Onyanserat

Blogg om film, TV och mycket annat

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Search in posts
Search in pages
Unga Kvinnor
Film Recension

Unga Kvinnor – Skådespelarfest i Greta Gerwigs ljuvliga version av klassikern

Betyg

Louisa May Alcotts roman Little Women / Unga Kvinnor från 1868 har filmatiserats många gånger förut.  Nu kommer den i en Oscarsnominerad version av manusförfattaren/regissören Greta Gerwig. Spoiler: den är ljuvlig!

Unga Kvinnor är berättelsen om de fyra systrarna March och hur de växer upp och försöker hitta sin plats och väg i livet i 1800-talets Massachusetts. En tid då möjligheterna för kvinnor inte var direkt överflödande. De är fyra helt olika individer med väldigt starka band till varandra. Jo (Saoirse Ronan), näst äldst och runt 16 år när filmen börjar, är huvudperson och författaren Louisa May Alcotts alter ego. Hon vill bli författare, och gå sin egen väg och vara fri istället för att göra det förväntade, det vill säga gifta sig och bli en osjälvständig kvinna. Äldsta systern Meg (Emma Watson) gillar att skådespela och drömmer om att bilda familj, näst yngsta Beth (Eliza Scanlen) är den blyga systern som älskar att spela piano, och yngsta systern Amy (Florence Pugh) drömmer om att bli konstnär men också om att gifta sig rikt.

Saoirse Ronan
Saoirse Ronan som Jo March. © 2019 CTMG, Inc. All Rights Reserved.

När jag har läst och lyssnat på amerikanska texter/poddar om Unga Kvinnor har jag verkligen fått känslan att Louisa May Alcotts roman är en riktig klassiker i USA. En sån där berättelse som (typ) alla känner till och som ligger många varmt om hjärtat. Det är i alla fall på nivån att podden Pop Culture Happy Hour som jag ofta lyssnar på tyckte att det var helt lugnt att diskuter specifika händelser i handlingen. Och de brukar aldrig spoila handlingen på filmer de pratar om annars. Så jag antar att den här berättelsen liksom är allmängods i USA. Så är det förstås inte i Sverige, men även här tror jag att många har en relation i alla fall till den filmversion som kom 1994. Den med Winona Ryder som Jo och Christian Bale som grannen Laurie (som här spelas av Timothée Chalamet). Det var i alla fall en film som fastnade starkt hos många (kanske framför allt kvinnor..) i min generation kan jag säga.

Förutom filmen från 1994 så finns även filmversioner från 1918, 1933 och 1949. Och ett antal tv-serieversioner, varav en japansk animerad, och en som kom så sent som 2017. Först tänkte jag därför lite så här om Greta Gerwigs film: Behövs verkligen en till version av Unga Kvinnor? Det är en skittrist fråga, och det är klart att film inte ska göras för att den behövs, men ändå. Efter suveräna Lady Bird häromåret var jag ju nyfiken på vad Greta Gerwig hade för nya och egna historier att berätta. Men. Så såg jag Greta Gerwigs Unga Kvinnor två gånger, och föll pladask. För det är ju en helt ljuvlig film.

Unga Kvinnor
Emma Watson, Greta Gerwig, Saoirse Ronan och Florence Pugh på filminspelningen. © 2019 CTMG, Inc. All Rights Reserved.

För det första är det alldeles fullt med fina skådespelare i den här filmen. Saoirse Ronan är perfekt som den frihetstörstande och bohemiska Jo, energisk och frispråkig. Florence Pugh spelar yngsta systern Amy både som smått odräglig 13-åring och som kavat och insiktsfull 20-åring. Och hon gestaltar verkligen båda de här åldrarna väldigt övertygande. Visst är det kanske lite svårt att tro på att hon ska vara fullt så ung som 13, men hon känns verkligen som ett barn i de scenerna. Amy är dessutom en mycket mer intressant karaktär i den här filmen än i versionen från 1994, och det är nog på grund av en kombination av Greta Gerwigs manus och regi och Florences Pughs skådespeleri (som hon också blivit Oscars-nominerad för, precis som Saoirse Ronan).

Eliza Scanlen och Emma Watson är fina som Beth och Meg. Sedan har vi förstås charmerande Timothée Chalamet som grannsonen Laurie som är förmögen men vilsen och finner en plats och tillhörighet hos familjen March, särskilt hos Jo. Och Laura Dern som den varma och godhjärtade mamman Marmee, som är uppe och bakar mitt i natten och välkomnar alla med öppna armar in i sitt hem. I mindre roller ser vi James Norton (ni vet “snyggprästen” från Grantchester), och franska Louis Garrell (kuriosa: storebror till Esther Garrel som spelade Timothée Chalamets tjej/kompis i Call me by your name). Och såklart Meryl Streep (being Meryl Streep) som den småelaka och väldigt rika fastern. Och så Chris Cooper, Tracy Letts och Bob Odenkirk. Det blev mycket uppräkning av namn här nu, jag vet. Men alla de här skådespelarna är liksom så helgjutna att de är en stor anledning till att filmen blir så bra.

Florence Pugh och Meryl Streep i Unga Kvinnor
Amy March (Florence Pugh) och Aunt March (Meryl Streep). © 2019 CTMG, Inc. All Rights Reserved.

Greta Gerwig har brutit upp kronologin i sin Unga Kvinnor och berättar inte berättelsen från början till slut i en rak tidslinje. Istället låter hon oss möta Jo March som ung vuxen i början av filmen, och sedan förflyttas vi sju år tillbaka till berättelsens början. För att sedan varva tidslinjerna tills de till slut möts igen och fortsätter ytterligare en bit. Det funkar väldigt bra, och det ger en extra dimension till historien. Och slutet har Greta Gerwig fått till extra fint och smart, sådär så man blir lite extra varm i hjärtat av det.

Och det är verkligen en väldigt härlig, varm och mysig film. Alltså verkligen superhärlig. Men absolut inte utan allvar. Ni som har sett tidigare versioner vet vad jag menar. Och eftersom det är just sådär härligt och varmt och mysigt så känns det sorgliga och svåra så mycket mer när det väl kommer.

Visst skulle man kunna tycka att det är en irriterande käck film, som till exempel SVT:s Fredrik Sahlin gjorde. Jag kan förstå det på ett sätt, om man inte har någon relation till Unga Kvinnor sedan tidigare och har en viss förväntan på vad en regissör/manusförfattare som Greta Gerwig ska göra. Hon har ju tidigare jobbat med filmer med väldigt mycket mer indie/hipster-framtoning.  Men samtidigt, det är så den här historien ska vara.  Unga Kvinnor är en växa upp-berättelse där systrarna går från att vara barn till att bli unga kvinnor, de är romantiker och frihetstörstande i en tid när kvinnor var väldigt begränsade. Och det är en berättelse som ska vara både käck, lite barnslig, sorglig, rolig och svår.

Saoirse Ronan i Unga Kvinnor
Eliza Scanlen och Saoirse Ronan. © 2019 CTMG, Inc. All Rights Reserved.

Och jag älskar hur skådespeleriet liksom flödar fram i filmen. När systrarna pratar om olika saker samtidigt, fyller i varandras meningar och bråkas och gnabbas. När Laurie kommer hem till familjen March första gången, och liksom bara faller på plats i gemenskapen direkt. Alla pratar i mun på varandra, och stämningen blir väldigt varm och speciell.

Det är också en väldigt fin film, rent hantverksmässigt. Produktionsdesignen och kostymerna är utsökta – med fina detaljer som att Jo och Laurie verkar låna en del plagg från varandra, för att verkligen visa hur nära varandra de står. Det är också äldigt fint foto av Yorick Le Saux och musik av Alexandre Desplat.

Unga Kvinnor är Oscars-nominerad för bästa film, bästa manus efter förlaga, bästa kvinnliga huvudroll (Saoirse Ronan), bästa kvinnliga biroll (Florence Pugh), bästa kostym och bästa foto. Men vart i hela friden tog regi-nomineringen till Greta Gerwig vägen? Det är nog faktiskt den största missen bland Oscarsnomineringarna i år. Men det var visst bara plats för män i den kategorin. I år igen.

Gillar mat, handarbete och vampyrer. Får gåshud av introt till HBO-serien Angels in America och när Billy Elliott dansar sin argdans till ”A town called Malice”. Är stammis på Göteborgs Filmfestival och planerar att i framtiden även bli det i Cannes.