Ikväll avgörs Guldbaggen. Så vad passar bättre än en tävling om vem som vinner priserna?

Maila christopher@onyanserat vilka du tror vinner (mest rätt vinner) och du har chansen att vinna Sveriges Oscarsbidrag ”I rymden finns inga känslor” på dvd.

Tävlingen pågår till 19:55.

Kolla in hela listan nedan. Vad tycker ni om årets Guldbaggenomineringar och vilka tar hem priset?

BÄSTA FILM

I rymden finns inga känslor
Sebbe
Svinalängorna

BÄSTA REGI

Pernilla August, “Svinalängorna”
Lisa Langseth, “Till det som är vackert”
Babak Najafi, “Sebbe”

BÄSTA KVINNLIGA HUVUDROLL

Pernilla August, “Miss Kicki”
Noomi Rapace, “Svinalängorna”
Alicia Vikander, “Till det som är vackert”

BÄSTA MANLIGA HUVUDROLL

Sebastian Hiort af Ornäs, “Sebbe”
Joel Kinnaman, “Snabba Cash”
Bill Skarsgård, “I rymden finns inga känslor”

BÄSTA KVINNLIGA BIROLL

Tehilla Blad, “Svinalängorna”
Cecilia Forss, “I rymden finns inga känslor”
Outi Mäenpää, “Svinalängorna”

BÄSTA MANLIGA BIROLL

Peter Dalle, “Himlen är oskyldigt blå”
David Dencik, “Cornelis”
Ville Virtanen, “Svinalängorna”

BÄSTA MANUSKRIPT

Pernilla August och Lolita Ray, “Svinalängorna”
Lisa Langseth, “Till det som är vackert”
Jonathan Sjöberg och Andreas Öhman, “I rymden finns inga känslor”

BÄSTA FOTO

Göran Hallberg, “Himlen är oskyldigt blå”
Erik Molberg Hansen, “Svinalängorna”
Aril Wretbladf, “Snabba Cash”

BÄSTA DOKUMENTÄRFILM

“Familia” av Mikael Wiström och Alberto Herskovits
“Så nära” av Emelie Wallgren och Ina Holmqvist
“Ångrarna” av Marcus Lindeen

BÄSTA KORTFILM

Inte panik
Tord och Tord
Tussilago

BÄSTA UTLÄNDSKA FILM

Fish Tank
Miraklet i Lourdes
The Social Network

Bästa Filmer 2010

1. I rymden finns inga känslor (Recension)
En film att älska och bli älskad av. Andreas Öhmans regidebut orsakade storm, både i media och innanför min hud. Scenografi, foto, ljudregi och skådespelarmagi i världsklass. Samt Sveriges charmigaste(och snyggaste) Cecilia(Forss).Denna kärlekshistoria tog filmen hela vägen till Oscars-draften.

2. Vill jag vissla så visslar jag (Recension)
En underbar film om värsta tänkbara situation. Smutsen i  själen  på ungdomsbrottslingarna äter sig hela vägen in. En film som mig veterligen inte lämnat någon oberörd. En av de mest äkta filmer jag någonsin sett.

3. Sound of Noise (Recension)
Filmen som mina kollegor älskar att hata. Det är förstås helt naturligt, vanliga dödliga har tydligen behov av saker så som kongruens och personregi, för att känna sig delaktiga i historien. Surt sa räven. Denna film som utmanar alla fördomar om hur musik egentligen blir till, ska raka vägen till screening för estetikprogrammet på Södertörns Högskola. Ja du hurrrrde.

4. The Social Network (Recension)
En historia så iskallt berättad att öronen hettar. Rakbladsvass dialog och snygg kamerahantering. Intriger. Sex. Humor. Retorik: Harvard baby.

Sämsta Film:

Sämsta Filmer 2010

1. Mademoiselle Chambon (Recension)
Vuvuzelafiolen still  haunts me. En fullständigt genomvidrig upplevelse.  BU med stora feta bokstäver.

2. Fish Tank
Skakig handkamera. Dålig musik. Tråkig regi. Listan kan göras lång.
I wont be hatin’ and such, but i don’t love it.

3. Exam
Ett råd: se den inte. Om möjligt ännu sämre regi och manus än Piranha 3D. Stort, visst?

4. I’m still here (Recension)
En fullständigt vulgär film. Men slutet är fint. Jag hade svårt att smälta den. Jag hatar den. Eller är det kanske Hollowoodeffekten jag hatar? Typ lite som övre medelklassen hatar på pundare. Det är för nära hem.

5. Grownups (Recension)
DN gav denna film en nolla. Det tycker jag att de gjorde helt rätt i.

Bästa TV:

Bästa TV 2010

1. Våra vänners liv (Recension)
Finaste svenska dramaserien på år och dar. Grymt manus, fin interaktion och sjukt mysig musik. Här är beviset för att män inte behöver vara attraktiva eller ens ödmjuka för att bli älskade. Bromance när det är som bäst. Heja!

2. Musik som gör ont (SVT dokumentär)
K-special levererar för det mesta, denna gång dock över förväntan. ”Musik som gör ont” handlar om hur musik på olika sätt har används i onda syften, i maktutövning, förnedring, tortyr etc.Dokumentären tar upp en rad exempel från ett tiotal olika länder, bland annat USA, Rwanda, och Chile. Finns inte längre på SVTplay till min stora besvikelse. Försöker i nuläget ta reda på vart jag kan få tag på en egen kopia. Maila mig om ni vill hjälpa mig i jakten!

3. True Blood S03
Minst sagt rörig säsong som spårade ut fullständigt mot slutet. En förmildrande omständighet fanns dock: Alexander Skarsgård. Nuff said.

Sämsta Tv:

Sämsta TV 2010

1. ”Nya” Lyxfällan
Vulgärt. Vidrigt. Intetsägande och rent allmänt skittaskig KPK (kultur per krona).

2 .Veckans brott
GW is GW; nu om möjligt ännu mättare.

3. Glee
När de tog in den vita valen var allt hopp förlorat.

4. Biggest loser Sverige
Även här är problemet en massa vita valar som fastnat på land. Skjut dem.
Jag skulle bli tacksam. Antagligen valarna med.

5. AnaGina Show
Det är inte humor. Det är ett jävla skämt.

Inför 2011…

Vässar jag knivarna med sällan skådad determination och hoppas därför på fler filmer med Andreas Öhman (även arga esteter behöver kärlek). Därför hoppas jag också  på att något skandinaviskt land ska köpa in Hello Lonesome. Vidare hoppas jag att ”The Black Swan” har Sverigepremiär snart så ni alla kan få skåda dramatik och foto i världsklass. Slutligen hoppas jag att vår läsarkrets växer ännu mer så vi kan bli Sveriges största kulturblogg.
Tillsammans är vi oslagbara!

Andreas (längst till höger) och gänget på Naive.

Jag är en timme sen till vårt möte på grund av att jag till frukost intog tjugofem sidor om Weimarrepubliken (tack Södertörn), så när jag anländer till Rörstrandsgatan och lokaliserat regissören till ”i rymden finns inga känslor”,väntar jag mig en utskällning. Istället ger pojken i ”indie-brillor”, skjorta och turkosa jeans mig ett leende som gör mig helt lugn.

Hej Andreas, förlåt att jag är sen.
- Det gör inget. Hur är det?

Bra tack, hur är det själv såhär innan premiären av ”I rymden finns inga känslor”?
-Jag vet inte..det är väl…

Kaos?
- Nej inte alls, snarare tvärtom, jag har väl gått in mer och mer i en yrkesroll den senaste tiden så jag går omkring med någon slags känsla av overklighet hela tiden. Jag var ju på P1 i morse, det var..annorlunda. Vi var ju på p3 populär för nån dag sen och det var väl kanske lite mer avslappnat… Och sen skulle jag lämna bilen och..Ja. Men jag fick ett sms om att jag ”lät seriös” så det känns bra.

