Senaste Kommentarer

Top Commenters

Den Fantastiska Räven – Recension

Inlägg av Måns Lindén den 30 mars 2010 i

Recensioner

Mr. Fox (George Clooney) är traktens vassaste kycklingtjuv och en charmör ända ut i morrhåren. När Mrs. Fox (Meryl Streep) en dag berättar att de ska få tillökning i familjen, ställer hon ett krav; Mr. Fox måste sluta jaga kycklingar och istället bli en ansvarstagande fader. Som den gentlemannaräv han är går han givetvis med på detta.

Efter några år börjar han dock längta tillbaka till sitt gamla liv. När de flyttar från sitt gryt till ett hus bland träden rinner bägaren över. Med nybliven utsikt över både en kycklingfarm, en gård med gäss samt en äppelciderfabrik blir frestelsen för stor för den sluge räven. ”I´m a wild animal” säger Mr Fox frustrerat när Mrs Fox inte visar någon som helst förståelse för att han vill återgår till sitt gamla liv. Allt för länge har han varit en civiliserad medborgare med ordnat jobb, prydliga kläder och andra mänskliga attribut. Nu vill han hitta tillbaka till sig själv och komma i kontakt med sin inre räv. Till slut lyckas han övertala Mrs Fox. som ger med sig när han lovar att det är ”den sista stöten”. Hans mästerliga plan är att råna alla tre ställena på allt de äger. Han drar ihop det gamla gänget och satsar allt på ett kort.

Ska ni bara se en dockfilm i år låt det då bli ”Den Fantastiska Räven”. Regissören Wes Anderson har med stor framgång använt sig av den enormt tidskrävande inspelningstekniken stop-motion, samma metod som gänget bakom Wallace & Gromit. Precis som sina brittiska kollegor har teamet lyckats göra sina dockor väldigt levande. Wes Andersons öga för detaljer i kombination med en genialisk röstcasting gör det den här filmen till en alldeles makalös filmupplevelse. Med sin typiskt torra humor och anarkistiska attityd har Andersson tillsammans med manusförfattaren Noah Baumbach knåpat ihop en magisk saga som rymmer så otroligt mycket på sina knappa 87 minuter. Det är å ena sidan en romantisk komedi och en buddymovie, men det är även en rånarfilm á la Oceans Eleven och ett rörande far/son-drama. Fast främst är det en film om att våga vara annorlunda och att vara sann mot sig själv.

Röstcastingen är som sagt helt briljant och dockorna är verkligen sina röster och vice versa. Willem DeFoe gör den psykopatiska vaktråttan ”Rat” till en genuint obehaglig antagonist. Jason Schwartzman är rösten bakom den sorgsna sonen ”Ash” som känner sig osynliggjord i skuggan av sin dynamiska far och situationen blir inte direkt bättre av att den förnumstiga brorsonen ”Kristofferson” plötsligt dyker upp och tar plats. Meryl Streep är med små medel helt underbart sublim som ”Mrs Fox”. George Clooney har utan att egentligen anstränga sig all den elegans, charm och humor som rollfiguren ”Mr Fox” kräver

Även om jag har gillat många av Wes Andersons tidigare filmer har jag nog aldrig känt en sån ren och skär berättarglädje. Där ”Rushmore” var rolig men bitvis lite för quirky och smart för sitt eget bästa är ”Fantastic Mr. Fox” helt oförställt charmig. Där ”Royal Tenenbaums” kändes lite kylig är ”Räven” varm och genuint rolig. I ”The Life Aquatic with Steve Zissou” och ”Darjeeling Limited” tycktes ofta formen vara viktigare än innehållet, och det lämnade en lite tom känsla när eftertexterna rullade. Lite som att äta sig mätt på prinsesstårta. I den här filmen känns formen helt självklar och helt i samklang med det rasande smarta manuset. Som vanligt är det ett fantastiskt soundtrack och med sin totala känsla för färg och form har Wes Anderson gjort sin absolut bästa film hittills.

Den Fantastiska Räven har biopremiär den 31 mars

Skrivet av Måns Lindén

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg