Senaste Kommentarer

Top Commenters

Get Low – Recension

Inlägg av Måns Lindén den 16 december 2010 i

Recensioner

Robert Duvall som Ben Hur

Varför ska man ta livet av sig om man ändå inte får höra snacket efteråt? Den frågan ställde sig Magnus Uggla redan 1977. För vi har väl alla nån gång tänkt tanken? Att få höra folk ösa hedersbetygelser över ens förträffliga karaktär. Att se gamla flick/pojkvänner stå och gråta vid kistan med en ros i handen och tänka på allt de nu går miste om. Att fåfängan får sig en sista liten skjuts innan man leds mot pärlporten.

Erkänn.

Felix Bush (Robert Duvall) är en illa omtyckt enstöring som inser att livet börjar lida mot sitt slut. Han åker in till stan och knackar på hos Quinn Funeral Home där Frank Quinn (Bill Murray) basar. Felix Bush vill anordna en begravningsceremoni. Det märkliga är att Bush vill hålla ceremonin medan han fortfarande är i livet. Han vill bjuda in alla som har en historia att berätta om honom och trots att han är väl medveten om hur impopulär han är, ska alla få komma till tals. Den skrupelfria Frank Quinn tar sig an det här något udda uppdraget och gör det hela till ett spektakel. Han säljer lotter till alla som kommer och högsta vinsten är Felix´enorma ägor av skog. Quinns medarbetare Buddy Robinsson (Lucas Black) är aningen mer fingertoppskänslig och inser efter hand att Bush har en alldeles egen agenda med begravningsceremonin. Felix Bush har burit på en hemlighet i 40 år. En hemlighet som har präglat hela hans liv.

Bill - alltid kall

Låter det här som ett upplägg för en begravningsbuskis? En förväxlingskomedi där folk springer i dörrar och snubblar ner i gravar? Det är det inte. ”Get Low” är ett finstämt drama med viss underskruv, vilket är en naturlig följd om man castar Bill Murray i rollen som cynisk begravningsentreprenör. Robert Duvall är fantastisk i rollen som folkilsken surgubbe. Hans karaktär har ett känslomässigt bagage som har hållits i schack under en halv livstid, och med subtila rörelser, grymtingar och sublima pauseringar lägger Duvall in tonvis med undertext i varenda scen. Scenerna mot Sissy Spacek är elektriska och en total uppvisning i konsten att underspela (nota bene alla ni Dramaten-skådisar). Regissören Aaron Schneider har mycket tack var Bill Murrays sardoniska spel lyckats hitta en fin balans mellan tragik och komik, och när det ställs mot Duvalls trulighet är det inget annat än magiskt. Schneider, som i grunden är filmfotograf, har även en fin känsla för miljöerna som i kombination med den tidstypiska musik är patinerade av 1930-talets depression.

”Get Low” handlar i slutändan om skuld och vikten av att ta itu med de saker som plågar en. Även om priset är högt.

Get Low har biopremiär den 17:e december

SvD: 4 av 6 Aftonbladet: 3 av 5 Expressen: 3 av 5 DN: 3 av 5

Skrivet av Måns Lindén

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
  • Leiyah Rose Lindén

    Jag tycker nog allt att Ben Hurr ser lite ut som han jultomten i Rare exports. Intressant.

Fler onyanserade inlägg