Det låter som om det är full rulle.
-Ja och det är ju kul att intresset är så stort, men man hinner ju liksom inte riktigt reflektera över det när man är på språng hela tiden.Sen är man ju alltid lite orolig för hur filmen kommer tas emot; men om även en av de gnälligaste kritikerna gillar den, så ökar ju chansen att resten ska gilla den avsevärt. Jag vet inte, jag vill ju bara att folk ska gilla filmen liksom.

Vad är det som gör att folk inte gillar den tror du?
Andreas blir helt ställd.
-Jag vet inte. De tycker väl att den är fånig eller, nej. Jag vet faktiskt inte. Det handlar väldigt mycket om samspelet mellan människor. Man får ta filmen för vad det är helt enkelt, men jag tror absolut det finns något för alla i den.

Har du någon favoritscen?
-Balkongscenen, det var också den jag skrev först.

Vad är det du gillar med den då?
-Jag bara gillar den,

Vår mat kommer och jag får problem med att skriva, intervjua och äta samtidigt men SuperLeiyah fixar allt, så efter lite meck så går det lysande. Gaffel vänster, penna höger.

Men fanns det en tanke från början att Bill Skarsgård skulle vara med eller bara blev det så?
-Nej.. Han övertygade oss på castingen. Vi fick tips om honom innan men det var först på castingen som vi bestämde oss. Men vi testade ganska många innan, det är ju en process.

(mellan tuggorna) Men hur lång tid tog det att göra filmen då?
-Från idé till slutprodukt? Två år ungefär, men sen är det ju massa dödtid emellan.

Men då gick det ju ändå rätt snabbt ju.
- Ja men vi har ju kört på, det är viktigt att behålla energin i det man gör tycker jag.

Vad var det som tog längst tid då?
-Klippningen. Jag klippte ihop med en annan kille och vi klippte ibland på plats för att säkerställa slutresultatet. När jag är med och klipper själv blir jag väl lite extra självkritisk så det är väl det som tog mest tid.

Hur är du att jobba med?
- Jag tror jag är rätt ödmjuk. För mig är kommunikationen jätteviktig. Jag har blivit beskriven som pedantisk, ”fast på ett bra sätt”

Är du petig?
- Ja, jo det är jag väl. Men det viktigaste för mig är inte att man följer grundmanus till punkt och pricka, utan att det ska vara trovärdigt. Nu har jag varit så involverad i allt, men nästa gång kanske jag vågar lita mer på folk.

Första gången är alltid den svåraste.
-Ja, så är det ju. Det viktigaste är ju att man har folk runt sig som man litar på. Sandra (scenografen) har ju till exempel varit jätteviktig för filmen. Hon har engagerat sig otroligt mycket, jobbat dygnet runt under nästan hela inspelningen och hade bara en assistent. Det är ambitiöst med tanke på att hon målade allt själv och så.

Fanns det några bakslag som störde inspelningen?
-Tja… Svininfluensan kom ju kanske inte sådär superlägligt…

Vi blir avbrutna av servitören med den osunt stora livslusten, som frågar om vi vill ha kaffe. Andreas beställer en espresso och jag ”vadsomhelst som innehåller extra mycket ‘Heja!’” Andreas brister ut i skratt. Vardagshumor ligger som sagt Andreas varmt om hjärtat.

Berätta om  vad som inspirerar dig.
-Jag får ju min inspiration överallt, av att bara gå omkring, se folk, möta folk. Jag har hur mycket tankar som helst. Om drömmen slår in så blir min tredje film en cool sci-fi rulle. Sen jobbar ju jag och Måns Wide med en tv-serie för SVT, hittills har vi bara gjort två avsnitt men det känns bra.

Grymt! Berätta mer!
Den kommer handla om en livstrött miljonär som bestämmer sig för att bli manager åt ett sunkigt förortsband, så det blir lite gnissel. Vi har sagt att det ska luta lite åt Californicaton möter Arrested Development. Vi får se vad SVT säger.

Okej Andreas, nu är det bara det värsta kvar..
-Jaha…

Det går snabbt, jag lovar.

ÄLSKAR
Film: Eternal Sunshine of The Spotless Mind
Skådespelare: Robert Downey jr.
Regissör: PT Anderson
Replik:  ”Hey try not to suck any dick on the way through the parking lot.”(Clerks)
Tagline: Kärlek tar tid, precis som sås (I rymden finns inga känslor)
Tv: 30 Rock, Tematiken i s03 är helt övergrym.
Tidernas mest underskattade regissör: Alltså, jag är nörd, då är det få grejer som är underskattade, men får jag säga Måns Wide? Då säger jag Måns Wide.
Tidernas mest underskattade skådis: Jag tänker säga Martin Wallström.
I övrigt anser jag: Att Kartago bör förstöras, jag hoppas att folk förstår.

Nu är vi klara! Det var väl inte så farligt?*
-Nej men vi har ju jättemånga frågor kvar.

Men du håller ju på att somna.
-Jag vet förlåt, du får maila mig resten av frågorna. Jo förresten, den här är till dig.

Andreas räcker mig kortfilmen ”Blandband #307″, och jag blir alldeles stum av lycka och påminns återigen om hur mycket jag verkligen älskar mitt jobb. Sedan stoppar jag presenten bredvid min kopia av Weimar Republic Sourcebook och följer honom ut genom dörrarna till Non Solo Bar, som på små rosa moln.

Trivia: Andreas är 25 år och har inte utöver gymnasiet gått någon filmutbildning, hans devis är ”learning by doing” och den verkar ju hålla:  Hans spelfilmsdebut”I rymden finns inga känslor” som har premiär idag,  är redan tokhyllad av bland annat SvD.

Grattis Naive AB, ni har fått min första femma.

Diskussionen har spridit sig som en brand över det nätet. ”I rymden finns inga känslor” har sedan juni orsakat en mindre orkan av kommentarer. Människor skriker, gapar, gråter och skrattar om vartannat. Världen har delats i två delar: De som älskar filmen och tycker att filmteamet på Naive borde få minst en bagge vardera, och de humorbefriade som tycker att det snarare är Andreas Öhman som saknar känslor. Sen har vi de som tycker att filmen är ”helt okej” men dessa tenderar också att ha konstiga politiska värderingar, så de går bort.

Oavsett vilken sida man än väljer, är det svårt att blunda inför det faktum att detta är en av årets mest  diskuterade svenska filmer. Det är en viktig film, på många plan.

Ännu har flosklerna inte börjat hagla på allvar, men bli inte förvånade om de stora tidningarna börjar kalla den för ”en svensk Rain Man” eller ”Sveriges Gilbert Grape”…

Spelfilmsversionen av ”I rymden finns inga känslor” hade storslagen premiär under bar himmel, söndagen den 22 augusti. En hel del skiljer de två versionerna åt, i långfilmen har man logiskt nog byggt ut med fler karaktärer och mer nyanser. Där novellfilmen är ganska  stillsam, erbjuder långfilmen mer rock’ n roll, vilket gör att hjärtat åker berg och dalbana filmen ut.

Det finns så många guldkorn, som ”mongoskrattbjörn”, föräldrarna, Tequila-pictionaryt och pyromanen. Men framförallt andas denna film så mycket mänsklighet att jag blir helt matt inombords. Det är fantastiskt skådespel av Martin Wallström och Bill Skarsgård från början till start, det är underbar regi, det är ljuvlig scenografi, det är bra musik och det är tårar och det är rädsla och det är hopplöshet och det är besvikelser och det är lycka och det är kärlek och det är skratt och det är vattenpölar och det är livet.

