Senaste Kommentarer

Top Commenters

Fenomen – Recension

Inlägg av Måns Lindman den 30 mars 2011 i

Recensioner TV

Hatten är tom, vart fan är kaninen?

Jag tänkte ge mig på en onyanserad recension av Kanal 5s nya satsning, Fenomen. För att kunna uppskatta denna bör man dock ha sett det första avsnittet som visades i veckan.

För er som hade tänkt se programmet på webben så varnar jag redan nu om att denna recension innehåller spoilers. Jag vill också passa på att dela ut en annan typ av varning.

Det är nämligen så att de magiska nummer som utförs sker i en studio som närmast kan liknas vid Millennium Falcon i Star Wars men med betydligt fler laserstrålar och blinkande lampor så lider ni av epilepsi, välj ett annat program!

Med det avklarat går vi till själva analysen. Kanal 5 har alltså lyckats gräva fram den gamla illusionisten Uri Geller. Ni vet han som blev berömd för 40 år sedan genom att böja skedar med ren tankekraft. För yngre läsare så säger jag bara High Chaparall med Filip och Fredrik. Jag förstår att våra föräldrar blev alldeles till sig i trasorna på den tiden. Det var ju stencoolt ”titta på den raska gossen, han böjde en sked utan att röra vid den, jösses amalia!”. Men så här med facit i hand, vad hade man egentligen att jämföra med? Det var ju inte direkt så att morsan kunde hoppa på sin Segway ner till 3D-bion och se Avatar med multipelt surroundljud och checka in via sin iPad. Hur som helst, för att uppskatta detta effektsökeri får man nog helt enkelt ställa om sin mentala klocka och försöka tänka sig att det fortfarande är hett med färg-TV, tupperware och slinky. Jag vet att det är svårt, tro mig när jag säger att det var svårt för mig också men jag försökte verkligen att bli imponerad. Jag ville så gärna sitta där i soffan och bara gapa över den magi som skulle utspela sig mitt i mitt vardagsrum och visst satt jag i soffan och gapade. Problemet var bara att det enda som gjorde att jag gapade stort var mina gäspningar som följde mig genom hela programmet, i stort sett. Det fanns en enda höjdpunkt som jag kommer att komma till senare… Cliffhanger

"Nu jag skall utföra ett klockrent trick, just watch me!"

Programidén bygger i alla fall på att två tröttsamma programledare presenterar fem nya illusionister, eller mentalister, som de skall kallas nu, i varje program. Dessa mentalister skall sedan göra helt osannolika och livsfarliga magiska trick för att vinna röster av publiken och få ett utlåtande från Uri Geller himself, som i programmet är enväldig domare. Hans omdöme är dock helt meningslöst eftersom han inte ens delar ut några poäng. Han bara sitter där och försöker se så medial ut som möjligt och han pekar med hela handen när han säger ”Oh Peter……konstpaus….. your act was…..konstpaus….STUNNING… kort konstpaus….BUT………konstpaus….it did lack a little bit of suspense.” Detta upprepas mer eller mindre som ett mantra och jag förstod inte riktigt meningen. Skit samma, varje magiker, förlåt, mentalist, får göra ett nummer var och till sin hjälp har de, som sagt, två tröttsamma programledare. Claes Runheim/Åkeson. Jag vet inte om det är del av magin men man vet aldrig riktigt vilket namn som gäller samt Sofia Wistam. Hon får å andra sidan förmodligen lön efter hur många gånger hon lyckas säga att något är ”helt sjuuukt eller gaalet”.

Självklart finns det också en kändissoffa där man placerat tre personer som behöver synas lite mer i rutan. Vi har den storbystade violinsten Linda Lampenius med en personlighet lika intressant som en gråsten, den arga snickaren Anders någonting och sist men inte minst så har man faktiskt släpat ut Meg Westergren från ålderdomshemmet igen. Detta är intressant, kära publikum. Jag har inte full koll på hennes exakta ålder och orkar heller inte kolla men det spelar ingen roll. Faktum kvarstår att hon måste ledas fram till scenen, att hon också är lätt lomhörd och allmänt snurrig. Då undrar ju vän av ordning, varför? Jag vill på intet sätt vara elak mot den rara lilla tanten men här skall man genom att manipulera kroppens fem sinnen, lura fram ett sjätte och då tycker ju i alla fall jag att man åtminstone borde ha de fem ordinarie intakta, men det är ju kanske bara jag.

Jag vill i alla fall förtydliga att även dessa tre personer deltar i magitricken.

"För mina yngre läsare; här är en bild på Meg Westergren Hon var sjukt stor för... ja längesedan"."

Mitt upplägg är simpelt. Jag kommer här nedan att presentera de fem första deltagarna och mina intryck av deras uppträdanden.

