Senaste Kommentarer

Top Commenters

House of Cards säsong 4 – Magnifikt mygel i maktens korridorer

Inlägg av Måns Lindman den 3 mars 2016 i

Recensioner

HoC1

När fjärde säsongen av Netflix ramstarka originalserie House of Cards äntligen drar igång gör den det mitt i ett brinnande presidentval. Frank Underwood mot Heather Dunbar. Donald Trump mot Hillary Clinton, frågan är bara vilket drama som är mest spännande, smutsigt och galet. I slutändan slår verklighet alltid fiktion och har man tid att följa båda dramerna har man mycket att fylla sin vardag med annars duger House of Cards gott. På den här sidan Atlanten är heller inte konkurrensen riktigt lika stor, av naturliga och geografiska skäl även om vi svenskar precis som övriga världen följer utvecklingen med intresse. Ett presidentval påverkar trots allt oss alla. I House of Cards spelar det inte så stor roll vem som vinner i slutändan, de som tenderar att lida är väl nerverna för oavsett vilken sida man väljer är det omöjligt att inte engagera sig.

Tyvärr var förra säsongen lite av en besvikelse. Frank hade nått sitt mål Vita Huset men dramatiken uteblev och det var mer såpa än maktkamp. Det som gjorde de två tidigare säsongerna så framgångsrika var just kraftmätningen och intrigerna som slutligen skulle innebära världsherravälde. När målet väl var uppnått blev det något av ett antiklimax.

HoC2

Claire och Leann funderar på sitt nästa drag.

Så hur går man då vidare från detta? Hur gör man ett fiktivt presidentval intressant igen? Jo, genom att gå tillbaka till grunderna. Att inkludera allt det där som gjorde House of Cards till något av det bästa man kunde se på TV mellan 2013 och 2014. I en tidsålder där vi faktiskt kan få se Donald Trump som president gäller det också att se till att Francis Underwood är en minst lika absurd karaktär, en utmaning värd namnet förstås men vi vet ju att han har det i sig. Han behöver bara bli så där härligt lömsk, elak och intrigerande som han var i de tidigare säsongerna och baserat på de första sex avsnitten av säsong fyra så har man lyckats väl med uppdraget.

Säsongen tar vid där den förra slutade och som det skall visa sig en snabbt växande konflikt. Heather Dunbar i all ära men Frank kan här ha stött på sin hitintills största utmanare i Claire som nu allt mer har börjat inse att han är bromsklossen i hennes egna politiska ambitioner. Till sin hjälp har hon nu också hittat en jämlike, en hänsynslös strateg vid namn Leann Harvey (Neve Campbell). Tillsammans skall de försöka sänka planetens mäktigaste man och som alla förstår är det bäddat för falskspel. De är trots alla dispyter äkta makar som hyser lika delar respekt och avsky till varandra. Två ambitiösa karriärister som tillsammans bokstavligen har gått över lik för att nå toppen och nu står de alltså i varsin ringhörna. Snacka om tungviktsmöte!

HoC3

Doug funderar på vem han skall sänka härnäst.

Det är som sagt var presidentval den här säsongen men med handen på hjärtat är det inte mycket som stämmer överens med verkligheten. Det är 2016 i serien men kampanjen bedrivs som om det fortfarande vore 80-tal och att det var Ronald Reagan som skulle väljas in. Man åker land och rike runt och kampanjar med efterföljande presskonferenser och ständig smutskastning. Till detta adderas också en konflikt med Ryssland där en svårmodig och obstinat president (Lars Mikkelsen) gör allt för att inte böja sig för sin gamla ärkefiende i väst. Det är kalla kriget all over again. Det läggs ytterst lite vikt på varför man bör rösta på respektive kandidat och vilka kärnfrågor som ligger i fokus så på det politiska planet är House of Cards inte särskilt intressant även om det nu är tydligare och tyngre budskap än tidigare. Nej, det som gör serien så underhållande är karaktärerna som ständigt fortsätter att utvecklas. I denna säsong får vi dessutom stifta bekantskap med några nya ansikten.

Vid det här laget kan vi vår Frank (Kevin Spacey). Han är trots allt ganska enkel att läsa. Vi vet vad han drivs av och vilka utmaningar han står inför och vi vet också hur långt han är beredd att gå för att få stå i centrum men Claire (Robin Wright) är fortfarande ett fascinerande mysterium. Ärligt talat, har det funnits en huvudrollsinnehavare höljd i samma dunkel som Claire Underwood? Under tre säsonger har vi inte fått veta någonting om vem hon är och vad hon egentligen vill. Den här säsongen bjuder visserligen på lite bakgrundsstory men inte ens det ger någon klarare bild av denna politiska enigma. Hon förblir härligt iskall och vag.

Min personliga favorit Doug Stamper (Michael Kelly) får tyvärr alldeles för lite tid i rampljuset men som han förvaltar den. Det är något i hans skrupelfria personlighet som får mig att rysa av både skräck och välbehag och jag nämnde tidigare Neve Campbell som en ny frisk fläkt men vi skall inte glömma Ellen Burstyn i en mycket stark roll som Claires mor. Efter ett par avsnitt med henne förstår jag precis var Claire har fått sitt kyliga lynne från. Dock kände jag mig lite blåst på Kinnaman. Inför säsongen målades han upp som en ny tung kombattant men halvvägs in i säsongen är det enda jag fått se av honom en kort nyhetsflash.

HoC4

Avslutningsvis, God bless America.

House of Cards är fortfarande en välproducerad och tät dramaserie som ständigt lyckas hitta nya vägar att utvecklas. Ibland går det dock lite för långt och man ligger hela tiden på gränsen till det barocka. Efter bara sex avsnitt har den här säsongen tagit fler vändningar än hela serien tidigare mäktat med. Nej, man kan inte klaga på att det går på tomgång i alla fall.

Seriens skapare Beau Willimon har låtit meddela att han avgår efter säsongen, vi får väl hoppas på att han har siktet inställt på att göra en minnesvärd sorti och än så länge känns det lovande.

House of Cards säsong 4 släpps på Netflix 4 mars.

betyg4

 

Skrivet av Måns Lindman

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg