långsamt och förklädda. Donald möter också sin stora och enda kärlek i Shelly (Aisling Loftus). En söt tjej som har tröttnat på pantade sportjocks och ser Donalds varma hjärta och talanger. En ovanlig situation som Donald har svårt att hantera och han tvingas åter ta hjälp av sina tecknade superhjältar.

Death of a Superhero är som ni förstår ingen lycklig historia. Vi sitter trots allt och väntar på att en liten kille skall dö i cancer innan han ens hunnit växa upp men Donald som spelas av Thomas Brodie-Sangster gör en hjärtvärmande roll och det finns både allvarliga och småroliga moment som gör att man tar det som sker på vita duken på fullaste allvar, faktiskt ända fram till sista delen av filmen när den irländska regissören Ian Fitzgibbon plötsligt får ett hjärnsläpp och skall göra American Pie av det hela.

Det är ändå en rörande berättelse om sorg som Fitzgibbon hanterar fint och den råa animeringen passar väl in i storyn. Genom att vara superhjälte måste Donald helt enkelt hitta ett sätt att låta de andra fortsätta att leva vidare och genom att få en inblick i hans djupaste känslor förstår vi att hans kamp snarare är för dem och inte för honom själv. Donald är deras frälsare, en martyr för dem som hellre vill vältra sig i depression inför döden, istället är det genom hans bortgång som de närstående återfår förmågan att leva. Death of a Superhero är en film om att lära sig leva med döden lurande runt hörnet och att hitta något i varje dag som gör just den dagen till livets bästa för det kan trots allt också vara den sista.

Death of a Superhero har ännu inget spikat premiärdatum i Sverige och det finns heller ingen trailer att tillgå.

 

Skrivet av Måns Lindman

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
  • http://www.facebook.com/profile.php?id=597470080 Fredrik Hallgren

    Vem spelar Donald, känner igen honom tycker jag…

  • Lindman

    Thomas Brodie-Sangster. Han var barnstjärna och är väl förmodligen mest känd genom Love Actually.

Fler onyanserade inlägg