Senaste Kommentarer

Top Commenters

Tjockare än vatten s.2 – mer familjedrama i den åländska skärgården

Inlägg av Ingrid Forsberg den 17 oktober 2016 i

TV

tjockare-an-vatten1

Syskonen Lasse, Oskar och Jonna spelas av Björn Bengtsson, Joel Spira och Aliette Opheim. Foto: Baldur Bragason/SVT

Texten är baserad på de fem första avsnitten av säsong 2, men innehåller inga spoilers.

Dramaserien Tjockare än vatten blev, kanske lite oväntat, en tittarsuccé för SVT när första säsongen gick i början av 2014. Familjedramat om de tre syskonen Waldemar som återförenas och motvilligt börjar ta hand om familjens pensionat på Åland tillsammans slog uppenbarligen an en sträng hos tv-tittarna (som om jag förstått saken rätt var ungefär en miljon varje vecka). Inte konstigt då att det blir en till säsong, även om den första faktiskt kändes rätt avslutad (jag gissar att de höga tittarsiffrorna gjorde att man plockade upp tråden igen).

Nu är det vinter istället för sommar, vilket är ett tacksamt miljöombyte. En stor del av seriens behållning tycker jag är just miljön och stämningen som den ger. Naturen och havet, den vindpinade känslan och den gnistrande snön, det är något lite annat än vad vi brukar se i svenska serier. Det har gått några månader sen slutet på förra säsongen, när syskonen förenas igen. Den här gången för att driva pensionatet under julbordssäsongen. Men Oscars fru Liv är ännu inte tillbaka från sin hitta-sig-själv-resa som hon drog iväg på i slutet på förra säsongen, och Oscar är närmast ett vrak när storebrodern Lasse kommer tillbaka till ön. Utsikterna ser inte direkt lysande ut inför den stundande gästsäsongen, särskilt inte när den första vinterstormen gör sitt till för att ge syskonen ytterligare utgifter. Det handlar om hur syskonen ska klara av att driva pensionatet, om vilken riktning deras liv ska ta, och såklart hur de ska handskas med den stora hemligheten de bär på tillsammans, om vad som egentligen hände med deras pappa.

När jag skrev en text efter att ha sett början av första säsongen lyfte jag fram det faktum att det var lite ovanligt med en ny svensk dramaserie som varken var en miniserie eller en deckare. Jag gillar visserligen deckare, men vi kan väl alla enas om att det inte är direkt brist på dem. Så jag tycker det är lite synd att det blir ännu mer krim i säsong två av Tjockare än vatten, eftersom det känns som dramat hade kunnat räcka till ändå. Mörka familjehemligheter, trassliga relationer, ångest och ekonomiska problem kan räcka nog så långt. Kriminella pengar och skumma personer med östklingande namn kanske inte behövs liksom. Å andra sidan, det är ju just sånt här som äldste brodern Lasse försökte fly undan redan i förra säsongen, för att få ordning på sig själv och sitt liv, så visst går det i linje med det.

tjockare-an-vatten2

En ny karaktär är polisen Laura, spelad av Linda Zilliacus. Foto: Baldur Bragason/SVT

Precis som i förra omgången så saknar jag lite mer förankring i det åländska samhället. När vi nu för en gångs skull får se en serie som utspelar sig på Åland, en svenskspråkig ö som många svenskar nog ändå inte har så bra koll på (med reservation för att jag som kommer från Västkusten kanske har sämre koll än folk som kommer från Östkusten) hade det varit kul om serieskaparna passat på att få in lite mer känsla för lokalsamhället. Då hade det känts ännu mer som ett uppfriskande miljöombyte i jämförelse med andra svenska serier. Nu är det mest den natursköna skärgårdsmiljön (som dessutom mest är inspelad i Luleå om jag fattat saken rätt, men ändå…), att polisuniformerna ser annorlunda ut och att flera personer talar finlandssvenska som gör att man känner att man är någon annanstans. Och finlandssvenska är ju inte ens den åländska dialekten, den mesta åländska dialekten verkar ha mer likheter med uppländska än med finlandssvenska (säger min research, berätta gärna om jag har fel). Sånt kan jag tycka är lite irriterande, att man inte lägger större vikt vid såna detaljer när man gör film/tv som utspelar sig på en viss plats.

Hur som helst, jag gillar Tjockare än vatten. Den är lite fascinerande i sin långsamhet, för även om det som sagt finns kriminslag så är det ganska lågmält. Eller det händer ju verkligen dramatiska grejer, men det är inte så dramaturgiskt tillskruvat eller vad jag ska säga (återstår att se hur andra halvan av säsongen utvecklas dock). Det är välgjort, fint filmat, bra skådespelat av  Björn Bengtsson, Joel Spira och Aliette Opheim  som syskonen Lasse, Oskar och Jonna. Bra old school-drama från SVT, och jag tror inte att de som fastnade för serien förra gången kommer att bli besvikna nu.

Tjockare än vatten säsong 2 har premiär i SVT måndag den 17 oktober. Säsong 1 finns att se på SVT play.

Skrivet av Ingrid Forsberg

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg