Senaste Kommentarer

Top Commenters

Intervju med Joel från Dessertmästarna

Inlägg av Jonas Derne den 7 oktober 2014 i

Intervjuer TV

Joel från Dessertmästarna. Foto: Magnus Selander

Joel Lindqvist från Dessertmästarna.

Onyanserat fick möjlighet till en exklusiv intervju med Joel Lindqvist, en av deltagarna i andra säsongen av Dessertmästarna som går på Kanal 5 just nu. Läs om tuff konkurrens, saker som växer i naturen, nazister, jobbiga gräddtårtor och bacon.

Du verkar gå in hårt för detta, första programmet hade knappt startat förrän du säger att du skall sopa banan med de andra. Men så har du också vunnit ett OS-silver sen tidigare och kan därmed vara lite kaxigare. Lyckades du egentligen skaffa några vänner under inspelningen eller hade du stenhårt fokus på tävlingen bara?

Jag hade inga ambitioner om att skaffa nya vänner utan gick snarare in med inställningen att detta är en tävling – alla är motståndare, inte medtävlande. Men när man spenderar tolv, fjorton timmar om dagen i en TV-studio där den mesta tiden består av väntan är det oundvikligt att lära känna de andra. Jag upptäckte att många var lika passionerade som jag för vårt yrke, vårt yrke som i slutändan handlar om att ge folk en fantastisk upplevelse både för ögat och munnen, och skaffade mig ett par vänner för lång tid framöver.

Jag tycker Tea verkar vara din svåraste kombattant annars. Håller du med?

Något av det första man gör när man möter de andra tävlande är att börja analysera dem, någon form av överlevnadsinstinkt. ”Han ser snabb ut och kan säkert ha sjukt många saker igång samtidigt på spisen”, ”Hon har en vass blick och verkar ha ett otroligt öga för detaljer”. Vissa ser man direkt att de nog inte är något större hot. Tea visste jag att hon jobbat på Operakällaren med en av Sveriges bästa konditorer, Daniel Roos, och att hon gjort dessert på prinsessan Madeleines bröllop. Hon var definitivt en av de som kändes som ett riktigt stort hot, och det visar hon ganska bra i första programmet tycker jag. Hon var även en av dem som jag kom bäst överens med och en god vän idag.

Du eller hon vinner hela skiten, eller hur? Kom igen nu, det kan du väl avslöja. Jag lovar att inte säga något till Kanal 5.

Om någon av oss vann? Jag vill inte förstöra spänningen genom att berätta det. Plus att Kanal5 har nog en hel del dyra advokater som kommer stämma skiten ut mig om jag säger nått.

Okej då, men jag lär ha rätt. Sen vann du ju första tävlingen med en för dig karaktäristisk skapelse där du kör din nisch med gräs, grönsaker och annat man kan hitta i skogen. Den här vurmen för organiskt och sånt som gror, det är inte så att vi får se dig göra en klassisk haschkaka längre fram i programserien?

Hahaha! Någon haschkaka blir det nog inte även om jag säkert uppfattas som ganska flummig emellanåt. Däremot kommer jag köra vidare på mitt spår med grönsaker och örter. Jag älskar ekologi och biodynamik och fascineras av det som växer runt oss. Jag tycker det finns något vackert, nästan poetiskt, med att använda bär som havtorn som växt längs våra kuster sedan inlandsisen försvann och långt innan vi slog upp våra städer, eller myskmadra som många ser som ett jobbigt ogräs men har den mest fantastiska smak man kan tänka sig.

Vinnardessert

Desserten Joel vann första tävlingen med. Helt vanliga grejer som gurka och dill.

Gissar att du log lite inombords när du stod där med din vackra, moderna kreation medan din stackars motståndare ställde fram en tämligen utdaterad rulltårta framför sig. Kommer du själv göra några sådana snedsteg? Det blir inga persikohalvor, nyponsoppa med grädde och biskvier eller jordgubbskräm från din sida?

Jag kände ganska direkt att jag är bra mycket mer avantgarde och modern än många av de andra och ja, rulltårtan fick mig att skratta lite inombords. Men självklart kommer jag att göra snedsteg. Något jag lärt mig är att inte släppa på sina principer och försöka göra något som man tror att juryn ska gilla. Man har ju hört det förut, men det är en klyscha som stämmer att man ska bara vara sig själv, annars går det åt skogen. Ni kommer få se mig göra bort mig med en jävla gräddtårta bland annat. Jag kommer aldrig i hela mitt liv att göra en gräddtårta igen.

Gillar inte gräddtårta heller så jag har full förståelse. Annars var du vegetarian i din ungdom vilket säkert gjorde jobbet på McDonalds lite moraliskt komplicerat om inte annat antar jag. Men lärde du dig något från den tiden, både som veggo och hamburgerflippare, som du har nytta av idag på de fancy finedining-krogar du huserar på nuförtiden?