När jag insåg att de hade ändrat slutet helt och hållet, var det kört för mig. Handen som höll hårt i min bäste väns, skakade. Det kändes som om ansiktet skulle ramla av.Det är svårt att tro att  film är svensk, den är alldeles för bra för det. Typ som Robyn: Storslagen, vacker, nyskapande och äkta.

Andreas Öhman är 25 år gammal, detta är hans första långfilm. För oss som följt filmens produktionsblogg har det inte varit ett helt lätt arbete, men tack vare ett riktigt grymt produktionsteam lyckades de ro iland projektet ändå. Kanske mycket tack vare producenten Bonnie Skoog Feeney som visade sig ha oväntade resurser både här och där.

Särskilt imponerad är jag av Josef Tuulse och Johanna Printz(ljudregi), Sandra Lindgren (scenografi), Jonas Lindman (grafisk design) och Niklas Johansson (foto). Sen är faktiskt manuset god damn fucking faboulous. Det är med glädje jag gratulerar Andreas Öhman, Jonathan Sjöberg, Bonnie Skoog Feeney och deras produktionsteam på Naive AB till min första femma här på onyanserat.

Grattis, ni har verkligen förtjänat den.

I rymden finns inga känslor har premiär den 3 september.

Expressen: 4 av 5 : Aftonbladet: 3 av 5 : DN: 4 av 5 : SVD: 5 av 6

Simon har asberger och blir lugn av rymden och andra runda saker.

Min bästa vän Mihailo, var helt uppe i korinter. I fyra timmar pladdrade han på som en skvallersjuk kärring om novellfilmen ”I rymden finns inga känslor”, sa att det lätt var det bästa han sett på länge. Och dessa ord kommer alltså från en man som hellre spelar ”Hitman” än tittar på TV. Klart jag blev nyfiken.

Bill Skarsgård spelar autisten Simon med sådan pricksäkerhet att det gör ont. Storebror Sam, spelad med underbar värme av Martin Wallström går även han genom bilden in i hjärtat. Regi- och manusteamet Andreas Öhman och Jonathan Sjöberg kan vara stolta.  Filmen känns äkta och är både rolig och sorglig och mycket vacker. Därtill är den jättefint filmad och klippt.

Jag gråter, jag skrattar, jag skäms, jag förfäras och jag fylls av en kärlek som nästan dränker mig. Sen gråter jag lite till. Och när filmen är slut är jag lyckligare än vad jag varit på länge.

Handling: Simon, 18 år har Aspergers Syndrom. Simon tycker om rymden, för i rymden ”finns inga känslor”. Rymden är oföränderlig, precis som Simon. Simon tycker om runda saker, runda saker gör Simon lugn. För att kunna fungera i vardagen kräver Simon ett fast schema med samma tider, samma matsedel och samma kläder; vecka efter vecka. Han bor med sin bror Sam som hjälper honom med allt och Sams flickvän Frida. Men när Frida gör slut och Sam hamnar i en depression vänds även Simons hela tillvaro upp och ned. Simon bestämmer sig då för at hitta en ny tjej till Sam, helt enligt vetenskapens alla regler. Sam är dock inte särskilt samarbetsvillig. Men Simon vägrar erkänna sig besegrad.

Det är en film om sociala motsättningar, syskonkärlek och att vara en logisk människa i en ologisk värld. Det är en film som berör mig djupare än någonting annat.

Ni behöver inte förstå den.
Men snälla, se den.

Novellfilmsversionen  finns tillgänglig via SVT-play t.o.m. fre 13 aug
Spelfilmsversionen har premiär den 3 september 2010.

Här kommer en trailer till den.
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=xW1lkjfCTgg[/youtube]