Nummer ett är en tjej med det gränslöst fåniga namnet Claudia De La Créme. Hon skall barfota och med förbundna ögon ta sig igenom en hinderbana med tre boxar i ett antal rader, där varje rad består av en box som är tom medan de andra är fyllda med spindlar, krossat glas, kaktusar och all möjlig bråte. I slutet av hinderbanan finns det en spikmatta som kan vara placerad i mitten, till vänster eller till höger. Kändissoffan har placerat ut boxarna och spikmattan. På förhand låter ju detta oerhört spännande och i princip omöjligt. Problemet är bara att Meg Westergren och Sofia Wistam inte kan hålla sig utan skriker till när De La Créme är på väg att trampa i klaveret eller så står de och småviskar vid sidan om. Dessutom var Anders Snickare tvungen att tjata oavbrutet under tiden han placerade ut spikmattan, så jag gissar att hon helt enkelt lokaliserade placeringen genom att lyssna på varifrån hans röst kom. Not so impressed!

Deltagare nummer två kom direkt ur sängen i farfars kläder, byggde upp en grym stämning och misslyckades totalt med sin tankeläsning . Det hela kan sammanfattas med EPIC FAIL!

Trean däremot var programmets enda behållning och då var ändå hela hans show uppenbar bluff. Vi snackar Stefan Odelberg. Denna gigant bland giganter. Jag har själv haft nöjet att se flera av hans shower live och det är bara att ge det till killen, han är en entertainer ut i fingerspetsarna! Det är äkta go göteborgshumor blandat med magi och kaxighet. Han har en charm, en självsäkerhet och ett kroppsspråk som går rakt genom både ruta och hjärta.

Nummer fyra var en bajtig, rakad och hårdtatuerad norrlänning vid namn Riku Koponen. Han fick den otacksamma uppgiften att tyda Meg Westergrens drömmar genom att rita det hon tänkte på vilket han lyckades riktigt bra med. Småimponerande men tyvärr var killen ungefär lika charmig som Freddy Krüger och han stavade som en femteklassare, vilket givetvis ger avdrag. Skulle jag däremot behöva driva in stålar av någon i framtiden så har jag hittat min man.

Sist ut var Anders Borgs okände bror från Uppsala. Trots att hans tankeläsning var spot on så kunde jag inte låta bli att imponeras mer av hans hästsvans och heliumröst. Kändissoffan fick rita varsin bild och han skulle gissa vilken bild som var ritad av vem. Första bilden var en båt, inga bra odds på att det var snickarn som låg bakom den, nästa var en högklackad sko som Meg Westergren hade ritat, inga konstigheter där heller men sedan kom eldprovet. Då skulle han ställa sig med ryggen mot Linda Lampenius och rita samma bild som hon. Jag gissade givetvis på en fiol men tji fick jag. Hon hade nämligen ritat en sol, vilket även Anders Borgs okände bror lyckades pricka in. Återigen, lite småcoolt sådär men hey, jag har sett Avatar i 3D liksom, kom igen!

Nu höll jag ju på att glömma mellanakten! Oj oj oj, var skall man börja. Här plockade Uri Geller fram en hel hög med trasiga klockor som han skulle fixa med ren tankekraft, det fungerade sporadiskt men nu kommer vi till den delen där hela svenska folket också får delta. Man uppmanades att plocka fram trasiga prylar, hålla dem i handen, skrika 1,2,3, FUNGERA! Detta var ju som att bjuda in varenda mytoman till dukat bord. I sin jakt att få sitt namn nämnt i TV så haglade det in SMS och mail om datorer, plattänger, dammsugare etc. som helt plötsligt började fungera. Pricken över i var när en familj skickade in ett videoklipp på sitt bordsur som tickade! Jag hade köpt det OM man någon gång faktiskt sett att klockjäveln var död från början. Enligt Sofia så var det i alla fall helt sjuuuukt!

Det är sådant här som gör att jag ständigt tappar tron på mänskligheten. Folk har alltså på fullaste allvar samlats i TV-soffan med sina trasiga prylar, skrikit 1,2,3, FUNGERA och filmat skiten. Även om detta nu faktiskt skulle fungera så hade jag varje dag i veckan hellre valt att köpa en ny produkt, hur dyr den än må vara, framför att ha tappat all min mänskliga värdighet genom att ha suttit som ett fån framför TV-n och skrikit 1,2,3, FUNGERA!

Har man sett David Copperfield få frihetsgudinnan att försvinna i direktsändning eller kliva rakt igenom kinesiska muren så finns det inte mycket här att hämta.

Nej, det är bara att inse att underhållning av detta slag helt har tappat sin magi!

Skrivet av Måns Lindman

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
  • Orka

    Att få en intelligent bild av det här programmet är ju lite som att få en intelligent bild av en hög med skit – det behövs ju inte riktigt. Insåg man inte att det här gamla bottenskrapet av underhållning inte är skit utan att läsa artikeln, tycker man antagligen inte att det här är skit. Paradoxen är fullkomlig.

Fler onyanserade inlägg