Senaste Kommentarer

Top Commenters

Guardians of the Galaxy Vol. 2 – Nyhetens behag har lagt sig

Inlägg av Emil Viksell den 26 april 2017 i

Recensioner

Guardians

Första Guardians of the Galaxy-rullen var ett välkommet tillskott till en Marvel-filmvärld som för längesedan spunnit helt ur kontroll. De totalt urballade Avengers-filmerna är väl det mest konkreta beviset för att det gått på tok för långt. I en superhjältevärld bestående av Marvel-kollegan Spider-Man, den största tönten ever, och DC Comics stiffe Batman samt det präktige praktarslet Superman, var aviga lirare som Drax (David Bautista) och Groot (Vin Diesel) efterlängtade.

Ettan var en underhållande full fräs-matiné fylld av humor. I uppföljaren försöker regissören och manusförfattaren James Gunn med mer av samma. Det är lite som när ett barn märker att hen får vuxna att skratta genom att säga eller göra något och då försöker med exakt samma rutin sekunden därpå.

Guardians Of The Galaxy Vol. 2..L to R: Yondu (Michael Rooker), Nebula (Karen Gillan), Star-Lord/Peter Quill (Chris Pratt), Gamora (Zoe Saldana), Mantis (Pom Klementieff), Drax (Dave Bautista), Rocket (Voiced by Bradley Cooper) and Groot (Voiced by Vin Diesel)..Ph: Film Frame..©Marvel Studios 2017

Hela ligan, med den nya karaktären Mantis (Pom Klementieff) i förgrunden.

Tvåan tar vid en tid efter ettan och består precis som föregångaren av slumpartade händelser efter varandra och folk som bara dyker upp från ingenstans. Tempot var högt förra gången, men denna gång poserar det bara som högt och denna uppföljare dras tyvärr med alldeles för mycket dötid. Jag borde kanske säga något om intrigen, men precis som i ettan är det inte mycket till sådan. Den tändande gnistan till de händelser som följer är i alla fall att Rocket (Bradley Cooper), den där tvättbjörnen, stjäl batterier från the Sovereign. Det är inga vanliga AA-batterier och the Sovereign är inga vanliga utomjordingar. De är något av Hitlers våta dröm: ett intergalaktiskt-ariskt och lättkränkt folk täckta i guld. Detta har föregåtts av en tillbakablick till Missouri 1980 och en med CGI föryngrad Kurt Russell och Peter Quills (Chris Pratt) mamma Meredith.

Guardians Of The Galaxy Vol. 2 Rocket (Voiced by Bradley Cooper) Ph: Film Frame ©Marvel Studios 2017

Tvättbjörnen.

Sedan bara brakar det loss. Sylvester Stallone dyker upp i en liten roll och David Hasselhoff gör en cameo. Howard the Duck (!) susar förbi – är det ärligt talat någon som saknat honom? Och det blir en massa familjetjat som är helt själlöst. Första gången blev den omaka kvintetten sammanfösta av slumpen och det märktes att de avskydde varandra. Nu vet jag inte vad de håller på med. Antingen liknar deras relationer ett sådant där gift par som helt ledsnat på varandra eller så spelar de vänner väldigt dåligt. Jag har ingen aning. Det flyger inte i alla fall. Nyhetens behag har verkligen lagt sig.

Det blir CGI-pang-pang till max. Sådana där slagsmålsscener helt utan referensramar. Är det något jag avskyr så är det när gudar, halvgudar och superhjältar med feta superkrafter slåss. Det finns liksom ingenting regelsystem att hänga upp rörelserna på. Karaktärerna bara kastar varandra in i saker utan blodvite. Det är verkligen inte endast sådant, men slagsmålen har den genomgående feelingen.

Ayesha (Elizabeth Debicki).

Den genomsöte Baby Groot (Vin Diesel) och Drax (Bautista) är återigen roliga. Baby Groot är mer eller mindre detsamma som pappa Groot, i miniformat. Och det är tur att de håller fortet, för de andra är helt ointressanta. Quill (Pratt), som ändå var hyfsat välfungerande som huvudkaraktär med jätte-ego förra gången, är nu degraderad till enbart en föräldralös och pappatörstande tråkmåns. För att inte tala om systrarna Gamora (Zoe Saldana) och Nebula (Karen Gillian). De tjurar sig genom tillställningen och utvecklingen av deras relation hade gott kunnat strykas helt från manus.

Guardians Of The Galaxy Vol. 2..Groot (Voiced by Vin Diesel)..Ph: Film Frame..©Marvel Studios 2017

Baby Groot <3.

Filmen varar i 138 minuter, det känns som när jag fick för mig att se pjäsen I väntan på Godot och nästan grät i pausen när jag insåg att jag bara hade sett halva. Det är verkligen inte många komedier eller actionfilmer som håller längre än 110 minuter. Än mindre actionkomedier. De väljer också att avsluta med fyra (!) helt onödiga eftertextscener. Nä, Galaxväktarna får inte riktigt till det den här gången. Filmen är väl någotsånär okej och rörig underhållning, men långt ifrån den habila första filmen.

Guardians of the Galaxy Vol. 2 har biopremiär 26 april.

betyg2

Skrivet av Emil Viksell

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg