Senaste Kommentarer

Top Commenters

Narcos – Välkommen till ditt nya beroende

Inlägg av Måns Lindman den 24 september 2015 i

TV

Narcos2

Snö, kola, ladd, smack. Ja, kärt barn har många namn sägs det och många är de kändisar som snopet ertappats med pulver i näsan. I svenska film och TV-branschen minns vi kanske främst Micke Persbrandt, Claes Malmberg och Ola Rapace. Det är givetvis trist att målas ut som kolatorsk i tabloiderna men allt är egentligen någon annans fel. Det är den där jävla Pablo Escobar. Hade det inte varit för hans skarpa affärssinne, megalomani och målmedvetenhet hade kanske inte Ola gått ut på Stureplan med kola på fickan den där ödesdigra natten 2008 och hade Micke verkligen haft något samröre med diverse tveksamma element i samhället och därmed tvingats att smutskastas i våra största kvällstidningar, om det inte vore för Escobar? Nej, världen såg faktiskt helt annorlunda ut innan Pablo trädde in i handlingarna och många öden beseglades under två fasansfulla decennium men när man väl fick koll på grejerna så hade det redan gått för långt. Det gick helt enkelt inte att stoppa framfarten och den vita drogen fortsätter att kräva liv världen över, varje dag.

Det har givetvis gjorts mängder av dokumentärer och artiklar kring den Colombianska knarkbaronen genom åren men när nu Netflix fortsätter sin megasatsning på exklusiva serietitlar kan vi även lägga till Narcos på den digra listan. Narcos är en blandning av dokumentär och drama så handlingen skildrar i princip den minst sagt osannolika historien bakom ett imperiums uppgång och fall. Jag misstänker därmed att de flesta är bekanta med Escobars liv, leverne och fördärv så jag tänker ta mig friheten att beskriva viktiga händelser som låg till grund för flertalet livsöden. Vill man inte veta slutar man att läsa här.

NARCOS S01E03 "The Men of Always"

Följ jakten på världens mest efterlysta man

 

”The king of cocaine” var innan sin död tidernas rikaste brottsling med en förmögenhet på över 50 miljarder dollar. Tänk då också på att detta var på nittiotalet så med dagens valuta, inflation, yada yada så, ja ni fattar. Han var ofantligt snuskigt rik helt enkelt och levde efter den gamla vanliga devisen som inte sällan råder hos extremt rika människor. Mycket vill ha mer.
Under tio avsnitt på 45 minuter vardera får vi följa Escobar, oklanderligt spelad av Wagner Moura när han och hans fruktade drogkartell Medellin sakta men säkert tar över hela Colombia och stora delar av USA under bevakning av DEA. Egentligen staternas kanske mest vördade rättskipare och en mardröm för varje inhemsk smugglare men mot den här nya fienden är man helt bakbunden. Vem hade hört talas om kokain liksom? Det var ju gräs som var och varannan tjomme försökte smyga in. Och när man väl fick nys om den hippa drogen som snart nyttjades av varje partyprisse och Wall Streetyuppie i Miami, ja då låg man redan under med mardrömssiffror. Tonvis med kokain strömmade då rätt in i det amerikanska paradiset och halvtidsresultatet var väl 500-0.

Nej, det såg verkligen inte ljust ut men någon måste ändå försöka. Man kan ju inte bara lägga sig ner och självdö. Så länge det finns hjärta, finns det hopp. Hjärtat i Narcos personifieras av DEA-agent Steve Murphy (Boyd Holbrook) och genom hans VoiceOver får vi följa den ofta fruktlösa jakten på Colombias självutnämnde despot. Han är inte mycket för världen och det är svårt att få ett ordentligt grepp kring hans person men damn, vad porträttlik han är verklighetens Murphy. Vid sin sida har han sin ständiga vapendragare Javier Pena (Pedro Pascal). En betydligt mer komplex personlighet som känns mer äkta på något sätt och där Murphy bufflar sig fram genom maktens korridorer i jakt på sanningen väger Pena upp med sin lite mjukare framtoning och tillsammans utgör de kärnan i det som skulle komma att kallas Search Bloc. Men seriens höjdpunkt är givetvis Moura som Pablo Escobar. Att se den stegvisa förvandlingen från att vara en enkel man med en plan till att ta över världen och samtidigt tappa fotfästet totalt. För att vara ett geni måste man vara lite loco säger Escobar i en scen men vadå lite loco? Det är tidernas största underdrift det. I takt med att cashen rullar in checkar förnuftet ut och jag fann det oerhört fascinerande att följa denna utveckling. En utveckling som till sist skulle sänka honom, trots att han faktiskt fick designa och bygga sitt eget fängelse och fylla det med både hejdukar, prostituerade och nyfiskade humrar.

Narcos1

Det går bra nu, kompis, det går bra nu

I början hade jag till och med lite sympatier för karln. Inte för att han langade kola utan för att han ändå var en hyggligt soft snubbe. Lite som en nallebjörn, bra tangorabatt, lite rund och go och med en hyfsat tillbakalutad approach. En livsnjutare helt enkelt och han hade visserligen pondus men gick samtidigt inte omkring och skar halsen av förste bäste. Sedan blev nallebjörnen en fullfjädrad psykopat med ett storhetsvansinne som inte ens kan mätas i Michael Bay-enheter och då bytte jag snabbt sida och snart satt jag där och hejade på oppositionen. ”MEN KAN NI DÖDA HONOM NÅGON GÅNG DÅ?”

Man vet att skådespeleriet håller hög nivå när man genuint sitter hemma i sin trygga I-landssoffa och hatar en rollfigur och alla runt omkring honom som vet precis vad han sysslar med men ändå väljer att blunda eller till och med kapitalisera på det. Till och med Escobars morsa är ju med och hejar fram och stöttar våldet. När Pablo spränger ett passagerarplan i luften så råder det inga som helst tvivel om vem den skyldige är i det Escobarska palatset men gulleponken får ändå en puss på kinden ”MEN VAD ÄR DET FRÅGAN OM? DÖDA HENNE OCKSÅ!” Nej, nu skall jag självklart inte sitta här och uppmuntra till våld och mord på gamla kvinnor men har man sett serien dyker nog den där avskyn upp hos de flesta, vare sig man vill det eller ej och det är något positivt. Det betyder att man som skådespelare har levererat ett gott dagsverke och förmedlat en känsla. Det här har Jack Gleeson tidigare fått erfara i sin roll som King Joffrey i Game of Thrones. Han fick under en lång period inga andra roller eftersom ingen vågade anlita en sådan avskydd person. Frågan är om Wagner Moura kan undvika att möta samma öde för en mer motbjudande personlighet var det länge sedan jag såg på TV. Visst, jag kände ju till det om det och jag har sett alla dokumentärer och läst böckerna men det slog till ändå och han är inte bara grovt kriminell. Han är en mansgris också. Visst älskar han sin fru Tata, det framgår med all tydlighet (Paulina Gatan) men han kan ändå inte låta bli att inleda en riktigt smutsig affär med journalisten Valeria (Stephanie Sigman) och ju mer pengar som trillar in på kontot, desto mer vänsterprassel. Och det är ju givetvis här pudelns kärna ligger och vilar. Sure, money makes the world go round men när det blir för mycket av det goda så suddas gränserna mellan fantasi och verklighet ut och till slut är det så mycket dubbelspel och och korruption att man inte har en aning om vem som vet vad eller vem som avlönas av vem.

Narcos hanterar det här ypperligt och mycket tack vare den där voiceovern så blir det aldrig för rörigt. Vi får hela tiden bakgrundshistorien förklarad för oss och vem som är i cahoots med vem. Men det är klart, tappar du koncentrationen för ett ögonblick så är du rökt för här händer det grejer hela tiden. Det finns få lugna stunder i Narcos och det är i alla fall jag tacksam för. Den här produktionen är som skapt för ett högt tempo och nerviga ögonblick. Trots detta lyckas man upprätthålla en grym dialog serien igenom och jag gillar hur väl avvägt fotot är. När det är 70-tal så är det 70-tal med utsvängda byxor och Twiggymode och när 90-talet sveper över produktionen så sitter jeansen precis lika illa som i Melrose Place och den lilla västen är ständigt på. Kudos också för att serien är både spansk och engelsktalande.

Narcos3

Möt gänget som skall sänka Escobar en gång för alla

 

Något annat som serien hanterar oerhört väl är hopplösheten. Vid minsta lilla framgång för DEA och Search Bloc. höjer Escobar insatsen och mutar någon ny höjdare och så slog den dörren också igen i ansiktet på herrar Murphy och Pena. När Pablo inte längre nöjer sig med knarkimperium och ger sig in i politiken som en frälsare, en Robin Hood måste han stoppas till varje pris men hur stoppar man en man höljd i makt? En man som älskas förbehållningslöst av en fattig befolkning som plötsligt får allmosor i drivor av den trevliga mannen på podiet där han står och pratar om frihet i sin anspråkslösa klädsel. Han som inte är som de andra kostymnissarna som bara lovar och lovar.

Som jag nämnde är Narcos ett docudrama och riktiga foton och filmsekvenser slängs sömlöst in och ger ständigt ännu en dimension till realismen så visst är känslan där hela tiden. Detta gör också att det i sina bästa stunder är riktigt svårt att skilja den äkta Escobar från Moura och icke att förringa, det blir både underhållande och lärorikt så hatten av för det greppet. När våra skolor misslyckas med att utbilda kidsen är det väl skönt att Netflix kan gå in och agera läroverk.

Ett varningens finger får ändå höjas. Det är rejält våldsamt och naket, vilket säkert kommer att höja en och annan upprörd röst men å andra sidan, det var ju så här det såg ut så varför försköna sanningen? Pablo Escobar och hans posse satte trots allt skräck i en hel nation med omnejd och tusentals människor fick sätta livet till för att de skulle kunna leka lyxlirare och ligga runt. Det är den osminkade sanningen och den har aldrig varit mer underhållande än i Narcos.

Första säsongen av Narcos finns tillgänglig via Netflix

Har du redan sett Narcos och fått blodad tand? Här kommer några schyssta tips på fördjupning i ämnet.

Cocaine Cowboys (2006)- En dokumentär byggd på intervjuer med polis, droghandlare, gängmedlemmar och de tappra få som avslöjade smugglingen från Colombia till USA. I takt med att kokainleveranserna växte så växte även Miami som stad eftersom välfärden faktiskt indirekt eller direkt genom kokain. Sjukt men sant.

Pablo Escobar: King of Cocaine (2007) – En dokumentär om Escobar med aldrig tidigare visat fotomaterial. Svår att komma över men väl värd att se.

Cocaine (2005) – En dokumentärserie i tre delar som fokuserar på droghandeln i Peru, Brasilien och Colombia och hur den illegala handeln påverkar infrastrukturen i hela Sydamerika. Förmodligen den bästa dokumentären i ämnet som har gjorts.

Blow (2001) – Hygglig rulle med Johnny Depp som George Jung. Mannen som stod för smugglingen av merparten av Escobars kokain in till Miami.

 

 

 

 

 

Skrivet av Måns Lindman

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg