Senaste Kommentarer

Top Commenters

True Detective – första intryck

Inlägg av Måns Lindén den 3 januari 2014 i

TV

True_Detective_promotional_image

Förr i tiden var man antingen tv-skådespelare som ville bli filmskådespelare eller så var man filmskådespelare som såg tv som något strax norr om infomercials. Tiderna har förändrats och allt började med HBOs banbrytande serie Oz. Tv-kritikern Alan Sepinwall har skrivit en alldeles utmärkt bok, The Revolution Was Televised, där han går igenom alla betydande serier från 1997 och framåt. Det är helt enkelt väldigt kul att titta på tv just nu. Och det har även skådespelarna insett. Woody Harrelson och Matthew McConaughey har onekligen gjort intressanta resor. Woody slog igenom med Skål och Matthews break var Motorsågsmassakern 3. Båda har med tiden utvecklats till riktigt fina karaktärsspelare och rör sig nu obehindrat mellan tv och film. Harrelson var fantastiskt diabolisk i Rampart och Out of the furnace och Matthew var knäckande bra i Mud och The Paperboy häromåret. Att para ihop dessa två Texas-söner i HBO-serien True Detective var ett genidrag.

o-TRUE-DETECTIVE-facebook

Woody med hår och Matthew påklädd – en unik bild!

Serien utspelar sig i de mest lortiga delarna av Louisiana och inleds med att Martin Hart (Woody) och Rust Cohle (Matthew) hittar ett lik som av allt att döma utsatts för någon form av ritualmord. Mordhistorien utspelar sig 1995 men berättelsen pendlar mellan dåtid och nutid. I de scener som utspelar sig i nutid sitter Rust och Martin i varsitt förhörsrum där de redogör för sin förehavande under 1995 års utredning. Det är nämligen så att ett mord som påminner väldigt mycket om det som de utredde 1995 har begåtts och poliserna söker nu ledtrådar. Det är ett smidigt dramaturgiskt knep som regissören Cary Fukunuga (Jane Eyre) behärskar till fullo. Övergångarna är helt sömnlösa och disponeras väl genom att han kontinuerligt släpper små ledtrådar och avslöjanden om både fallet och Cohle och Harts personliga förehavanden. Det gör att man konstant svävar i ovisshet om vad som faktiskt har hänt.

Martin och Rust är varandras motpoler. Martin är en polis av den gamla skolan medan Rust är en psykiskt labil säkerhetsrisk med oortodoxa metoder. De avskyr naturligtvis varandra. Har vi sett det förr? Ja, det har vi. Seriemördarjakt och poliser som agerar hund och katt. Det är naturligtvis ett sanslöst slitet grepp men när det görs med sådan här yrkesskicklighet lyfter det till oanade höjder. Framför allt är skådespelarinsatserna helt fenomenala – Matthew är i nutid en utbränd spillra och Woody känns som en vandrande tryckkokare. I tillbakablickarna är de trots sina olikheter ett något så när fungerande team och som tittare funderar man på vad det var som egentligen hände? Man bär med sig två frågor: vem utförde mordet och vad fick utredningen för personliga konsekvenser för Rust och Cohle.

True Detective utspelar sig över åtta avsnitt som är skrivna och regisserade av samma tvåmanna-team. Det gör att man får den där sammanhållande känslan som exempelvis Broadchurch och Top of the Lake hade. Vi får enhetlig vision som är kolsvart, hopplös och lågintensivt spännande på ett sätt som påminner en del om första säsongen av The Killing. Utifrån de två avsnitt jag har sett förutspår jag att True Detective kommer knäcka det mesta i år.

True Detective börjar visas på C More och HBO Nordic 13 januari 

Skrivet av Måns Lindén

Gillar rockmusik, konfetti och kulörta lyktor. Tittar gärna på premiumkanalernas serieutbud, skräckfilm och amerikansk independent. Medverkar med jämna mellanrum i Sveriges Radios PP3 med den föga blygsamma titeln "filmexpert".

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
Fler onyanserade inlägg