Senaste Kommentarer

Top Commenters

Spider-Man Into The Spider-Verse – en fullträff rakt i spindelsinnet!

Inlägg av Embla Sue Panova den 1 januari 2019 i

Recensioner

Jag vet inte vem av oss som var mest peppad inför den här filmen, jag, min dotter eller morfadern som var med på bio, men tre nördar fick till ett efterlängtat biobesök i mellandagarna och blev inte missnöjda. För det finns en sak som förenar generationer som inget annat – magin av goda superkrafter. 

Jag har varit barnsligt förtjust i Spider-Man så länge jag kan minnas, men det var först i vuxen ålder som den där förtjusningen övergick till äkta kärlek. Då fick jag nämligen det stora nöjet att översätta barnserietidningen och under många år lära känna honom och resten av universumet på djupet. Många som ”kan” Marvel tycker ju att Spidey (eller Spidde som han kallades i Sverige under 70- och 80-talen) är lite väl omedelbar och skaffar sig andra favoriter, som Silver Surfer eller Doctor Strange. Och visst tycker jag om många andra också, i synnerhet Iron Man som väl är den enda superhjälten som gärna visar fejset och stajlar med din dräkt på festerna och dessutom har problem med spriten, vilket ger en gråzon som är svårt att motstå. Men något är ändå ikoniskt med Spidey och hans förträffliga känsla för oneliners. Därför blir det extra roligt att se en film där alla Spider-universum som finns samlas i en och samma film!

I Into the Spider-Verse får vi lära känna ”riktiga” Spider-Man som lovar unge Miles Morales (som även han har blivit biten av en radioaktiv spindel och just börjat upptäcka sina nya krafter) att lära honom allt om hur man beter sig när man är en spindel/människa-hybrid. Problemet är bara att han hinner dö innan Miles får sin välbehövliga guidning. Samtidigt kommer en annan Peter Parker, från en annan tid, och en bunt andra Spider-personer som Gwen Stacy (Spider-Woman), Peni Parker (inspirerad av japanskanimerad stil) och Spider-Ham (en liten Spider-Man-gris som egentligen heter Peter Porker). Boven bakom denna mishmash av universum är Kingpin, som försöker få tillbaka sin familj igen. Begripligt, men det skördar lite väl många liv på vägen.

Det här är en spännande och rolig film för både liten som stor (och ja, den finns både på engelska och svenska). Den är fantastiskt snyggt gjord med tydligt seriemanér där man har använt sig av både pratbubblor och paneler. Ett litet hugg i hjärtat också av att Stan Lee, som ju gick bort i år, fick sin sedvanliga cameoroll som försäljare av superhjältedräkter. Det är dessutom otroligt kul att få se alla dessa variationer av Spider-Man, inte minst för representationens skull. Alla kan vara Spider-Man och det är ett fantastiskt budskap, helt i Marvelsk anda.

Skrivet av Embla Sue Panova

Copywriter som älskar zombiefilm, superhjältar och nästan vad som helst från det brittiska imperiet. Är i princip uppvuxen på en biograf, men har inte fått särskilt förfinat smak av det. Här blir det alltså inga texter om svåra smalfilmer – om de inte kommer från britannien, förstås!

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg