Senaste Kommentarer

Top Commenters

Blå ögon – En första titt

Inlägg av Ingrid Forsberg den 29 november 2014 i

TV

blå ögon

På söndag har Svt:s nya dramaserie Blå ögon premiär. Skriven av Alex Haridi – som bland annat skrivit avsnitt av Äkta Människor tidigare,  och regisserad av Henrik Georgsson – som bland annat regisserat avsnitt av Bron.

I centrum står Elin Hammar, som gör comeback som stabschef på Justitiedepartementet efter att tidigare ha tvingats göra sorti under förnedrande omständigheter. Nu lockas hon hastigt tillbaka när den ordinarie stabschefen Sara försvinner – eller ”blir sjukskriven” som är den officiella versionen. Det vill säga, det är också den version som justitieministern ger Elin, och frågan är om han själv vet om vad som hänt med Sara? Elin börjar misstänka att det är nåt skumt som hänt, och börjar så smått undersöka det hela. Valrörelsen börjar komma igång på allvar, med bara fyra veckor kvar till valet. Det nationalistiska Trygghetspartiet får mer och mer stöd, och väntas få stora framgångar i valet. Samtidigt med allt detta så drar en högerextrem organisation igång sina våldsamma planer.

Ingrid och Eduardo har sett de två första avsnitten!

INGRID: Ring any bells? Det är onekligen så att det är helt omöjligt att inte tänka på likheterna med de verkliga partierna i Sverige. Inte bara när det gäller Trygghetspartiet (ordet ”Sverigevän” används flitigt om anhängarna), utan också det att landet styrs av en allians och när en partisymbol skymtar förbi tyckte jag den såg misstänkt lik ut Folkpartiets blåklint. Vi har ju dock bara sett två avsnitt än – så helheten kanske kommer visa på nåt annat. Ska dock bli intressant att se om serien väcker nån debatt hos olika politiska anhängare! Känns inte helt osannolikt.

EDUARDO: Absolut det går inte att missta sig om att det är ganska direkta översättningar av partierna och speciellt Sverigedemokraterna som finns här i serien. Det är, för mig, en för direkt översättning. Som om man vill skriva tittaren på näsan vad som är vad där mer subtila hintar lika gärna hade kunnat gå hem. Nåväl – vi befinner oss som du säger i slutet av en valspurt och vi får får följa med bakom och framför scenerna när de olika partierna kämpar sig fram mot makten och följa hur detta påverkar omgivningarna. Trygghetspartiet gör sitt första val och är på valturné där man är noga med att inte stampa i klaveret i form av kvittofusk eller klantiga kommunpolitiker – allt som kan stjälpa moderpartiet ville man ta bort. Samtidigt som de etablerade partierna inte vet hur de ska bemöta det nya partiet och begår verbala vurpor när de försöker ta avstånd från Trygghetspartiet. Den första parallellen jag drar är direkt till den danska politiska tv-serien Borgen som kom för några år sedan där man fick följa Birgitte Nyborg i sin kamp mot de andra partierna bl.a. just motsvarigheten till Dansk Folkeparti. Här är inte samma fokus på en karaktär utan man hoppar runt mellan olika perspektiv – inte helt olikt SVT:s förra succésatsning – Äkta Människor. Frågan är bara om man kan upprepa succén – om vi går tillbaka till serien som upplägg hur känner du för karaktärerna – någon eller någon speciell storydel som du fastnar extra för såhär direkt?

INGRID: Håller med om parallellen till Borgen delvis, men skillnaden här är ju att det inte bara är det politiska som står i centrum. Här finns också ett thrillerinslag, och stabschefen Elin Hammar verkar stå lite mer i centrum än de andra karaktärerna, när hon luskar i vad som hänt hennes föregångare. Att hon börjar misstänka att nåt är skumt är kanske inte så konstigt, men lite märkligt är det väl ändå att hon inte riktigt ställer frågorna till Justitieministern, utan bara själv börjar undersöka massa saker. Att hon själv följer efter en mystisk man som låtsats vara vaktmästare, istället för att säga till den riktige vaktmästaren att det är en inkräktare på plats (det är ändå ett departement det handlar om! ) till exempel. Och att hon trots alla skumma grejer som verkar vara i görningen inte verkar särskilt skrämd själv, inte än i alla fall. Är detta bara lite osannolikt, eller säger det något om hennes rollfigur? Återstår att se.

Men just det att man får följa många olika perspektiv är en av grejerna jag verkligen gillar i de två avsnitt vi sett- det känns genomarbetat liksom! Och många bra skådisar – till exempel Kjell Wilhelmsen, som Trygghetspartiets företrädare. Ett ypperligt exempel på en skådis som kanske inte är superkänd hos allmänheten (nu är han i och för sig med i På Spåret), men som verkligen spelar bra i det mesta han tar sig för. Det är många sådana skådisar med i Blå ögon. Som Anna Bjelkerud, som spelar Annika, Trygghetspartiets lokala företrädare som ska dra igång valrörelsen genom att hålla tal på torget i Uddevalla. Och fascinerande att se Adam Lundgren, som vi ju tidigare mött som Jehovas vittne och fumligt Håkan Hellström-alter ego, spela en riktigt obehaglig högerextrem psykopattyp.

blå ögon2

Janina Hansson (Malgorzata Pieczynska), Annika Nilsson (Anna Bjelkerud), Kristoffer (Filip Berg) och Olle Nordlöf (Kjell Wilhelmsen) från Trygghetspartiet

EDUARDO: Jo, det är lite det som jag tänkte på med intrigerna – dom är nödvändiga för att driva serien men det finns alltför stora frågetecken och ologiska moment för att det ska kännas autentiskt. Det känns mer som en praktikant på en detektivbyrå än en Stabschef som springer runt. Det hela känns alltför ologiskt för att man ska kunna ta till sig det – även om det sker en karaktärsutveckling här som förklarar beteendet så känns det bara som en stor gäsp just nu.

På tal om skådespelarinsatserna så kan jag hålla med dig om Kjell Wilhelmsen (som dom flesta nog känner igen från den briljanta serien 30 grader i februari utöver På spåret) som gör en riktigt bra insats som en medlande kraft mellan de mer extrema krafterna i Trygghetspartiet och de som är för tillrättalagda. En sympatisk karaktär i det avseendet och mindre sympatisk när det kommer till rollfiguren som helhet.

Annika (Anna Bjelkerud) är vårdbiträdet som älskar sina gamlingar men har en inneboende frustration som hon tar ut på invandrarna genom partiet är också ett försök till en nyanserad karaktär men här hade man kunnat testa djupet lite mer än vad man gjort – om man vill problematisera det politiska läget så bör det göras mer än vad det görs här. Det är uppenbart att serien fokuserar på den de invandrarfientliga delarna i samhället och de rörelser bakom dessa vilket är välkommet. Detta tillsammans med de olika perspektiven (som självfallet kommer vävas in i kommande avsnitt i varandra) har ett intressant berättarsätt men det håller inte för mig alls.

Generellt sett så är det inte skådespelarinsatserna serien faller på i mina ögon utan istället är det en kombination av logiska falluckor, ett extremt styltigt manus som aldrig får in ett genuint flow. Det känns alltför ofta som att karaktärerna väntar in varandra istället för att spela med varandra.

INGRID: Oj, jag håller verkligen inte med dig där Eduardo! Ok, det känns lite ologiskt med stabschefens detektivande, men det är verkligen inget jag stör mig jättemycket på – snarare känns det som en sån nödvändig tv-seriegrej, för att få dramaturgin att gå framåt. Jag gillar verkligen Blå ögon hittills. Det är spännande – efter att ha sett två avsnitt finns det väldigt mycket som gör att jag vill se mer, många saker som jag vill se hur de hänger ihop och hur de utvecklas. Och parallellerna till verkligheten gör det hela ännu lite mer fängslande. Snygg vinjett också – lite HBO-inspirerad tror jag bestämt, och Fläskkvartettens specialskrivna musik sätter stämningen bra.

Måste också bara säga något om det här att en så stor del utspelas i Uddevalla. En välbekant stad för egen del – då jag tillbringade hela gymnasietiden där. Men det är framför allt kul att se en annan stad än Stockholm eller Göteborg i en deckarserie om politiska konspirationer. Och de hade i alla fall lyckats hitta några skådisar som pratade uddevalladialekt, även om det mesta var misstänkt likt göteborgska… (Västra Götaland som Västra Götaland, kanske man tänkte…som i Fucking Åmål där de flesta åmåliter pratade Trollhättedialekt).

EDUARDO: Vinjetten är väldigt snygg, väldigt HBO (och lite Borgen tjat tjat) och hade serien varit som den hade jag varit mer entusiastisk men – tyvärr.  Jag tänkte inte ens på att det var Uddevalla – vilket antagligen säger mer om mig än serien men det är såklart en välkommen scen! Jag har svårt att se att serien kommer få ett större flow men jag kommer såklart ge den några chanser till men hitintills är jag inte imponerad. SVT visade med Äkta Människor att man tänkte nytt och på ett riktigt coolt paketerat sätt samtidigt, men här är det inget av detta som återfinns. Tyvärr, ska jag säga eftersom jag hade sett fram emot att följa en svensk tv-serie i vinter. Om vi ska säga betyg så får den 1,5 av mig och jag vet att du lägger dig lite högre Ingrid.

INGRID: Mycket högre, till och med! Högkvalitativ Svt-söndags-dramathriller ,säger jag.

Eduardo:
betyg1_5

 

Ingrid:

betyg4

 

 

Blå ögon visas i 10 delar på söndagar i SVT 1, med start 30 november

Skrivet av Ingrid Forsberg

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg