Senaste Kommentarer

Top Commenters

The first Purge – en onödig uppföljare med spretigt manus och svårdefinierat budskap

Inlägg av Cissi Eriksson den 5 juli 2018 i

Recensioner

Som sig bör i Tinseltown klämmer man ut sista droppen ur olika filmserier och nu har turen kommit till uppföljare fyra i Purge serien: The first Purge. Nu går man tillbaka och ser hur allt började. Jag vet inte om de har anställt en spåkvinna för att sia om USA s politiska klimat inför varje Purge produktion men nu har de lyckats fånga realismen då det är socioekonomiskt utsatta afro-amerikaner som råkar extra illa ut denna gång. I The first Purge vill partiet New Founding Fathers of America (NFFA) minska brottsligheten genom ett sociologiskt experiment som går ut på att människor får gå banans i ett specifikt område under 12 timmar utan repressalier, laglöshet deluxe för att prata klarspråk. Området där allt startade är lokaliserat till Staten Island där invånarna erbjuds 5000 dollar för att stanna kvar på ön, lovas ännu mer cash om de deltar och med hjälp av hightech ögonlinser spelar in sina ”upptåg”. Klart som amen i kyrkan att en person som saknar både pengar och moralisk kompass inte kan säga nej till detta. 1-0 till NFFA.

Forskaren som ligger bakom dessa våldsamma 12 timmar är sociologen Dr. Updale (Marisa Tomei) vars karaktär inte känns speciellt genomtänkt. Tomei verkade även ha tankarna på annat håll, antingen kunde hon inte sluta tänka på om hon lämnat ugnen på hemma eller så brydde hon sig inte om sin roll helt enkelt. Filmen fokuserar mest på lokalaktivisten Nya (Lex Scott Davis) och hennes bror (Joivan Wade) som tvingas söka hjälp hos den farliga gängledaren Dmitri (Y’lan Noel). Nya och Dmitri har ett förflutet som turturduvor och är båda överens om att reningen inte är bra för vare sig hennes arbete med de fattiga eller hans verksamhet att kränga droger. Att ge invånarna i ett land en dag om året att få utlopp för sin ilska gynnar dem inte då de fattigare bara blir fattigare och de rikare ännu rikare. Det är självklart vita, medelålders män med fascistiska åsikter som vinner på det här. De får utlopp för sin ilska och frustration medan någon annan gör dödandet för dem. Det är ett otydligt budskap som levereras i The first Purge och 12 timmar en dag om året leder inte till att en utsatt grupp får en bättre tillvaro (utan att ha en annan människas liv på sitt samvete vill säga).

Denna filmserie var spännande och nytänkande i den första filmen och hyfsad i den andra filmen men fyra filmer känns onödigt. Om man tar bort reningen så har du enbart en actionfilm med lite skräckinslag kvar. Dialogen är förutsägbar och håller ingen vidare klass. Som åskådare blir man fortfarande arg och frustrerad över de klasskillnader och klyftor vilket maktgalna kryp i olika regeringar utnyttjar för egen vinning. Våldet i filmen är brutalt och till slut blir det bara för mycket till den grad att man blir avtrubbad och slutar att bry sig om de stackars satar som drabbas. När Dimitris gäng börjar ge sig på legosoldater utsända av NFFA, passande nog utklädda i Ku Klux Klan-outfits blir det bra action och jag spinner som en katt. Tyvärr så kan inte en enda actionscen göra en film sevärd i mitt tycke. Det har man Youtube till.

The First Purge har premiär imorgon den 6:e juli

 

Skrivet av Cissi Eriksson

Rastlös beteendevetare och hundälskande dykinstruktör som fascineras av det magiska samhället under ytan i tropikerna, tunga dramer och George Clooney. Svart humor är meningen med livet och Denis Leary är ett missförstått geni som är en bestående stjärna på min himmel.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg