Senaste Kommentarer

  • Johan Anderson on Dr Who – Alla tiders doktor

    Jag är ju lite rädd för att det med en stor dos nostalgi som jag kommer ihåg den, jag har...
    Posted 21 juli, 2017
  • Simon on Vi drevar på.

    Inte så konstigt att folk tycker till om någons tröja eller smink i det sammanhanget, det utesluter inte att man...
    Posted 21 juli, 2017
  • Lindman1 on Apornas Planet: Striden – Den grandiosa finalen

    Tack Petter! Det var mycket roligt att höra, det gjorde helt klart min dag. Jag suger åt mig berömmet likt...
    Posted 20 juli, 2017
  • Petter Stjernstedt on Apornas Planet: Striden – Den grandiosa finalen

    Hej, måste bara säga att du skriver mkt bra! Beskrivande, metaforiskt, inlevelsefullt. Vi skribenter (Kulturbloggen) måste stötta varandra. Och håller...
    Posted 19 juli, 2017
  • Therese Wåtz on Dr Who – Alla tiders doktor

    Ja, han är onekligen väldigt populär (med rätta). Jag ska ta en till titt på Baker, för han har fått...
    Posted 19 juli, 2017

Top Commenters

Orange is the new Black – Vi ser tillbaka på säsongen

Inlägg av Therese Wåtz den 2 juli 2016 i

TV

orange-is-the-new-black-season3

Den senaste säsongen av Orange is the new black var verkligen ”binge worthy” och att Netflix släpper hela säsonger på premiärdatumet uppmuntrar verkligen till det. Innan säsongen släpptes spekulerade jag i hur allt skulle arta sig. Mer om det kan du läsa HÄR. Jag hade en hel del rätt, men missade en stor del av vad den här säsongen kretsade kring. Nya fångvaktare och Judy King.

Texten kommer nu att innehålla en hel del spoilers, så jag råder dig att se senaste säsongen snarast och sedan fortsätta läsa.

Den här säsongen tog vid där den tidigare slutade och vi fick direkt svar på huruvida Alex (Laura Prepon) klarade sig eller ej. Jag spekulerade ju i att hon skulle bli räddad eller om hon räddar sig själv, och det blev en oanad räddare i nöden i form av den tokiga Lolly (Lori Petty). Lolly har en ganska stor skruv lös och tror att allt med bokstavsförkortningar (CIA, PETA, CBS osv) är där för att spionera på folk. Galenskapet blir då inte en gnutta bättre av att hon dödar någon och sedan gräver ner honom i fängelsets trädgård. Egentligen är det Alex som till slut tar det dödande greppet, men det vet inte Lolly om.

I Lollys sidospår får vi veta att hon är en journalist som vill gräva djupare i frågor än hennes redaktör är intresserad av, kanske är det här konspirationsteorierna föds.

En riktig foliehatt

En riktig foliehatt

Mitt i allt kaos med de förrymda fångarna kommer Judy King (Blair Brown) till Litchfield. King är en sorts Martha Stewart på Viagra. Hon är honungslen i sitt sätt att prata med folk och har alltid ett leende på läpparna. Allt är dock som vanligt inte som det ser ut och ganska snart smyger sig en manipulativ personlighet fram. Hon får precis som hon vill utan att ens be om det och hennes tid på Litchfield liknar mest en hotellvistelse. Judy är absolut en av de mest intressanta karaktärerna den här säsongen och hon bidrar även med lite ”oomph” om man får uttrycka sig så. Ålder är absolut bara en siffra vad gäller Judy King.

Martha Stewart på Viagra

Martha Stewart på Viagra

I mitt tidigare inlägg undrade jag om ett maktskifte skulle ske på Litchfield. Jag hade en smula rätt, men siktade fel. Taystees gäng är där men de är bara ett mysigt kompisgäng. Det gänget som kommer upp sig mest är dominikanerna. Speciellt Maria (Jessica Pimentel) som tar över som gängledare efter att Piper satt dit henne för troshärvan, vilket ledde till ett förlängt straff.

Piper själv är om något lite mer i bakgrunden den här säsongen än i förra, men hon börjar bygga upp det hon tidigare raserat och man tycker faktiskt om henne lite mot slutet. Särskilt efter att hennes misslyckade försök till gängskydd hos nazisterna gav henne en svastika inbränd på armen. Hon hittar även tillbaka till Alex helt odramatiskt vilket är en frisk fläkt i den här serien.

Piper når botten

Piper når botten

Den här säsongen har många intressanta aspekter. Vi får lära känna Blanca (Laura Goméz) närmare och hon får även en större roll när Maria tar över som gängledare. Vi får även följa de som vill få reda på mer om hur Burset (Laverne Cox) klarar sig i isoleringen, eller om hon inte klarat sig alls. Säsongen riktar sig dock allra mest mot hur fängelset styrs och på hur de nya fångvaktarna beter sig. Fängelsedirektören Caputo (Nick Sandow) gör sitt allra bästa för att styra upp fängelset, men för att spara pengar anställde MCC veteraner och de verkar alla ha helt fel inställning för att klara av att arbeta med människor. Det känns nästan som Philip Zimbardos fängelseexperiment och det tar en hemsk vändning ganska fort. I en riktigt obehaglig scen tvingar en av vakterna (Humpfrey) en fånge att välja mellan att äta en levande musbebis eller tio döda flugor.

Allt kulminerar när en fredlig protest i matsalen leder till ett bråk som slutar med att den enda vettiga vakten råkar ta livet av Poussey (Samira Wiley). Det var riktigt tråkigt då Poussey var en av mina favoritkaraktärer. Hon var smart, välläst, vettig och rolig. Det störde mig enormt att ingen ens försökte sig på hjärt-lungräddning, vilket med stor sannolikhet hade resulterat i att hon överlevt.

En fredlig protest

En fredlig protest

Pousseys bortgång upprörde alla och när hennes död sedan hanterades utan en uns av respekt brast allt och fångarna gjorde uppror. Serien avslutades med att Daya står med alla fångarna runt sig, riktande en pistol i ansiktet på fångvaktaren Humpfrey. Out with a bang som man skulle kunna säga, och nu sitter vi som på nålar inför nästa säsong.

 

Alla säsonger av Orange is the new black finns på Netflix.

Skrivet av Therese Wåtz

En biolog som vill känna sig invigd och därför alltid letar efter detaljer och dolda budskap. Älskar riktigt bra karaktärsbeskrivningar men hatar övertydlighet. Har även en förkärlek till Will Ferrell och tecknat.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg