Senaste Kommentarer

  • Embla on Svt Play-tips: Dödsfallet

    Men gud vad spännande! Visste inte detta. Ja alla dokumentärer borde sluta som Jinx egentligen, men för de som inte...
    Posted 12 juni, 2018
  • Lindman1 on Svt Play-tips: Dödsfallet

    Körde precis igenom denna på Netflix och redan par avsnitt in kände jag igen storyn men kunde först inte riktigt...
    Posted 11 juni, 2018
  • Embla on Svt Play-tips: Dödsfallet

    Eh, hur fasen kunde jag skriva fel? 2 ggr dessutom. Skäms som en HUND. :D
    Posted 10 juni, 2018
  • Daniel S on Svt Play-tips: Dödsfallet

    Finns på Netflix också! Och han heter ”Peterson”. :)
    Posted 8 juni, 2018
  • Lindman1 on Deep Blue Sea 2 – Hajar som pajar

    En helt rimlig frågeställning. Jag har alltid plats för hajar, dinosaurier, seriemördare och rymdvarelser. En härlig blandning men tyvärr också...
    Posted 4 juni, 2018

Top Commenters

Ut med det gamla och in med det nya – Del 1

Inlägg av Måns Lindman den 19 april 2011 i

TV

All good (and bad) things must come to an end

2011 läggs flera långkörare ner. Tittarsuccéer som ständigt tappar publik till nya och mer spännande serier. Gamla trotjänare dör och nya stigande stjärnor tar över, it´s the way of the nature.

Jag har skrivit om det tidigare men förr eller senare hamnar de flesta serier i någon form av utvecklingskoma. Man kör på i samma fotspår, adderar något, subtraherar någon men resultatet blir likt förbannat ungefär detsamma. Samtidigt måste man givetvis ge sina tittare något mer, något nytt för att behålla intresset kring produkten. Problemet är att man får heller inte ändra för mycket, då blir det nämligen ramaskri bland hardcore-fansen. Ett lysande exempel på detta är när man plockade bort Duchovny ur Arkiv X och ersatte honom med Robert Patrick. Vartenda forum på internet svämmade över av besvikna kommentarer och smädelser mot både producenter och manusförfattare. Kontentan av denna djärva chansning blev att miljontals finniga, unga män med runda glasögon och pottfrisyr tvärt slutade att titta på serien, trots att de ställt in både schackturneringar och pluggande inför tentor i 7 säsonger för att få sitt behov av utomjordingar och snillrikt konstruerade konspirationsteorier tillgodosedda.

Personligen tyckte jag att det var fullständigt lysande att byta ut Mulder i säsong 8. Serien hade gått i stå och humorn hade tagit överhanden. I och med bytet kunde man återgå till den mörka, mer hårda stämning som utpräglade de första säsongerna men serien gick inte att rädda. Man avslutade 2002 med riktigt dåliga siffror och gav sig också in i diverse sidoprojekt, som också lades ner efter kort tid. Millennium var t.ex. en av mina personliga favoriter men publiken tog den aldrig riktigt till sig.

"The truth was out there"

Seinfeld kördes oavbrutet i nio säsonger och tappade aldrig tittare. Man var faktiskt fortfarande på topp när serien lades ned 1998. Under seriens gång ändrade man i princip inte många detaljer men lyckades ändå behålla intresset från tittarna under hela seriens livstid. Hade Jerry Seinfeld tackat ja till att fortsätta serien för 5 miljoner dollar per avsnitt så hade man säkert kört även Seinfeld i botten men istället avslutade man med värdighet. Serien har sedan gått i repris i varje publikstark kanal medan Arkiv X har förpassats till TV4 Sci-fi, som väl har en total årlig tittarskara stor som Sorsele kommun ungefär.

Kontentan av det hela är väl helt enkelt, ändra gärna men låt det gamla vara kvar. Snacka om moment 22.

