Senaste Kommentarer

Top Commenters

Konsten att döda en politiker – Recension

Inlägg av Emil Viksell den 13 mars 2015 i

Recension

KOnsten att döda en politiker

Konsten att döda en politiker är en dokumentärfilm av Åsa Farringer och Ulf Hultberg. Filmen följer Sandra Torres under 2011 och hennes försök att som första kvinna bli vald till president i Guatemala. Torres tillhör det socialdemokratiska UNE-partiet. Tidigare har hennes man, också han socialdemokrat, Álvaro Colom varit Guatemalas president. Under sin tid införde Colom sociala program för fattigdomsbekämpning, hårt kritiserade av högern. Torres vill fortsätta med dessa program. Egentligen inga radikala sociala förändringar, utan program som har som syfte att lyfta människor från extrem fattigdom till fattigdom.

Guatemala kryllar av partier och kandidater till presidentposten, men Torres huvudmotståndare, och favorit till posten, är Partido Patriotas (Patriotiska partiet) Otto Peréz Molina, en tidigare general. Politiken är smutsig och Guatemalas historia än värre. Farringer och Hultberg ger landets historia i en snabb överblick. Och det behövs. Molina har blivit anklagad för inblandning i folkmordet på ursprungsbefolkningen i Ixil-regionen. Den gamle generalen Ríos Mott, president 1982-1983, döms också för folkmordet, men frias i högsta domstolen. Det här med domstolens betydelse visar sig också viktigt i Torres fall, när de ser till att hon inte får ställa upp i valet. Hon är gift med Colom, och enligt Guatemalas konstitution får inte anhöriga till presidenten ställa upp i valet. Så de skiljer sig. Men detta godkänns ändå inte av domstolen.

Partido Patriota

Konkurrenterna till UNE och Sandra Torres.

Molina och hans parti anklagas också för att vara finansierade av knarkkartellerna. Partido Patriota har en budget på 130 miljoner kronor medan UNE har en på fyra miljoner. Ni hör, det är en redig soppa av politik, brott och makt. Man behöver knappast vara klassens stjärna för att förstå att det i Partido Patriotas garderob ryms en massa skelett. I vissa fall är de inte ens i garderoben, skeletten, utan fullt synliga. Det verkar liksom vedertaget att Molina var inblandad i folkmordet, men de som röstar på honom tycks inte bry sig. De attraheras istället av hans ”hårda handens politik”. Ja, och det har ju fungerat faktiskt aldrig. Det är verkligen inte så konstigt att filmarna ställt sig på Torres sida. Men det är också problematiskt. För även hon tillhör ett slags härskarklass, något som inte minst visar sig när hon och mannen försöker kringgå Guatemalas konstitution för att kunna ställa upp i valet. Visst är det ett ”rasistisk patriarkalt” och ”manschauvinistiskt” land. Utan tvekan. Torres kölhalas på ett sätt som aldrig skulle ha inträffat om hon varit man. Men den enda kritik mot henne, Colom och UNE som framkommer, utöver högerns totalt ogenomtänkta, är den som levereras av hiphopgruppen, vars musikvideo inleder och avslutar dokumentären: ”Kan han inte så ställer hans fru upp”, angående familjens sätt att försöka behålla makten.

Sandra Torres

Sandra Torres.

Det är ingen vidare dokumentär detta. Mer ett tv-inslag. Den ska också sändas i Dokument utifrån i förkortad form. Då gör den sig förhoppningsvis bättre. Det är en segdragen film, ibland är det till och med så att den går på tomgång. Sådana här dokumentärer har ofta en informativ slagsida, och det är egentligen rätt meningslöst att bedöma dem ur något slags konstnärligt hänseende. Men det finns inslag här som verkligen stör det informativa, det är den ständiga spänningsmusiken och ett inslag där de ”klipper isär” ett foto på Torres och Colom för att illustrera att de skiljer sig. Detaljer som ger hela filmen en b-filmskänsla.

Trots detta ger filmen ganska mycket information om Guatemalas historia i allmänhet och Torres och valet i synnerhet. Det är ju också extremt viktiga frågor som lyfts, framför allt det om upprättelse för ursprungsbefolkningen för de brott mot mänskligheten som begicks. Guatemalas inre konflikt pågick mellan åren 1960-1966 och 200 000 människor mördades eller försvann. Armen försökte utplåna vänstern genom att utplåna dess potentiella väljare, det vill säga den fattiga mayabefolkningen. Ur en viss journalistisk aspekt gör Farringer och Hultberg ett väldigt gott jobb. Men ur en sammantagen dokumentärfilmsaspekt gör de en ganska pajig film.

Konsten att döda en politiker har premiär 13 mars och visas i kortare form i Dokument utifrån på SVT.

betyg2

Skrivet av Emil Viksell

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg