Senaste Kommentarer

Top Commenters

Förr eller senare exploderar jag – Recension

Inlägg av Emil Viksell den 22 juni 2014 i

Recensioner

Förr eller senare

Den sextonåriga Hazel Grace (Shailene Woodley) har cancer och den sjuttonårige Augustus Waters (Ansel Elgort) har haft detsamma. De träffas i en stödgrupp och möts i sin krassa syn på tillvaron.

Förr eller senare exploderar jag (The Fault in Our Stars) bygger på John Greens roman med samma namn. Det där med bok som blir film är alltid vanskligt. Särskilt när man först grottar ner sig i boken – och i det här fallet en ganska bra sådan – innan man ser filmen. Film bygger ju till sin natur på ett mera effektivt berättande. Men det är ju inte utan att viktig ”information” från boken faller bort, betydelsebärande partier – vilket de flesta passusar är i en bra text – måste liksom lämnas utanför. Det här med att göra filmer på förlagor är ju på modet. Det är givetvis ett tydligt tecken på en kultur som stagnerar, ekonomisk försiktighet leder till kreativ rädsla. Bättre då att säkra upp med en redan realiserad framgång i till exempel bokform, som bantas ned, russinen plockas ur kakan. Problemet är ju bara att kakan kan vara ganska god, och det är ju inte för inte många plockar bort och slänger de där russinen i lussebullen.

Förr eller senare 2

Gus och Hazel.

Detta får följden att Augustus Waters, eller ”Gus” som han kallas, framstår som än betydligt töntigare karaktär än han egentligen är. Visst är han pretentiös och sangvinisk också i huvuddelen av boken, men där framträder han i ett helt annat djup som gör att man kan ta hans ”fjanterier”. För det förhållningssätt som både Hazel och Gus har till tillvaron ställer vissa krav på en vuxen åskådare. Det är en ungdomsfilm till att börja med. På det är de oerhört lillgamla och har intellektuella anspråk, samtidigt som de är galghumoristiska till följd av deras livssituation, som tvingar dem att förhålla sig till döden – innan livet ens har börjat.

Shailene Woodley 2

Hazel Grace

Hazel är den mer intellektuella av de två, och det är också hon som introducerar Gus till den (fiktiva) boken Ett majestätiskt lidande, skriven av Peter Van Houten (Willem Dafoe), som bor i Holland. Denna bok fungerar som motor i berättelsen, de mejlar med författaren för att de vill veta slutet på boken, som handlar om en cancersjuk flicka. Den slutar nämligen mitt i en mening. I boken heter den fiktiva romanen Ett storslaget lidande, en betydligt bättre titel, då den inte kommer med monarkiska konnotationer. Men den engelska titeln lyder An Imperial Affliction, så kanske är det första mer i linje med originalet. Jag kunde dock önska att översättaren av filmen hade konsulterat översättaren av boken, Ylva Stålmarck. Hon hade också kunnat berätta att Sisyfos heter just Sisyfos på svenska, och inte Sisyphus.

Sedan är det ju det där med den putsade Hollywood-fasaden. I boken beskrivs både Hazel och Peter Van Houten som betydligt ”fulare” än de är i filmen. Den otroligt vackra Shailene Woodley har knappast några ”tjocka hamsterkinder” som bokens Hazel. Och Willem Dafoe ser snyggt kultursliten ut medan bokens Van Houten beskrivs som putmagad och tunnhårig.

Förr eller senare 3

Augustus Waters med sin metaforiska cigarett.

Det som är bokens styrka är samtidigt just att ungdomarna är lillgamla. Det gör att även en vuxen person kan läsa den med behållning. Och även om filmen inte är lika djuplodande framgår ändå bokens styrka med viss kraft. Sarkasmerna, de lakoniska onelinsen och de existentiella funderingarna är faktiskt givande. Sedan ska man ju inte underskatta sorgen, det är en sorglig bok och det är en sorglig film. Och sådana känslor är det knappast svårt att samlas kring. Även om filmen blir något mer sentimental än boken så levereras gråten med skarp klarhet snarare än med den sedvanligt smäktande Hollywood-orkestern. I cancerfilmbiblioteket står ändå Förr eller senare exploderar jag ut som en av de bättre. Men det förutsätter givetvis att man förhåller sig avslappnat till premisserna och accepterar lite bjäfs.

Kul kuriosa: Svensk hiphop ingår av någon oförklarlig anledning som en beståndsdel i boken, både Afasi & Filthy och Snook. I filmen ingår dock bara de förstnämnda, med låten Bomfalleralla.

Förr eller senare exploderar jag har biopremiär 22 juni.

betyg3

Skrivet av Emil Viksell

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
  • Felicia Johansson

    vågar inte riktigt se… boken var så hemsk
    http://efji.se

Fler onyanserade inlägg