Serier som läggs ner i år:

Entourage – Nu är de slutstekt för grabbarna grus i Hollywood. Folk har tröttnat på sportbilar, poolpartyn och bikinbrudar till pumpande basgångar. Publiken skiter helt enkelt i hur det går för Vincent Chase och hans jakt på jobb och berömmelse. Inte ens Jeremy Piven som var seriens behållning i början har några överraskningar att bjuda på längre. Svordomarna och förolämpningarna är slut. Vi tackar ändå och lyfter på hatten eftersom de första säsongerna var riktigt bra och nyskapande.

Smallville – Efter 10 säsonger får Clark Kent sitta och köa på arbetsförmedlingen som gemene man. I min mening är det ett under i sig att Smallville har lyckats hänga kvar så länge som i 10 år. Jag har aldrig fastnat för serien eller sett dess storhet. Å andra sidan är jag inte mycket för själva superhero-konceptet överlag.

Medium – Förortsmorsan som ser döda lades ner i januari. Medium med Patricia Arquette spåddes stora framgångar och hade en helt godkänd tittarskara de första säsongerna men den här typen av serier finns i överflöd och Medium tillhör definitivt inte toppskiktet bland dessa. Case closed!

Big Love – Serien slog ner som en bomb och vann också helt rättvist en Golden Globe men nu har hypen lagt sig och tittarna lämnar serien. Jag följde själv serien maniskt och älskade både karaktärerna och det smarta manuset men det som var nytt och fräscht blev snabbt ointressant och slentriant och vi gick skilda vägar efter tredje säsongen.

Stargate Universe – Just när man trodde att det var slutmjölkat så dök den upp, Stargate Universe. Fler trötta skådisar och dåligt animerade rymdmonster. Den innehöll absolut ingenting som inte visats i tidigare produktioner av serien och läggs nu ner efter endast två säsonger. Ett praktexempel av utvecklingskoma, man byter bara namn och låter innehållet vara kvar men nu har den intelligenta massan genomskådat bluffen.

Law & Order: Criminal Intent – En riktigt bra deckarserie går i graven efter lång och trogen tjänst. Sista avsnittet sänds i maj och det är med vemod jag tackar av Vincent D’Onofrio och Kathryn Erbe som har hållit mig vaken många nätter, år efter år.

In Treatment – The doctor is out! Gabriel Byrne får lägga handskarna på hyllan efter tre säsonger. Anledningen till nedläggningen är dock okänd. Serien har fått lysande kritik och vunnit flertalet fina utmärkelser. Tyvärr räcker ju inte detta alltid till. En av tidernas bästa komediserier, Arrested Development, hade allt men gick ändå inte hem hos den stora tittarskaran och lades ner efter tre säsonger. Ett mysterium värdigt Fox & Mulder om du frågar mig.

Oprah Winfrey Show – Äntligen begraver USA den gamla pretentiösa, självcentrerade skatan. Efter 23 (!) säsonger av konstant malande om hur synd det är om henne och hennes svåra uppväxt så har väl t.o.m. de mest überpatriotiska jänkarna tröttnat.

Oprah says – ”Ohh, please feel sorry for me, I was sooo poor and feel the pain of the battle with my weight. Feel my hurt when I’m turned away from the luxury store after they’ve already closed. Feel good for buying my magazines and books. Feel good for my success and please give to my charity to make me look good and making me rich beyond belief.”

I say – ”I feel mighty good now that they´re finally shutting your big mouth down! Thank you America!”

"Please feel my pain!"

När gamla hjältar dör, föds nya och jag kommer att följa upp denna krönika med ett urval serier som startar 2011 och det ser i sanning ut att bli ett spännande TV-år.

Skrivet av Måns Lindman

Missförstådd kverulant, född i fel århundrade. Det finns inga gråzoner, allt är svart eller vitt, fast mest svart. Njuter av lidelse, yta och syntpop. Den vackraste komplimang jag fått är "subtilt hämndlysten och underbar."

Är du också onyanserad? Dela med dig.
bloglovin
  • Keg

    Big Love fick en bra avslutning tycker jag.

Fler onyanserade inlägg