Jag kan helt ärligt säga att även om McDonalds anses som ett skitjobb lärde jag mig jobba hårt där. Hårt och under stress. Dessutom finansierade jag min kockutbildning genom att jobba på hamburgerkedjan varje kväll efter skolan. Det var en bra skola in i restaurangbranschen. Jag var vegetarian i 8 år. Aldrig av hälsoskäl utan av det oetiska i att äta djur som levt större delen av sina liv instängda och under dåliga förhållanden. Min vurm för grönsaker och örter har säkert sin grund i det. Men när jag började jobba runt på restauranger så valde jag att börja äta kött igen. Dock skulle jag aldrig sätta tänderna i en argentinsk ryggbiff som jag inte vet något om. När jag äter kött ska det vara ekologiskt och från en gård jag känner till. Helst ska jag veta vad kon har hetat också. Först när jag vet det där kan jag motivera det moraliskt. Något annat jag också har tagit med mig från tiden som veggo är att man inte måste bygga en rätt runt en bit kött eller fisk. Du kan bygga lika, eller mer, intressanta rätter runt till exempel en rotselleri. En av de bästa rätter jag någonsin ätit var en rotselleri som var grillad i sex timmar hos Daniel Berlin. Det finns så sjukt många härliga grönsaker att jobba med och ändå göra det spännande. Hur många har liksom provat kardborrerot, sparrisjordärtskockor, strandportlak, ormbunke, bokblad…

För några år sen blev Knut Pettersson i kockmästerskapet i Vitryssland stressad och la bajs i maten (som framgår av detta klipp). Vad är det värsta du har gjort i ett kök som du kan med att berätta om?

Jag glömmer aldrig när jag var sju år och tjatade på min mamma att hon skulle göra mandelkubb till mig. Jag verkligen älskade det. Man rullar dem i pärlsocker. I stressen över två skrikande barn råkade hon rulla dem i grovsalt istället. Jag har aldrig ätit mandelkubb sedan dess. Fast nu handlade det om mig. Det finns EN historia faktiskt. Jag stod i köket på McDonalds sent en kväll och en trevlig familj från Iran skulle handla lite käk. De hade två barn med sig, max fem år gamla. Då störtar det in två nynazister på restaurangen, heilar och skriker nedsättande ord till familjen. Barnen blir livrädda. När de två intelligensbefriade nazisterna hade fått beställa så hände det lite saker med deras burgare innan den rullades in i omslagspapperet och serverades kan jag avslöja.

Oj då, men det låter som en ganska sund reaktion tycker jag. Över till något annat, har du någon hemlig last eller pinsam craving själv på sötsaker? Min fru gillar till exempel såna där hemska, gröna marmeladkulor som gammalt folk åt förr i tiden.

Jag äter generellt väldigt sällan godis, men två saker kan jag inte låta bli. Vingummin och punchrullar. Jag har aldrig öppnat en påse vingummi utan att äta upp hela. Man får sjukt ont i magen av en hel påse vingummi.

Banana Split

En Banana Split? Really? Matkonst by Joel.

Ni skall göra baconglass i kvällens avsnitt. Lite som att allt gott alltid blir gott med annat som är gott. Är det så?

Men lite så är det faktiskt. Tänk bara på en pizza, vad man än slänger på så smakar det gott. Nästan iallafall. Men vissa smaksättningar som till exempel bacon är inte så dumt som det låter. Självklart kan man få det att smaka skit också. Men tar man hand om smakerna på rätt sätt kan du få något som påminner lite om en salt karamellglass där sältan kommer från baconet, fast med en härlig rökighet dessutom. En dessert som jag har jobbat på ett tag nu har glass på fermenterad vitlök som en komponent. Det låter inte så jäkla gott, men det är inte då dumt. Man måste bara öppna sina sinnen. Jag älskar att experimentera med ”konstiga” smaker i mina desserter. Ostron, öl, mossa, gran och så vidare.

Vet att du precis som jag är synthare, och en hyllning till den musiken vore på sin plats tycker jag. Är det att hoppas på för mycket om man önskar se något flamberas i Jäger med kugghjulsdekorationer på?

Tyvärr är det nog lite för mycket att hoppas på. Men jag tycker generellt om att inspireras av musik, eller snarare känslan av en bra låt när jag gör desserter. En sorbet där syran suger tag i en precis som ett Blixa Bargeld-vrål. En mousse av choklad mörk som Trent Reznors kajal. Men det blir inte så synthiga desserter i Dessertmästarna, däremot gick Skinny Puppy på högvarv i min loge mellan tävlingarna.

Fantastiskt bra. Tack och lycka till, Joel. Sätter en påse vingummi på att du vinner.

Dessertmästarna ser ni på tisdagar kl. 20.00 på Kanal 5, och andra avsnittet visas ikväll. Mer om Joel kan ni läsa på hans blogg Pastry by Joel.

Skrivet av Jonas Derne

Synthare och Arsenal-fan som bygger webbar till vardags. Föredrar intresseväckande dialog före explosioner, och gäspar vanligtvis när det blir för mycket action såvida det inte sker i rymden. Tycker Totoro är det gulligaste djuret som någonsin fångats på film.

Fler inlägg av Maila Jonas Derne
Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg