Senaste Kommentarer

Top Commenters

Raised by Wolves – en första titt + tävling!

Inlägg av Embla Sue Panova den 2 april 2015 i

TV

raised by wolves2

”Äntligen har Caitlin Moran, detta geni bakom tangentbordet, gjort en tv-serie! Det var ta mig fan inte en dag för tidigt!” Ungefär så tänkte Onyanserats Ingrid och Embla när ryktet om tv-serien Raised by Wolves nådde redaktionen. Komediserien, som Caitlin skrivit ihop med syrran Caroline (Caz), är inspirerad av syskonens egen uppväxt i Wolverhampton (som ju Caitlin har skrivit och pratat om så mycket sina böcker och texter), men utspelar sig i nutid. Huvudpersonerna är tonårssystrarna Germaine och Aretha, äldst i en stor syskonskara som uppfostras av sin unga ensamstående mamma, och till viss del sin morfar.
Men efter en första titt: blev det så jäkla bra egentligen? Vi diskuterar saken.

EMBLA: Alltså, jag kan inte nog understryka hur mycket jag älskar Caitlin Moran. Jag har läst alla hennes böcker och jag tycker varenda kommatecken är smått genialiskt. Hennes självklara syn på vad feminism är och hennes avslappnade inställning till hela livet är något jag skulle kunna döda för att ha. KLART jag blev

till mig i trasorna av att få se en tv-serie hon skapat. Och shit vilket platt fall det blev. Jag hatar verkligen den där besvikelsen man får ibland när något man längtar efter kommer. Är det så att man inte borde haft förväntningar alls, Ingrid, eller är det helt enkelt så att serien inte funkar vad man än går runt och förväntar sig?

INGRID: Det är ju omöjligt att inte ha förväntningar, bara i och med att man vet att det är en serie från Caitlin Moran. Jag blev ju aspeppad av trailern, som jag skickade till dig med många utropstecken, men jag kände mig inte heller helt tillfredsställd efter att ha sett första avsnittet. Fast jag tyckte det var massa delar som var väldigt roliga och smarta, och med sköna citat som när mamman säger till sina döttrar: “We’re not northern twats, we’re not southern twats. We’re Midlands twats”. Men efter jag sett hela avsnittet tänkte jag: Caitlin och Caz kanske borde ha skrivit det här ihop med nån som gjort tv förut? Och, tyvärr tyckte jag att Germaine – karaktären baserad på Caitlin själv – var rätt så outhärdlig.

raised by wolves

Helen Monks (Germaine) med Caitlin Moran, och Caroline Moran med Alexa Davies (Aretha)

EMBLA: Håller helt med dig. Jag tycker egentligen att hela första avsnitts känns som en trailer eller ett ”hopplock” av olika scener. Jag saknar en riktning, en story eller åtminstone ett sammanhang. Och för att gilla Germaine behöver man nog ganska omedelbart få veta vad som driver henne att vara så sjukt jobbig eller se någon allvarlig/svag sida. Nu vill jag bara, precis som hennes syster i serien, ge henne en smäll!

Både du och jag har ju bra koll på brittisk humor, Ingrid, var skulle du placera den här serien? Jag svarar mig själv först: jag tycker nämligen att det finns två grenar inom genren. Dels är det den hysteriska humorn där det är pruttigt, skrikigt och ganska låg nivå. Det är INTE den delen av brittisk humor jag tycker är så genialisk. Sen finns ju den torra, svarta och smarta humorn. Den som gör att allt vi eller amerikanarna spottar ur oss känns som en skolsketch på roliga timmen. För mig är Raised by Wolves alldeles för mycket i linje med mitt första exempel.

INGRID: Intressant, där sätter du fingret på det! Jag håller med, det är för mycket av det där buskis-artade. Särskilt den delen av avsnittet som handlade om hur morfarn förbereder sig inför ett hett dambesök, det blev bara för fånigt. Det är nog helt enkelt så att de delarna som var bra var de som var mer av den torra, smarta humorn. Där är ju mamman och syrran Aretha (alltså Caitlin systers alter ego) skönare karaktärer, med till exempel det där citatet jag droppade tidigare. Tycker du inte förresten att Caitlin Moran i verkligheten känns som en blandning av mamman och Germaine i den här serien?

EMBLA: Svårt att säga såhär tidigt, jag har ju sett åtskilliga intervjuer och inslag med Caitlin och tycker hon verkar vara en man vill vara kompis med. Alltså inte bara sitta bredvid på en middag utan en sån man hörs med det första och sista som händer på ett dygn. Germaine känns mer som en sån man försöker undvika, men såklart, med rätt sidor bortplockade har du kanske rätt.

caitlin

Det smärtar mig att säga att jag nog inte kommer att följa den här serien mer. Däremot tycker jag att alla som inte läst Caitlins böcker ska göra det. Alltså nu! På en gång! Och bara för att vi är så deppiga och besvikna här på redaktionen har vi ordnat 5 stycken ex av hennes senaste bok Konsten att skapa en tjej – och du har chans att vinna ett! Allt du behöver göra är att maila embla@onyanserat.se och berätta varför du behöver Caitlins smarta insikter i ditt liv!

 

 

 


Skrivet av Embla Sue Panova

Copywriter som älskar zombiefilm, superhjältar och nästan vad som helst från det brittiska imperiet. Är i princip uppvuxen på en biograf, men har inte fått särskilt förfinat smak av det. Här blir det alltså inga texter om svåra smalfilmer – om de inte kommer från britannien, förstås!

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg